Det kan jag verkligen inte tänka mig att den där skulle vara farlig. Det är väl stengods/porslin?

Det beror helt på när den tillverkades. Man uppmärksammade problemet i början på 70-talet och då förbjöd man bly i glasyr. Man drog till och med in en hel servis (Kosmos) som var väldigt populär och som nu säljs till höga priser second hand.
Jag har själv mycket gammalt fint porslin som jag samlat under många år, men inte kan använda längre. Jag har också försökt uppmärksamma FHM på detta och.att de bör driva upplysningskampanjer om problemet samt adressera second hand-butiker om det. Har tyvärr inte fått någon.som helst respons om det.
Det finns testkit att köpa men jag kan inte bedöma tillförlitligheten
Från tillverkarna har jag inte fått myckey hjälp heller. Företag har köpts upp och gått ihop. Gamla arkiv med recept finns inte kvar.

"Finporslin" av skirare och tunnare sort, är ofta "skröjbränt" upp till sin sintringstemperatur (maxtemperaturen), och därefter glaserat med en blyglasyr (vanligt förr), som brändes i en låg temperatur.
Detta bl.a. för att kunna jobba med varma, mustiga dekorfärger, som annars skulle ha bleknat, eller inte fungerat alls.
M.a.o. finns det en tydlig "blyvarning" kopplad till det tunna, vita "finporslinet", dekorerat i varma färger…..

Men det här rustika godset (#0) känns inte som "finporslin", utan snarare som något slags "semi-porslin" eller rentav flintgods (?), och glasyren har troligen bränts högt, parallellt med lerans sintring (dvs på "vanligt" sätt), och då minskar sannolikheten för att den skall innehålla bly.
Kanske är den i stället byggd på nefelinsyenit…?

Ja, jag "spånar" nu, och kan såklart inte vara tvärsäker, men det känns som att den här glasyren kan vara blyfri..

Det tror jag också, kan inte se någon grund till att det skulle vara bly i den

Formgivaren dog 1966, men muggen kan ju vara tillverkad efter det. Är inte just blå glasyr något man hade bly i för att få fram den fina färgen och glansen?
Du kan fråga Rörstrand, du kanske har mer tur än jag, jag fick inga bra svar från dem.

Nej i princip så är det zinkoxid och Barium som ger god färgning till kobolt, men det är ju svårt att säga något säkert när man inte vet mera om hur den är producerad

Så här skriver dom själva på Rörstrand
BLY I GAMMALT PORSLIN?
Vi kan inte uttala oss om enskilda serviser men kan ge allmänna råd. Det har förekommit bly i såväl färger som i glasyrer och det keramiska godset, främst vid produktion av flint,- och benporslin men detta innebar främst en hälsofara för dem som arbetade med själva tillverkningen i glasyrverkstäder och massaberedningsrum. Om godset är i gott skick med blank och fin glasyr ska det utan fara kunna användas men om ytan däremot verkar matt, porös och urfrätt bör användning avstås. Främst med tanke på att glasyren då förlorat sin roll som hygieniskt skydd.

Om det inte är så farligt för användare varför drog de då in Kosmos? Visserligen är det inte från Rörstrand men ändå. Den läckte bevisligen trots att den var ny.
Jag har massor av ugnsformar från Rörstrand som är i hur fint skick som helst och jag har inte vågat använda dem sedan jag kom på detta. Vore själaglad om jag kan det igen.

Nej jag vet inte varför Kosmos blev indraget men en rimlig förklaring finns så klart. Själv undgår jag gamla degfat och sådant som man kan vara säker på att det är blyglasyr, finns ingen anledning att utsätta sig för det. Och jag har även haft konversation med kemikalieinspektionen i flera år om cadmium i glasyr som kan köpas i Sverige och användas även till amatörer och i skolor m.m. Men svaret jag får är att det är under gränsvärdet så de menar att då är det enligt lagen!!!!!!!?????? Hur dumt får det vara? I övrigt så är det visst Livsmedelsverket som har med det att göra. Så om jag var dig så skulle jag prova att undersöka vad det är för material, benporslin och flintgods har ju ofta bly i glasyren eftersom det blir bränt högt första gången och glaserat på låg temperatur i glattbrand. Är det fältspatsporslin så skulle jag inte vara orolig

