Om man inte saltar och kör långa bränningar så påverkar olika trädslag - askor, precis som de gör i vanliga askglasyrer, men när man saltar är i varje fall min erfarenhet att saltet äter bort skillnaderna så att de blir försumbara.

Det kommer säkert att gå fint att bränna med alved. Titta på den bifogade tabellen. Värdena avser kilowattimmar per kbm.

Sedan är det en annan sak hur flygaskan påverkar alstren. Här kan det förstås bli litet variationer mellan träslagen.

Inom avdelningen "udda bränslen":  Jag  körde en hel bränning en gång, enbart med takspån (pärt), från en gammal lada, som man bytt tak på. Resultatet blev utmärkt. Pärten innehöll en hel del rester från otaliga intjärningar, falu rödfärg m.m. och under en tidig fas av bränningen uppstod en turkos ring runt varje kikhål….som sedan försvann….något metallsalt, antar jag. Hur som helst, bränningen blev helt ok.

  Bosse

#2 är värdena  joule/kilo eller?

#2, intressant med gamla takspånet, sånt lär det bli mycket av när vi ska byta tak på ena uthuset…  Jag har läst att smutsig ved inte är bra, typ med färgrster o sånt, men din erfarenhet är ju då en annan, sådå kanske det funkar med rivningsvirke också?  Bruker använda vår gamla huspanel i rakuugnen, men har inte vågat använda det i saltugnen.

Värdena i tabellen = kilowattimmar per kbm ved.

Ja..hmm..givetvis skall man respektera varningar för färgrester och sådant, men påverkan är kanske inte "såå" stor…och man får väl tillåta sig att ge sig ut på hal is ibland….:)                      I mitt pärtbränningsfall påverkade det inte alls, trots att det i början såg oroväckande ut med de turkosa ringarna. Den förångade järnvitriolen (som jag tror att det var) hann nog försvinna, innan glasyren "öppnade sig"….

Bosse

Intressant tabell. Förklarar varför spisförsäljaren varnade för att använda ek i stora mängder i kaminen. Det skulle bli för hett och spräcka stenarna.

Om verkligheten är som tabellen då bör det gå åt 25% mer ved mätt i kubikmeter när man eldar med al jämfört med björk…

I våran  ugn så bränns det bara glasyr.När man ser in i ugnen när man bränner med mjuka träslag ,al,asp….. så har dom mer mjuka lågor som går ner i sakerna på ett annat sätt. Mer hårda trä sorter hoppar mer på kanterna på godset än att gå ner i skålar och annat. Jan-åke Andersson har nämt det också.

Väldigt intressant tråd, jag har själv funderat på olika bränslens effekter och inte heller hittat så mkt i litteraturen. Att det är skillnad mellan träslag  märker jag ju en stor skillnad på värme bara i vedpannan hemma, fast det var ju inte värmeeffekten Pyromanen frågade om.

Bosse, en fundering bara ang tabellen : varför står ek uppgiven med två olika värden? Antar att det högsta är den vanliga eken?

Ang spåntak så tog vi också ner ett gammalt spåntat tak i somras och dom spånen är den bästa startved för vedpannan som jag någonsin hittat. Så dom är guld värda, ta tre och ett tidningspapper och så är det full fräs i pannan direkt. Fantastisk startved, kan ju vara så att det också beror på att dom säkert legat på taket under eternitplattor i säkert minst 50 år..snustorra, det måste ju varit rena turboeffekten med en hel bränning med spån…

Gamla spånhyvlar går att få tag i :-)  (Har i mitt vanliga jobb arangerat kurser i att göra spåntak ihop med olika hembygdsföreningar) kanske vore nåt….

Har en likande tabell som Bosses i en bok för blivande energi ingnjörer, fast där anges stora intervaller för varje träslag. under bosses står med text att det varierar t.ex. med densitet, men dnsiteten kan tydligen variera ganska kraftigt, så siffrorna kan avvika ganska mycket från "medelvärdet".  Och egntligen är rymdmått svårt att hanskas med, för det kan man ju alldrig själv mäta på något enkelt sätt (fastmeter altså) och staplat så kan de ju vara så olika mänd luft med i stapeln.  Egentligen vore det smartare att bara räkna i kilo torr ved, för då är det dessutom nästan ingen skildnad mellan de olika trädslagen. alltå ettvedträ av ek innehåller mer än ett lika stort vedträ av al, men det beror på att ekon är tyngre, tar man ett kilo ek och ett kilo al, så innehåller de i princip lika mycket energi.

Jo… det var ju egentligen inte alls det med energin jag var nyfiken på, för det tror jag jg har något sånär fattat, jag är nyfiken på skildnader som syns på godset…. blir det andra färger med annan ved? vilka ? strukturer? annat?  Även om det kanske inte skulle göra någon skildnad i just min saltugn är jag nyfiken på skildnaderna som kan bli vid längre bränningar utan salt.

Den här tabellen kommer från ett högskolearbete, och för min del tror jag att det nedre ek-värdet skall gälla något annat träslag….tryckfelsnisse m.a.o.

Nej, takspån är väl inget önskebränsle för en vedbrännare….  Som jag minns (det var gott och väl 30 år sedan), var det en jobbig bränning, med ett nervöst passande….fick lägga in kompakta "paket" med spån, för att det inte skulle brinna alltför snabbt (vilket det ändå gjorde)…men det var gratis hemkört, och det fungerade… :)

Sedan det här med träslagen….min erfarenhet är att träslag med "måttligt" energivärde, t.ex. gran & tall, har en bättre tendens att "fylla" ugnen med värme, medan t.ex. björk eller andra energirikare träslag har en benägenhet att "grilla" godset på ytan - intensivt men ojämnt. Det märks också på att reduktionen ofta blir kraftig på "ena sidan" eller bara utanpå, osv…det handlar bl.a. om flamlängder….jag djupdök aldrig i det här, eftersom jag hade ett sågverk i närheten…  För mig var "tallågran" säkra kort…bra "fyllning" och bra askor.  Men här handlar det förstås om hur ugnen är konstruerad, hur man jobbar, vad man vill göra…..kan bli en superlång tråd i forumet.. :)

"Färgerna" som sådana, kanske inte blir så olika vid olika vedslag. Det handlar mer om hur man jobbar med reduktionen och värmearbetet. Men askorna kan ha ganska varierande egenskaper mellan lövträd och barrträd, och det kan ju bli en utmaning att utforska…flygaskans beteende och påverkan är ju intressant för slutresultatet…

Jag bifogar ett analysblad över några askor. Detta är ingen exakt vetenskap, och här finns inga "allsmäktiga sanningar", men det kan vara intressant att jämföra dem.

  Bosse

Kul tabel!  Det ser ut att var stora skildnader ialla fall.

Ja, kul att nån gjort sig omaket att jobba fram den…..jag tror att tabellen är gjord av Katherine Pleydell-Bouverie nån gång på 30-talet….eller möjligen Bernard Leach….

Det är rätt många år sen, men jag gjorde askglasyrer av stubbar från en mosse där de tog torv.När de var på ett visst djup kom stubbarna fram. Ålder ca 5000 år gammla .Det blev en viss skillnad på askorna när man jämn förde glasyrerna efter  bränningen. Stubbarna har väl varit som svampar och sugit åt sig i olika mineraler under alla år.