#0: ps
blir fundersam över att glasyren blev strävare på översta hyllplanet, förväntar mig att det ska vara varmast högst upp, kan glasyren bli strävare av en varmare temperatur??
inser att jag också behöver köpa käglor och kolla tempen på olika ställen i ugnen.
(men vilken temp står de olika käglorna för, och var hittar jag en sådan tabell??)

Det funkar. Vad jag har gjort i samma situation är att röra upp den stora hinken, ta 100 gram, tillsätta X gram av säg kvarts och sen göra ett eller flera prov. Om det blir bra så väger jag glasyren i hinken och tillsätter vad jag behöver.

#1: Gissar att du inte får temperatur högst upp, känns som den logiska förklaringen. Utan käglor är det svårt att veta. Rent spontant känns din glasyr som kägla 10. Tabeller hittar du on-line, https://www.google.com/search?q=cone+chart&rlz=1C1GCEV_en&sxsrf=AOaemvJIXMvDPwN9-iZzdieMzhMZiE_pww:1639392733745&source=lnms&tbm=isch&sa=X&sqi=2&ved=2ahUKEwjyyqrszeD0AhVdlWoFHR3FDUwQ_AUoAXoECAEQAw&biw=1600&bih=1129&dpr=1

smart att göra prov och testbränna den nya blandningen också, är ju självklart nu när du säger det, men så tänkte jag inte från början.
tack!

enligt boken jag tog receptet från ska den vara "brett bränningsintervall, ortonkägla 5,6,7,8."

hittade en bra tabell! tack!
mitt mål är att ha blanda glasyrerna så att jag kan bränna alla i samma temp, 1240 grader, men jag kanske får anpassa lite efter placeringen i ugnen med…

Hej,

Orton är det vanligaste kägelsystemet.
Här är Ortons tabell.
Som du ser, skall käglor tolkas beroende på hur snabbt/långsamt värmen stiger under bränningens sista del. Alla ugnar beter sig litet olika på den temperaturnivån.

#0: Det problem som du upplever, kan bero på att du använt ett annat fältspat än det som receptförfattaren använt.
Orsaken kan vara så enkel.

Du skulle kunna testa att öka fältspatsmängden en aning (fortfarande med "ditt" fältspat).
Det torde påverka punkten där glasyren smälter ut, åt rätt håll….

#8: Rent spontant känns det som det var lite lite krita i receptet. Jag stoppade in receptet (oklart vilket fältspat som använts så jag tog Kalifältspat NGP) och får en UMF:

0.035 Na2O
0.086 K2O
0.487 CaO
0.392 MgO

0.174 Al2O3

1.118 SiO2

R2O:RO 0.121 : 0.879
SiO2:Al2O3 6.426

R2O:RO känns som det är lite lågt med flux i största allmänhet, mycket magnesium så det kan ju vara en ide att tillsätta mer krita. SiO2:AL2O3 känns inte helt fel, men lite mer kvarts så man kommer upp till 8 ungf. kanske hade vart en ide?

Om man byter till Natronfältspat FS/FR (Forshammar) så ser det helt annorlunda ut:

R2O:RO 0.014 : 0.986
SiO2:Al2O3 8.626

Ännu mindre flux, oklart varför, det kan vara att Natronfältspat FS/FR (Forshammar) inte är rätt på glazy, har inte kollat analysen.

Provade också Natronfältspat NGS (Norfloat):

R2O:RO 0.013 : 0.987
SiO2:Al2O3 7.689

Ser också lite udda ut, samma problem.

Provade Kona F4:

R2O:RO 0.118 : 0.882
SiO2:Al2O3 6.174

Känns rimligare.

Generisk Soda Feldspar:

R2O:RO 0.138 : 0.862
SiO2:Al2O3 6.340

Också rimligt.

Lite oklart om det är analyserna på Forshammar och Norfloat som är fel eller vad det kan tänkas vara.

