Keramik iFokus

Keramik

Läst 302 ggr
Alexandra
0

Vilken lera till vilket gods?

Hej!

Vilken lera använder man till ute krukor, kaffekoppar, stora fat m.m. Jag förstår att det beror på vilken temperatur man bränner i och hur leran klarar av vatten, alltså vattentät eller inte. Brukar ni använda olika leror till olika gods eller använder alla stengods lera till allt. Ibland skulle jag vilja ha lite lugnare, lenare gods på tex inne krukor Stengods leran är ju ganska hård och grov. Om man ska ha stengods lera på tex koppar där man inte vill känna texturen på koppen när man dricker. Vad ska man välja då. Alltså vilken lera är bäst till vad man ska gör och varför? Ha en fin helg!:)

Bo§e
1
#1

Det är en stor fråga, men vi kan ta litet i taget.

"Stengods" är ett så brett begrepp att det täcker in väldigt många användningsområden, om man bara väljer rätt lera.

Visst kan man tillverka stengodskoppar med släta och skira kanter, om man t.ex. väljer någon av de s.k. "semiporslin" som finns på marknaden, Ett sådant exempel är 04048N, som är en stengodslera, men som ligger nära porslinet i vissa egenskaper, utan att behöva några specialbränningar eller annat som avviker från vanligt stengodsarbete…

Sedan detta med vattentäthet. Nästan ingen stengodslera blir helt vattentät, men vattenabsorptionen varierar mellan de olika lerorna.

Till vanligt hushållsgods, som koppar muggar, skålar m.m. duger stengodsets "normala" vattenabsorption på några procent, eftersom ingen hinner märka det under normal användning.

Men när vi kommer till vaser och kärl för långtidsinäggningar och liknande, ökar kraven.
Vid sådan användning bör man kolla tillverkarens uppgifter om olika lerors vattenabsorption, och välja tätast möjliga lera.
Observera att vattenabsorptionen ofta anges vid ett visst gradtal…..den är alltså inte generell….

#################

Sedan andra ändan av skalan…skulpturer.
Vid riktigt stora skulpturer bör man överväga att jobba med lergods, eftersom sintrat gods bjuder på besvärligheter när man kommer upp i format.
Deformation, och obehagliga spänningar (framför allt vid avkylning) kan nämnas.
Och så blir ju stengodsets krympning när det sintrar ganska irriterande i de stora formaten…..det skulle ju bli en "stor" skuptur… :-)
Det är ingen slump att t.ex. Hertha Hillfons stora skulpturer är av lergods……och samma sak med Höganäsbolagets stora soffor……med flera…..


"Don't Panic" (Douglas Adams)

  • Redigerat 2023-05-19 12:14 av Bo§e
ler
1
#2

Ja det är precis så jag tänker också, vill bara tillägga att 1100 är också en vit och bra lera som liknar porslin, nästan!!! Men ingen translucens

Bo§e
2
#3

Förutom semiporslin finns också många "vanliga" stengodsleror, som i sina ochamotterade versioner ger en mycket slät och finkornig skärv, och som går att dreja väldigt tunt med (i alla fall mindre föremål).
De har förstås inte så hög vithet, men det är inte alltid vitheten som är det viktiga…

#####################

Lergods

Lergods skall inte avfärdas som något "sämre".
Det tycker jag är en slarvig och oprofessionell syn.

Det har egenskaper som inte stengodset har, och som är värda att ta vara på.

Om man t.ex. vill prioritera varma och starka färger före ren mekanisk hållfasthet, är lergods ett lämpligt material.
Samma sak om det gäller formstabilitet, eftersom lergodset inte deformeras vid bränning, då det inte bygger upp termiska spänningar i lika hög grad som stengods, samtidigt som det inte krymper (eller krymper försumbart) i den "höga" bränningen.

Här finns mycket på plussidan, inte minst om man skulpterar eller gör stora plattor, reliefer m.m.
Eller, som sagt, om man vill ha riktigt starka/varma färger…

Vad det "kostar" är sämre stöttålighet, vilket innebär att formspråket inte kan vara riktigt detsamma som vid jobb med stengods.
Om det gäller hushållsgods, får man tänka i litet rustikare banor, och avstå från de tunnaste, skiraste föremålen….dvs om det skall bli praktiskt…
Titta t.ex. på de välkända Höganässerviserna "Old Höganäs" och "Omnia". De är gjorda i lergods (!), och man ser hur man valt ett litet "kraftfullare" formspråk, anpassat till materialet….

Och så den högre vattenabsorptionen, förstås, men den märks inte så mycket om det handlar om kaffekoppar/muggar och annat som används tillfälligt.
Vaser, och saker för utomhusbruk året runt skall förstås undvikas.

