Vad du gör för fel är svårt att veta, kan bara berätta vad jag gör fel.

Behöver mer tålamod vid centreringen. Upp och ner med leran, inte ge upp förrän leran är helt stilla.

Jag behöver koncentrera mig mera på att hålla ett jämnt tryck om leran, vilket jag tycker blir svårare genom att ett varv med mycket lera och större och vidare pryl tar längre tid. Jag ska inte glömma att hålla armbågarna tätt intill kroppen så att jag kan hålla med stadiga händer som ska ha kontakt med varandra så mycket det går.

Kollar på Abbis filmsnuttar och försöker härma henne! 🤫

Inte slarva med att knåda leran ordentligt, minst 100 tag sa en lärare till mig en gång när jag frågade om vad som var tillräckligt. Så jag räknar till 25 och vänder osv. Under tiden ser jag framför mig hur fin krukan ska bli när den är klar.

Efter ett antal försök med 1,5 kg lera går det någorlunda men redan vid 2 kg är det stopp. Skam den som ger sig! 😛

Har definitivt inta knådat 100 tag, och har nog för bråttom när jag drar upp och börjar forma…. Har också kollat Abbis filmer, problemet är bara att det ser så lätt ut när hon gör det och sen när jag sitter vid drejskivan o tycker jag gör likadant så gör jag uppenbarligen inte det ;)

Inte glömma vatten heller. Jag tycker att det blir svårare runt 6kg, krävs en viss fysisk styrka för att centrera, sen om jag vill dreja med 10kg brukar jag centrera hälften och sen klaffsa på resten ovanpå klösen och centrera igen, funkar bra. Vet inte om ni sett det men abbis har ganska kraftiga armar…

Kanske måste börja styrketräna ;) Fast just nu, som #1, så börjar det strula när jag kommer upp till ca 1,1-1,2 kg. Antar att det helt enkelt är mer träning som behövs, men tålamod är inte min grej… Men det får jag ju träning i också då! :)

En sak som man inte alltid tänker på är hur man släpper klösen. Både i själva centreringen och senare har jag lyckats förstöra alltihop genom att släppa för snabbt eller slarvigt, och så har det börjat vobbla. Annars kan det ju vara luft i leran, men det känns lite speciellt (tycker jag) så det är inte ofta som jag förväxlar det med en "bara" slarvig centrering. Nu har jag aldrig drejat så där galet stora saker, ca 3 kg skulle jag tro är mitt rekord.

Men det är bara att öva, öva och sen öva lite till. Öka storleken sakta men chansa gärna nån gång ibland med en orealistiskt stor klös - det kan ju funka, och om det gör det så är det en kick för självförtroendet (även om det kanske mest är tur just den gången).

Knådat 100 tag har jag aldrig gjort, men det är säkert en bra regel. Jag har varit bortskämd med lerkvarn i verkstaden som jag var i förut, nu när jag har egen så måste jag nog bli lite mer ordentlig med det där… Däremot så tar jag upp och ner klösen många gånger, det känns nästan som lite uppvärmning :-)

Att knåda 100 tag veti katten om leran blir bättre av ..Du ska knåda till den är luftfri ..Knådar du mer blir den bara torrare..och visst då kan du dreja tunnare för den blir ju stadigare.

Rolnor ..feta armar och muskler  är lite skillnad på .. vilket jag har tål att funderas på  😂

 vobbla kan leran göra   när du drar ut den i fel storlek och ska försöka dra ihop den igen..ALLTSÅ tänk på vilken form du ska ha ifrån början och TÄNK på att INTE dreja den för tunn upptill .Lämna alltid en tjockare bräm fär då tål den att dragas ihop på ett annat sätt..Är den snortunn så vill den absolut inte tvingas tillbaka..

Vobbla betyder ocentrerat för någon..Visst kan du sitta och ha centrerat leran jättefint ..sen sätter du hålet inte riktigt i centrum eller drar upp leran ojämt (lika viktigt som centreringen ) alla dessa moment sammantaget MÅSTE göras rätt .

Kommer ni till Leksand så ska jag visa och ni kan ställa 1000 frågor 🙂

Har suttit en stund i verkstan (förrådet) idag, men allt gick idag käpprakt åt helsike. Blä. Kunde inte ens få till en bra centrering. SÅ, nu kavlar jag några dagar innan jag tar ett nytt tag. *sur*

Jag syftade på muskler i alla fall!😉

Jag har drejat i sju år nu, förra veckan drejade jag för första gången skålar på drygt tre kg lera med riktigt lyckat resultat. Känner igen mig i det du skriver, men tyvärr tror jag att det är övning som gäller. Och att vara noggrann i alla moment. Jag får lätt hybris och tror jag kan något, och vips går det åt skogen igen…

Men knådar lera gör jag aldrig, bara klappar ihop klösen.

 Jag både kör leran i en vakuumkran och drar den upp och ner några ggr när jag centrerar. Varför man gör detta är för att leran ska bli mer homogen. Att inte bearbeta leran gör att den kan "skiva" sig när man drejar .Det går helt enkelt av en bit..Visst , du kan knåda dåligt och knåda in luft . Men drar man leran upp och ner några ggr på skivan så får man bort luft till 99%.

Det kan vara skillnad på olika leror men mina leror pallar inte för att köras obearbetade..

Det verkar finnas lika många experter som åsikter om hur man förbereder leran. Slutsatsen för mig blir då att man får hitta sin egen metod som bygger på vad man själv tycker är bekvämt och ens egna erfarenheter, snappa upp något tips här och där. Går allt bra så är ju saken biff! Behöver man inte knåda så behöver man väl inte. 😛