Mangan behöver inte alltid bli brun.  Den kan  -  i måttlig mängd och i sällskap med "rätt" råämnen  -  dra mot lila (ljunglila), och närliggande nyanser.  

Så,  det du har i din påse kan mycket väl vara tänkt som något slags "chün-lookalike"…som skall påminna om den "äkta varan"….

Testa och återkom med bild…!

ska göra det.. va ganska lite.. 0.5 kg max..

Mangan violetta glasyrer är bäast vid låga temperaturer, normal lergodstemp. Det blir alltid en violett som drar mot rött. Det skall vara rena alkaliglasyrer som inte bör ha zinkoxid, bly eller bor i sig. Kalcium, magnesium och Barium kan få vara där. Aluminiumhalten bör vara så låg som möjligt. Det finns en hel rad av frittor som man kan använda till sådant, många kristall frittor är lämpliga. Ja nu kom jag visst till att komma lite utanför frågan men jag undrar vad som menas med chün i detta sammanhang? chün är väl inte lila? och den ljusa blå som jag tänker på när jag hör chün kan man inte få med mangan.

#3:  >>chün är väl inte lila?  >>

Nej, förvisso, men glasyren kan ju innehålla fler pigment, som drar den i önskad riktning.   Vem vet….?

Får återkomma när ja testat den..

#5 Denna glasyr är tänkt att läggas på en annan t ex brun glasyr för att ge en effekt. Det är bara att prova att lägga den på vilken annan glasyr och se vilket resultat du får. Testa och prova

Har skannat ur en väldigt gammal katalog

Hälsningar

Erik

Provade bränna den inte bästa testbitarna.. tror ja körde lite väl tunt men såhär blev den.

Det finns (fanns) ett grönt pigment som består av bariummanganat som jag tror heter mangangrönt. Manganater framställs typiskt från manganoxider i en basiskt oxiderande smälta (på labb typiskt kaliumhydroxid och kaliumnitrat men i industriell skala föredrar man nog luftoxidation och använder kanske något annat alkali). Mest används manganater för att tillverka (kalium)permanganat. Detta kan göras genom elektrolytisk oxidation, oxidation med klorgas eller disproportionering vilket innebär att en del av manganatet oxiderar en annan del till permanganat samtidigt som den delen reduceras tillbaks till manganoxid. Disproportioneringen utlöses av en pH-sänkning och det kan räcka med en så svag syra som koldioxid. Dessa processer görs i vattenlösning efter att manganatsmältan lakats ur. Om pigmentet tillverkas genom malning av någon smält eller sintrad produkt eller om det framställs genom att fälla en manganatlösning med en lösning av ett bariumsalt vet jag inte. Rimligen borde ju bariummanganatet vara svårlösligt om det ska användas som pigment även om man kan tänka sig att vattenlöslighet skulle tolereras i en oljefärg.  Både manganat- och permanganat är starkt färgade joner (grönt resp purpurrött) som om man lyckas få till dem i en glasyrbas borde kunna ge spännande resultat, men permanganat och kanske även manganat torde sönderfalla i värme under avgivande av syre och risken finns säkert att kiselsyran i glasyren skulle utlösa disproportionering av manganat. Detta och det förhållande att man inte hört talas om sådana glasyrer (utom möjligen manganatgröna?) talar väl kanske för att det inte går men dessa uppgifter kanske kan ge ledtrådar i varje fall till den som vill experimentera.

Mangan gröna pigment till keramik har jag aldrig hört talas om. Men skulle ju gärna se resultat av det.