Hur kan jag undersöka det? Jag har tagit massor med foton, även på undersidor med stämplar, men får inga svar. Bara ungefär som det du citerar ovan. Rörstrand är ju sålt (till Fiskars tror jag) och de nya ägarna har inget intresse av att kolla något om gamla saker. De vill väl bara sälja nya.
Och tänk från en fabrik i England fick jag blixtsnabbt svar.
Det är rätt tunt porslin för att var ugnsformar och så oändligt lättdiskat, nästan inget fastnar. Och så är det så vackert. Ny formar är trista och tjocka och tunga.
Det svarta fatet är inget ugnsfat, men visst ser det lite blyigt ut?

Tack för alla svar! Det här svaret fick jag av Fiskars: Vi har endast materialinformation om aktuellt sortiment och kan tyvärr inte informera om eventuellt blyinnehåll i äldre serviser/produkter. För att finna mer information om äldre porslin rekommenderar vi boken ''Rörstrands serviser dekorer och modeller under 280 år'' samt brukar auktionskammare vara väldigt duktiga på äldre serviser.

Är det någon som vet om det står om innehåll i färg o glasyr i den boken?

#11: Ja, du ser hur hjälpsamma de är. Så sorgligt med nya ägare som släpper företagets historia och kultur.
Skulle inte tro att det finns gamla recept i boken. Men man kan ju tycka att likväl som livsmedelstillverkare måste ange innehåll borde sådana företag vara tvungna att kunna svara på innehållsfrågor så länge varan håller.

#10 jag skulle inte vara nervös för att använda dom där formarna, jag förstår vad du menar med fatet men man kan göra en glasyr som ser ut så utan bly, vad står det på fatet? Finns det någon stämpel? Och är det i så fall relief eller färgstämpel?

#12 nej det kan man nog inte kräva, det är ju inte ens säkert att all dokumentation existerar och dom köper egentligen bara namnet och inte produktionen

Så här ser stämpeln ut. Reliefstämpel.

Ja det liknar Arthur Percys design, förmodligen 1930 talet skulle jag tro. Men om det är bly i anar jag inte

När man kollar litet djupare, framgår det att den glasyren lanserades 1928, och att servisen är gjord i flintgods.
Glasyren är antagligen blyhaltig, om jag får får gissa….

Oj, vad ni kan. Tackar. Hade ingen aning om att det var en av mina favoriter som gjort den.
Jag använder det till "torra" saker eller frukt som man skalar. Inte till tårtfat fast det skulle varit läckert.

Men då är det ju ingen fara så kan du ju glädjas åt fatet

Ja, det är gjutet till julens gott-och fruktbord. Men jag tycker det är trist med ugnsformarna. Och mitt jättestora ugnsfat Kosmos som hade så bra storlek. Ett par av mina ungdomar hade också hittat såna och gillade dem skarpt.
Jag hade mitt som blomfat ute ett tag, men kom på att tomaterna kanske skulle få bly i sig.

Hej! Hittade den här tråden när jag googlade ämnet. Jag har hittat att det finns svabbar man kan köpa som innehåller nån indikator på bly. Man svabbar alltså en liten fläck och läser av om/hur fläcken färgas. Om de är pålitliga vet jag inte.

Och vad jag förstår visar de kanske inte att det inte finns i materialet, bara att det inte läcker. Om en ofarlig klar glasyr ligger överst slipper ju inget bly ut så länge glasyren är hel..

Finns bl.a. på Amazon ivf. Kostar nån hundring för ett knippe.

Mitt problem är att jag hittade en servis på auktion på nätet som jag skulle vilja ha om priset inte går för högt. Men det kan jag ju inte gärna svabba innan jag köpt det.

Bara som ett tips finns det ett mycket kunnigt sällskap som kan allt om Gefle och Uppsala-Ekeby.

https://www.upsala-ekebysallskapet.se/fragor-2023-1-1?