Hur som helst, jag tror du har rätt Bosse, prova mer fältspat, du får kisel och olika flux, natrium, kalium osv. Mer krita kan också funka.

wow.
ja jag provar lite mer fältspat då.
så himla spännande att sätta sig in i detta, har läst finn lynggards bok, och gymnasiets kemikurs, men jag har en bit kvar till att fatta allt. lite i taget.
lusläser uträkningarna du gjort, men förstår dem inte, gissar att det har något med molvikt att göra, har en bit kvar tills jag gör kemiska uträkningar på glasyrerna, även fast det verkar kul, dock nöjer jag mig denna gång att göra ett test med mer fältspat. (och kanske ett med mer kvarts, för att se skillnaden).

hå hå angående ugnen, den har ett fast program stengodsskröj, man bestämmer tid och utjämningstemp, så jag har inte koll på hur snabbt den stiger på slutet. lite mer att göra där altså, men det var bra att bli uppmärksammad på att hålla koll på det med.

Enligt min mening så är kvartshalten allt för låg. Jag skulle nog rekommendera det som Bosse skriver, öka halten av fältspatet och möjligtvis några % extra kvarts. Om jag skulle ändra på baserna så var det nog lite zinkoxid och bariumkarbonat

#10: Det har att göra med molvikter. Det jag gjorde var att gå till glazy.org och la till ett nytt recept med dina material.

Där kan man se proportionerna på alla inblandade oxider, säg kisel SiO2, aluminium Al2O3. R2O och RO är olika summor. R2O är summan av natrium, kalium och litium, RO är typiskt kalsium, magnesium och zink .

Hur som helst, när man bryter ner det på det sättet så får man en så kallad UMF (unified molecular formula). Man kan tänka på det som en normaliserad analys där man bara bryr sig om proportioner av olika oxider. När man jobbat med glasyrer på det sättet så går det ganska snabbt att identifiera problem. Typiska stendgods glasyrer för kägla tio som skall bli blanka behöver en kisel till aluminium ratio runt 7-8 säg. Du behöver ha säg 0.2-0.3 delar natrium / kalium, osv osv. Det beror på naturligtvis, inget är skrivet i sten, och skall nog mest ses som riktliner. I fall man inte får de resultat man vill så kan det vara värt att kolla om nåt av värdena i UMFen se udda ut.

Om du vill veta mer kan jag rekommendera digital fire:

https://digitalfire.com/glossary/unity+formula
https://digitalfire.com/article/limit+formulas+and+target+formulas

Seger formel säger vi väl?

Eftersom jag håller på att lära mig om glasyrer (John Britt) så knappade jag in ditt recept i Glazy
[https://glazy.org/recipes/194832]()

UMF anger mycket låga SiO2 (1.13) och Al2O3 (0.18) och hamnar i det grå otillåtna området.

Vem har hittat på receptet?

Skall man beräkna en glasyr på det viset så måste man veta vilken typ av fältspat som använts, det är ju stora variationer på mängden kvarts i olika typer fältspat.

Jag har ju natriumfältspat, köpt på cebex i november i år, men kemiska beteckningen står inte på paketet (vilket jag för övrigt undrar varför man inte skriver ut??).
Det var ju uppenbarligen större skillnad på fältspaterna än vad jag tänkte mig, jag är lite nyfiken så jag får verkligen anstränga mig för att inte chansa, det gäller inte bara glasyrer, jag tycker det är kul att chansa och se vad som händer….
Har inte paketet där jag är, så jag får återkomma med närmare info om jag hittar den.

Olle J: jag skulle gärna förstå din uträkning, men jag nöjer mig med att fråga vad som menas med att den hamnar i det grå otillåtna området?
Betyder det att Glasyren släpper ifrån sig t, ex aluminium eller andra ämnen som inte är bra att få i sig???

Jag har använt en kopp som tekopp en månad nu, I början tyckte jag mig ana en lite salt basisk bismak, men det kan mycket väl ha varit inbillning, den var så svag och jag satt verkligen och letade efter något skumt. Den har krackelerat lite i botten av den använda koppan.

här är en bild på boken med receptet och en tekopp med glasyren ifråga

Du kan ju prova att byta ut fältspater mot pegmatit eller Cornwall Stone. Det där med det gråa fältet i beräkningen i glaze är bara en vägledning i optimal transparent glasyr, skulle men slaviskt följa den beräkningen så utesluter man otroligt många väl fungerande glasyrer och det skulle ju vara trist. Jag rekommendera att du lär dig segerformeln och utgår från gränsformler som man kan hitta i lite mera avancerade böcker.

