Ja, den var intressant.
Funderar på om den mörkare röda färgen kan härröra från den första bränningen, och att ytskiktet bleknat (oxiderat och förflyktigats) något under den andra bränningen, medan de mer skyddade ytorna nere i krackelyrsprickorna inte "hann" blekna, innan glasyren återförslöts…
Tid var nog en viktig variabel i den här händelsen.
(Ja…jag spånar bara…)
Blir nog inte lätt att upprepa…..😏

Något liknande hände mig en gång på Leksands Folkhögskola (måste ha varit 1969, ungefär), men då med en glasyr som innehöll både koppar och krom (tror jag mig minnas).
Blev vid ombränning en blågrön / grönblå "sköldpaddseffekt".
Inte lätt att spåra exakt vad som hänt, med så många kända och okända (!) variabler….men det ger ju näring till intressanta spekulationer….

Något som inte är en spekulation är att om man reducerar under kylningsfasen mellan 1000-700 grader så krymper ytskiktet på det viset. Fin kanna.

Jo, det blir någon slags lokal reduktion i krackeleringarna som sen smälter och blir kvar i glasyren tänker jag. Eller som du föreslår Bosse. ler, din variant har jag inte testat, minns att jag glömde slå av gasen i en av mina el/gas-ugnar och ugnsteglet blev brunt, såg inte så bra ut men då hade jag inte oxblodsglasyr i ugnen.