#21: Vi har hållit på lite med såna svabbar, men jag tycker de är för otydliga ibland. Vi körde en på Kosmos som vi visste hade bly och där gav en klart utslag utan att det på något sätt var skadat i glasyren.
Jag ser ju att Kosmos säljs på auktioner och andra sajter och folk verkar helt omedvetna om faran.
Jag har sagt till på flera secondhandaffärer - då säger dom tack och tar undan grejerna, men vete f-n om de inte ställer ut det igen sen.
Det är samma med ylle med DDT. Jag tycker att man borde vara informerad om man jobbar i den branschen.
Vad är det för servis? Eller det viktigaste är ju hur gammal den är. Man slutade ju på 70-talet. Är den engelsk så tror jag inte det var lika vanligt. Däremot köper jag aldrig porslin utomlands för där förekommer det fortfarande.
Vad jag förstått så gäller det bara färgad glasyr. Blyet gjorde så att färgerna blev finare. Porslin och stengods med vit insida ska inte ha bly i sig.

Om materialet benämns "flintgods", är de brända i en temperatur där man kan misstänka att bly förekommit i glasyren.

#24: Ja, men det gäller tyvärr mycket mer. Kosmos är väl i stengods?
Jag tycker det är oerhört nonchalant att man slängt gamla recept på glasyrer. Arabia köpte ju Rörstrand och då rök allt gammal verkar det som.

#25: "Kosmos" är, enligt mina uppgifter, gjord i flintgods.
Det betyder att den är bränd kring 1150°C, vilket ökar risken för att man använt bly som flussmedel i glasyren.

Ja, det är tråkigt att gammal information går förlorad. Här skulle man ha dokumenterat ordentligt, medan möjligheterna fanns.

Paradoxalt, kan även porslin vara blyglaserat.

Inte sällan skröjbrändes föremålen ända upp till den höga sintringstemperaturen (av olika orsaker), varefter de glaserades med en lågbrännande glasyr (förr oftast blyglasyr) och glasyrbrändes i lergodstemperatur.

En av orsakerna var att man ville jobba med underglasyrfärg eller annan dekorfärg (t.ec. majolikafärg) i kulörer som inte klarade den höga temperaturen.
En annan orsak var att vissa föremål måste brännas med stöd i den höga temperaturen, för att inte deformeras.

Att materialet är "porslin", är m.a.o. ingen garant för att glasyren är blyfri. Det kan gälla både äldre och nyare porslin, kanske särskilt äldre, från tider då man inte respekterade blyets toxicitet….

Jag letade upp det igen på Amazon. Som sagt, ingen aning om de där testen är pålitliga.

https://www.amazon.se/s?k=bly+test+porslin

#23: Det är Rörstrands Koka blå. Vi hade de kaffekopparna hemma, men bara dem. Jag gillade dem inte så mycket, men när jag såg fat och assietter nu tyckte jag de var snygga. Ändå lite nostaligiskt för mig, fast vi bara hade kopparna.

Jag skulle i så fall ha dem som vardagsporslin, det behöver bytas ut, så jag skulle använda dem dagligen. Lite synd, men jag törs nog inte köpa. Det säljs varje del för sig och fanns precis lagom många, 8 av varje, tallrikar, djupa tallrikar och assietter. Lite andra dela också, men det var faten som intresserade mig.

Jag är inte jätterädd för att använda gammalt porslin tillfälligt, typ vid fest vart femte år, men dagligen är en annan sak.

#28: Svårt att säga. Även om de kan betraktas som "vägledande", håller testerna nog inte för en rättslig prövning (om det värsta skulle hända)…

#29: Rörstrands "Koka" är gjord i fältspatsporslin, och är mycket högbränt.
Tyvärr verkar det svårt att få fram uppgifter om glasyren, och om den är bränd i en lägre temperatur i ett andra steg, eller om den är lika högbränd som leran.