Det har sagts att lergodsglasyrer inte skulle vara maskindisksäkra, men det är en myt.
Många lergodsglasyrer tål maskindisk alldeles utmärkt, och det finns och många stengodsglasyrer som inte alls tål maskindisk, så att generellt avfärda lergodset på den grunden, är att dra en felaktig gräns….

En tråkig sak är att det har blivit svårare att tillverka autentiskt traditionellt lergods, sedan blyet försvann ur hanteringen.
Färgerna i sådant "slipware" får inte alls samma djup och värme längre…
Men, alla vill ju inte jobba med just sådant gods…

Slutligen, om lergods:
Tänk så mycket längre ugnselementen håller….utan vidare 10 gånger längre…..20 år i stället för 2…..🙂


"Don't Panic" (Douglas Adams)

  • Redigerat 2023-05-19 18:14 av Bo§e
ler
0
#4

Bra beskrivning. Ja hur ska man skulptera utan lergodslera. Men det där med blyglasyr går att ersätta, lite dyrt kanske men det går

Alexandra
0
#5

#2: Tack så mkt! 🌷😊

Ulla
0
#6

#3: Är det verkligen sant att elementen håller så mycket längre? Jag visste att de håller längre, men så mycket…

Sajtvärd för Keramik ifokus

_
_

Bo§e
1
#7

#6: Jag kan förstås inte stödja detta med någon "vetenskaplig" evidens, men väl på viss erfarenhet.
När lergodsfolk hörde av sig och beställde sin första elementsats, var ugnarna ofta 15-20 år gamla (dvs om det inte hänt någon olycka som förstört element i förtid).
Det kunde gälla såväl privatpersoner som skolor m.fl.

Självklart styrs livslängden också av hur ofta man bränner, men samma sak gäller ju även för de som jobbar med stengods, så jag uppfattar ca 10-dubbla livslängden för "lergodselement" som "hyfsat relevant", även om det inte förts någon statistik.

Skillnaden i slitage är hur som helst väldigt stor.

###################

Det är huvudsakligen två samverkande faktorer som möjliggör så mycket större livslängd:

  1. Skillnaden i "nerbrytning" av kanthaltråd i områdena 1000-1050°C resp. 1200-1300°C är väldigt stor.

  2. Det lägre temp.området är mycket mindre effektkrävande, vilket innebär att elementen "tål" mer slitage (effektsänkning), utan att värmearbetet hamnar på orimliga nivåer.

Ur elementsynpunkt är det en win-win-situation….


"Don't Panic" (Douglas Adams)

  • Redigerat 2023-05-20 11:44 av Bo§e
ler
0
#8

Jag har haft min 16 liters ugn nu i 6 år och aldrig bytt element och jag bränner mycket mycket och både på 1050 och 1250,1280 så jag kan inte se att slitage på element skulle vara det stora problemet, men har ugnen dåligt dimensionerade element så blir det så klart problem

Niklas
0
#9

#1: Ifall dina ”###…” är tänkta som avdelare har jag ett tips:

- - - som står ensamt på en rad blir ett horisontellt streck när du publicerar inlägget. Så här:


🙂 Det är alltså omväxlande bindestreck och mellanslag.


Vänliga hälsningar, Niklas

Sök information om Sveriges adelssläkter för din släktforskning

Alexandra
0
#10

#9: Nu hänger jag inte med alls, var e de? Min syster säger alltid att jag är fr stenåldern, så jag förstår interiktigt.:) Men tack iaf. Ha en fin kväll!😊🌻

Bo§e
2
#11

#9: Tack Niklas…!
Ja, jag försökte hitta något tecken för avdelare, som inte sätter igång någon autoformatering eller annat oönskat…🙂

Testar:


Ja, ditt tips fungerar….dvs om man knappar varannan bindestreck och mellanslag….


Då kan jag passa på att att lära ut ett annat trick här:
Eftersom vi ofta pratar om temperaturer i det här forumet, kan det vara bra att kunna skriva tecknet för "grader".
Håll ner ALT medan du skriver 248, så får du °
🙂


"Don't Panic" (Douglas Adams)

  • Redigerat 2023-05-24 17:40 av Bo§e
Alexandra
0
#12

#9: Nu såg jag att det var i Bosses svar. Jag missade det helt! Min syrra har nog lite rätt- jag e kvar i stenåldern:):):)

Snuffakeramik
0
#13

#2: behöver mer lera ochkollade just på den för jag vill ha en bra vit till muggar med tunn kant.
Hur är den att dreja? Och skröjar du den högt?