#16: >> Jag har ju natriumfältspat, köpt på cebex i november i år, men kemiska beteckningen står inte på paketet >>

Hej,

Jag vet inte vilket natronfältspat du köpt, men du hittar det troligen i denna tabell.

#19: Fråga, när vi ändå är inne på materialanalyser, vet du om Cebex har publicerat analyser på sina material? Tänker specifikt på Ball Clay / Pipler no. 3. Jag har frågat efter analyserna men butiken i Malmö har vart lite sporadiska med att återkomma.

#20: "Pipler No 3" är denna ball clay.

Benämningen "Piplera" är ett av keramikvärldens mest luddiga uttryck…..tycker jag….😏

Ja det tycker jag också, måste vara ett gammalt inte så gällande begrepp i dag?

#21: Tackar så mycket!

Som jag har förstått så ger kisel till aluminium ratio på 7-8 blanka glasyrer för alla koner. Enligt de "limits" som publicerats på Digital fire så har varje kon sin "box" i Al2O3- SiO2 där det är stor sannolikhet att glasyren blir funktionell. Man kan där se att det krävs mer Al2O3 och SiO2 ju högre konen är. Som många har föreslagit krävs mer kisel men vill man att den fortfarande ska vara blank så behöver även med Aluminiumsilkiat för oförändrat SiO2/Al2O3. Som ofta nämns så sär ju inga "limits" skrivna i sten. Det kan bli bra ändå.

Som en parantes kan ju nämnas att Emmanuel Cooper, vars recept vi diskuterar, har bidragit till Green & Cooper Limits.

#9: Björn: Ser nu att du ju redan gjort en UMF-analys när jag publicerade min.Jag får vä skylla på att jag är ny på forumet. :)

#17: Kan man få en bild på receptet?

#18: Finns dessa gränsformler tillgängliga på någon öppen källa?
De på Digital fire
[https://digitalfire.com/article/limit+formulas+and+target+formulas]() ligger alla utanför den grå zoonen. Så även de i den bifogade filen med gränsvärden frå Val Cushing och Hesselbert & Roy

@Ler: Har du någon favorit bland de mer avancerade böckerna? Jag behöver all kunskap jag kan få.

Läser du Tyska?

#28: Nej, bara engelska.

Då har jag tråkigt nog inga bra tips

#27: Här är några böcker du kan kolla in:

Ian Currie - Stoneware Glazes, A Systematic Approach - Räkna och testa glasyrer. Gissar att den är out of print och att den kostar en del om du vill ha den, bra bok

Daniel Rhodes - Clays and Glazes for the Potter - Räkna på glasyrer, lite ålderdomlig, mycket med Bly, men teorin är solid

Daniel de Montmollin - The practice of stoneware glazes - Fusion charts för alla tänkbara kombinationer av CaO, MgO, KNaO vilket är anledningen till att man köper den. Denna typen av information är inte helt enkel att få tag på om man inte har tillgång till nåt stort referensbibliotek, mer info om boken https://wiki.glazy.org/t/the-practice-of-stoneware-glazes-d-de-montmollin/860, Här köper du den: https://www.editionsateliersdart.com/the-practice-of-stoneware-glazes.html out of print sen ett tag, så det kan vara värt att köpa ett ex medans den finns, kommer gissningsvis inte tryckas igen

Matthew Blakely - Rock Glazes Unearthed - Räkna på glasyrer, syftet med boken är att hitta och göra prover på olika material man hittar i naturen. Typ om du har granit och aska och vill göra glasyr av det så finns det nyttiga tips.

Frank and Janet Hamer - The Potters Dictionary, finns i massor av utgåvor, det är en encyklopedi med typ allt du nånsin skulle kunna vilja veta. Om du skall köpa en bok är det en bra start.

Många tekniska keramikböcker går igenom samma grejor. Hur man räknar UMF / Seger formula, från recept, till recept, osv. Vad de olika materialen gör, för och nackdelar osv osv. Efter ett tag blir man mer förvånad när man lär sig nåt nytt än tvärt om. I nästa steg blir det lite mer specialböcker, typ Chinese Glazes av Nigel Wood eller Kusakabe och Lancets bok om Japansk vedeldad keramik.

#31: Tack!

#31
med typ allt du nånsin skulle kunna vilja veta.
Måste vara en väldigt tjock bok!

#31: Beställt boken av Frère Daniel. Blir spännande läsning.