Om jag får gissa, är den lika högbränd som godset, vilket utesluter att glasyren skulle vara blyhaltig.
Men, det är en "killgissning", baserad på utseendet…🙂

Litet OT: I mitt barndomshem drack vi kaffe i Koka blå, under alla år…🙂

#26: Du har säkert rätt, du kan mer om sånt än jag. Det var en "tjejgissning". 😊

Jag har kollat lite på en annan sajt jag brukar läsa på. Där står att Koka Blå inte innehåller bly då den inte är bränd i låg temperatur. Vidare så är den ju mest vit och som jag skrev tidigare så har jag lärt mig att det är färgad glasyr som kan innehålla bly och kopparna är ju vita inuti så köp du.

#31: Tack. Men det känns ändå läskigt att chansa, just för att jag skulle använda det dagligen. Korkat egentligen, för jag har säker ätit på sånt porslin minst halva mitt liv.

#32: Tror du? Man kan inte den klara "överglasyren" också innehålla tungmetaller? Eller gör den aldrig det?

Det är synd. Det har bara budats på de flata tallrikarna hittills,, så jag skulle kanske kunna få rubbet för en spottstyver. Kopparna vill jag dock inte ha. Gillade dem som sagt inte och dricker inte kaffe.

Har ivf hittat att servisen tillverkades från (eller ivf formgavs) 1956 till 1988. Så är den av nyare datum bör den ju vara OK, men det kan man ju inte veta.

#32: Bara en liten korrigering: Att det är färgad glasyr som kan innehålla bly, stämmer inte. Det kan precis lika gärna handla om transparent glasyr. Så, detta är inget man kan ta fasta på. Det kan bli vilseledande.

Koka-serien är gjord i ett mycket högbränt fältspatsporslin, och jag tror (pga utseendet) att även glasyren är lika högbränd, vilket då skulle utesluta bly. Bly "behövs" inte vid de temperaturerna, litet förenklat uttryckt.

Så här säker Gustavsberg. Lite diffust.

Vi har inga källor till de olika glasyrrecepten på servisserierna men bly har använts historiskt i både färger som i glasyr och gods. Om din servis är i gott skick ska du kunna använda den. Är ytan på tallriken blank och fin bör ingen blyutfällning skett. Är ytan däremot matt, porös eller urfrätt bör man avstå från användning. Generellt bör man vara försiktig med krackelerat eller skadat gods. Vi kan tyvärr inte avgöra med säkerhet vad som är säkert att förtära på vilken tallrik, bara ge allmän information om vad man ska vara aktsam om.

https://gustavsbergsporslinsmuseum.se/om-museet/om-gustavsbergssamlingen/vanliga-fr%C3%A5gor

Stämmer det jag fetade? Om ytan är hel är det aldrig nån fara?

#33: Jag har använt mycket som säkert innehåller bly.
Kosmos var kanske ett undantag för att det innehöll väldigt mycket bly, men annars står det att läsa att det är farligt om
1) glasyren har sprickor
2) om man förvarar mat, speciellt sura livsmedel så kan blyet lösas ut

Och som sagt, har bara läst att det är färgad glasyr som innehåller bly just för att färgerna skulle bli starka och hållbara.
Den som uttalade sig om Koka Blå har studerat keramik på universitet så jag skulle absolut lita på det uttalandet.

#34: Om glasyren och godset är "sambränt" i den höga temperaturen (vilket jag tror), finns inget bly. I de temperaturerna finns ingen anledning att använda bly som flussämne.

Vad säger AI om kosmos?
Viktig hälsoupplysning: Tester från dåvarande Institutet för folkhälsan visade att glasyren i Gefles Kosmos-servis innehåller bly. Servisen togs därför ur produktion i förtid. Du bör undvika att servera eller förvara sura livsmedel (som juice, te, vin eller sura bärpajer) i dessa kärl, eftersom syran kan fälla ut bly ur glasyren. Det avråds helt från att använda servisen till barn eller gravida.

#39: Ja, det har vi redan konstaterat för länge sedan. Kosmos är det ingen tvekan om.

#39: Ja, eftersom den är gjord i flintgods, låg det nära till hands att misstänka just det. Nu vet vii säkert.

