Rekommenderar att du försöker bränna dom. Det behövs inte mycket för att en torr, obränd lerskulptur ska gå sönder.

Ett sätt är att linolja skulpturerna,man penslar dem iomgångar tills de blir mättade(inte tar imot mer olja)detta är ett bra alternativ när man inte kan bränna,klibbar dock bra länge (månader)men blir starkt som skröjbränt.En gammal alternativ skulpturmetod som jag gärna för fram från glömmskan.

Jätteintressant Maria C!!  Vet att jag hört något liknande innan för länge sedan (ev även olja m terpentin i) men aldrig hört någon som testat. Mycket bra alternativ för sådana helt utan brännmöjligheter!

Kokt linolja torkar fortare än rå, så handla en liter kokt linolja i färgaffären.

Jag har kompisar som har samma behandling på sitt "stampade" lergolv. Det är inte mycket som slår komforten med det golvet, varmt, torrt och lite lätt sviktande. Tvärtemot vad fördomarna kanske säger om dammande golv fullt med sprickor …

Ja jag glömmde nämna att det skulle vara kokt,det tar åndock så lång tid att torka(terpentin har jag inte provat)Man kan även blanda den med pigment om leran har en" tråkig"färg obränd

låter spännade med linolja. är detta något som kan användas till både blå och keramiklera? kanom om jag slipper oroa mig för bristen på ugn.

är det bara att olja in och låta torka? eller bör skulpturen täckas över? behandla flera gånger med jämna mellanrum eller allt på en gång?

ser fram emot att testa!!

Jag har inte provat med Blålera men jag kan inte se att det skulle vara ett problem.Om skulpturen är litenkan du doppa ner den tills den är mättad(inte suger mer)Eller penslar flertal ggr ibörjan 2ggr/dag sen 1ggr/dag i flera dagar tills den är mättad.Du behöver inte täcka över men gärna låta skulpturen stå i nånting som samlar upp den överflödiga linoljan.Det tar sitt tag innan det torkar in,se ovan.OBS! Tänk på att linolja kan självantända.Naturligtvis inte skulpturen men t.ex om du använder trasor till linoljan doppa dom i vatten innan du kastar dom.Lycka till

Har aldrig någonsin hört talas om denna metod !! Känner att jag absolut måste testa det ! ! !

Men som svar på den ursprungliga frågan:

Jag vet ju inte hur ovanstående metod funkar ännu, så därför kan jag inte sägqa något förnuftigt omden. Någon annan metod att göra leran hållbar känner jag inte till.

Men det bästa svaret på frågan får du antagligen genom att testa, vad obränd lera duger till och inte. Gör ett par skålar, som inte har nån betydelse för dig. Kavla exempelvis ut några småplattor, som du fogar ihop till en cylinder, och modelerar samman med en bottenplatta.

Låt dem torka en vecka, eller ett par i solen, eller ett tort rum.

Sätt den ena krukan framför dig forma pekfingern, och tummen till en cirkel, och knäpp med pekfingern mot på krukan, ungefär på samma sätt, som om du skulle sprätta iväg en skalbagge från trädgårdsbordet. Om den inte går sönder, skall du knäppa några gånger till, eller knacka kanten lätt mot bordskivan några gånger. Ställ en av krukorna på vått underlag i några timmar, eller lägg en isbit i den över natten. Ta en bit av den torkade leran och lägg ute i regnet.

Enligt min mening duger inte torkad lera till mycket; Den blir uplöst av vatten, och har lätt för att spricka, och gå i bitar.

Lite beroende på vilka möjligheter du har behöver det emellertid inte vara särskiljt svårt att bränna sakerna.

Bor du på landet kan du göra en bålbränning, eller en gropbränning.  Man ska skydda leran på nått sätt. man kan exepmelvis omgärda den med metallbitar, tegelsten, och nät etc, så att det inte faller ved ner på grejerna. Vill man ha det svartbränt, kan man linda in dem i hö, eller halm, sågspån eller gamla tidningar och innesluta dem (helst så luftätt som möjligt.)

Skilnaden mellan gropbränning, och bålbränning är bara att gropbränning föregår just i en grop.

Keramiken ligger underst, i mitten, och elden ovanpå. Majbrasan, eller det torkade köskavfallet går utmärkt.

En lågbrännande ugn kan man också byga till i en hast, av gamal tegelsten, från nån rivningskåk, eller så. Man kan täta med halm, och lera, eller jord. Det finns massor av beskrivningar i litteraturen !  Kombara ihåg att låta brasa ta sig lite långsamt till att börja med (Altså inte ett par lite fotogen, och så skall det nog…….!)

OIm man har små grejer kan dom kanske få plats i kaelugne om man har en sådan. En annan möjlighet är att få bränt den, så högt man överhuvud taget kan i en hlet vanlig bakugn. Fortfarande - långsamt. Den kommer givetvis inte upp till skröjtemperatur (900 - 100 grader) Men ett par hudra grader gör ändå pjäsen betydligt stabilare, än ingen bränning alls.

Bygga en rakuugn, av hönsnät, eller en oljetunna, och fiberfilt, som man bränner med en gasolbrännare, på någon övergiven industritomt, i en grusgrop eller liknande. En rakuugn är utmärkt att skröjbränna i.

("Skröj" =  första bränningen, utan glasyr)

Var i Spanien och träffade ett par från Uruguay som svartbrände oglaserade men glättade föremål i tunna. De blir ju dock svarta då i och för sig men de gjorde även  ett experiment. Mannen som var konstnär tog en av sina riktigt bra vattenfärger. Röd(den var uppbyggd på nån oxid, kommer inte ihåg vilken dock) Den blev dock inte svart av nån anledning?? Nåt som nån annan här på forumet har svar på?

(några blev oxå mer beigea) de var dock inte behandlade med nåt bara glättade.

Kanske värt att testa i alla fall. De varvade obrända föremål med två olika sorters grovlek på spån(från riktigt tunnt "mjöl" till  spån (lade även spån i krukorna. Täckte sen med papper och tändvätska på och öppnade inte tunnan förrän 5 dar senare. Den var dock inte genombränd så det var bara halva tunnan som var färdig, resten fick de tända igen. (tunnan hade lufthål längst upp och när den tagit sig så sates lock på.

Visst - svartbrännt, gropbrännt, och bålbrännt är ofta enormt snyggt när det har blivit glättat innan ! gärna stora, handgjorda, icke drejade grejer !

Använder man lergods kan det ibland bli jättesnyggt rödgul-flammigt. Och ibland får man svarta sotpartier i olika färer med.

Vit lera kan också bli snyggt svart-vit-gul-flammigt (en mycket svag men vacker honungsgul färg)

Man kan också arbeta med oinfärgade engober (fint uppslammad röd, vit, brun  eller gul lera) som man glättar, och bränner i öppen eld.

Och så ligger givetvis inte skröjtemperaturen på 900 -100 grader som jag skrivit ovanför, utan 900 - 1000 garder!

Beklagar…..

Någon som vet om det finns möjlighet att lämna lergods för bränning i Borlänge?

Ställ gärna din fråga i en egen tråd. Där syns den bättre än här och du har större chans att få svar.