#41: Du som kan det här; finns det något sätt för en vanlig konsument att se, känna om något är gjort i flintgods, porslin, stengods eller annat?

#38: Så du säger alltså "Köp!"? 🙂

Rörstand säger nåt liknande (rent allmänt alltså). Så länge glasyren är oskadad bör inget bly slippa ut.

https://rorstrand-museum.se/fragor-svar/ (Mot botten av sidan)

#42: Det finns egentligen inga solklara tumregler, och det kan bli många ord om det skall beskrivas, om det ens går.
Någon säger kanske att stengods har en "finare klang" än flintgods, men stengods behöver inte heller ha särskilt bra klang, så det är ingen säker metod.
Man måste nog helt enkelt ha tittat och framför allt känt på mycket keramik, och byggt upp något slags erfarenhet.
Lergods, stengods och porslin är ganska lättidentifierat, men just flintgods kan vara knepigt, då det lätt förväxlas med stengods. Dessutom känner inte många till flintgods längre…
Man får väga det i handen och "känna" på det…

#43: Att en oskadad blyglasyr skulle lösa ut mindre bly än en skadad, känns helt galet. Det är glasyrens kemi som avgör, och inget annat.
Jag tycker att det är oansvarigt att formulera sig så, då det skapar falska och missvisande förhoppningar. Det är så myter föds…

Jo, det är klart att en krackelerad glasyr har större exponeringsyta än en helt slät, rent matematiskt, men det är glasyrens sammansättning som gör den känslig för t.ex. sura ämnen, och därmed hälsovådlig.

#45 ja helt enig, men när jag läser vad dom skriver så säger dom väl bara att om det har varit en blyglasyr som har påverkats av syra så (kan) ytan bli matt men ingen garanti för att det blir så

Usch vad det här var svårt. Just insett att iom att delarna säljs separat och flata talrikar inte är den första auktionen och också det det hittills bjudits på kan jag bli sittande med assietter, djupa tallrikar och inga flata för att de går för hög och/eller nån annan vinner. De är ju viktigast och borde ha legat först ju. Börjar kännas vanskligt på mer än ett sätt detta! 😑

Jag skulle aldrig ha börjat bjuda på den typen av auktion. Varför söker du inte på nätet och försöker hitta någon som säljer privat? Jag tycker man ofta ser att folk säljer hela eller delar av serviser.

Varför inte? För att det är uppdelat? Det brukar inte vara så. Jag tittar efter helt andra grejer där och då dök det här upp.

#49: Jag uppfattade att du vill ha en hel servis och den säljs i delar och du är osäker på om du vinner budet på alla.
Om jag var i den osäkra situationen skulle jag inte bjuda. Jag har ibland sett fina delar på Tradera som bjuds ut separat, tycker det är synd, men det kan vara ett sätt för säljare att optimera priset. Den som fått de tidigare delarna ger kanske lite extra för att ta hem allt.

Jo, typ. Grejen är att jag är inte ute efter den här servisen speciellt. Jag kollar efter helt andra saker hos den här säljaren. Det var först när jag fick syn på den och fick barndomsminnen som jag insåg att tallrikarna ju är fina även om jag inte gillade kopparna. Säljaren är en lokal valgörenhetsorganisation. De är väldigt bra, aldrig nåt problem med grejerna och jag slipper frakt och avgifter. Väldigt smidigt att köpa från dem och av nån anledning jag inte förstår går grejerna ofta för lägre pris än hos andra säljare. Så jag tänkte varför inte, istället för att åka och köpa nåt nytt och mycket fulare vardagsporslin.

Det är tallrikarna som är det viktiga. Udda assietter funkar, tycker jag, särkilt till vardags. Men eftersom ingen budar på assietterna och de djupa faten är det ju chans att få dem jättebilligt.

En idé är väl att skippa de djupa. Använder ändå mest skål när jag äter sånt. Buda på assietterna som ju också funkar att använda som udda och hoppas på att få tallrikarna också. Så får det nog bli!

Ok, fattar bättre. Lycka till!