
Kvarts
Jag har hört att ju mer kvarts det är i en glasyr desto starkare och mer hållbar är den och att man därför bör ha ganska mycket kvarts i glasyrer som man skall ha till bruksföremål. Nån som vet om det stämmer ? Eller någon som har märkt några skillnader på vad ytan tål beroende på vad glasyren innehåller ?
Det stämmer. Glasyren blir starkare om den innehåller mycket kvarts så den bör innehålla så mycket som möjligt. Men man vill ju inte bara ha en stark glasyr, den ska också smälta ut vid rätt temperatur och ha det utseende man önskar ( t ex blank/matt) så det finns flera faktorer att ta hänsyn till.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Det kan vara snyggt med mjuka glasyrer också. Har en gammal mugg med tennvitglasyr på insidan, och den är helt repig av skeden man rör med. Jag tycker den är jättefin.
Och Ikea har jag märkt gör ofta mjuka lättrepade glasyrer. Vet inte om de gör det med flit dock..? 
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

#2 det är nog för att man ska köpa nya ofta :)
Eller är det billigare med mjuka glasyrer?
Ska man göra en riktigt bra glasyr så måste man ju lägga mer tid=pengar på glasyrprover osv. Så det är billigare att bara slänga ihop nåt.
Men även Ikeas saker kan ju bli finare med en patina av användning? Jag är väldigt förtjust i spåren av människor, vare sig det gäller nötta skor, sönderlästa böcker eller repat porslin.
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Vad fint sagt Lr
Jag ska tänka på det lite offtare.

Vill man ha en matt glasyr kan man ju inte ha i hur mycket kvarts som helst, och då blir det ju inte lika starkt heller. T.om. höganäs porslin med matt glasyr blir jättelätt repat, och jag tycker inte att det är snyggt !
Total smaksak.
Men det är väl därför fabriksporslin oftast har blank glasyr, för att det ska vara tåligt bruksgods.
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Det är förhållandet mellan aluminuim och kvarts i en glasyr som avgör matt/blankheten. Man ska alltid ha så mycket kvarts som möjligt i en glasyr. Anders Fredholm ger väldigt intressanta och bra kurser i glasyrteori, det kan jag rekommendera att investera i om man vill blanda sin egen glasyr! I längden är det ju billigare att kunna blanda sin egen glasyr som är bra än att bara höfta ihop något som fungerar halvdant.
Lycka till!
lite förvirring i begreppen här tror jag, en glasyr kan vara hur blank som helst och samtidigt väldigt ömtålig och en glasyr kan ha så mycket kvarts i sig att den blir matt. Och det är inte bara kvarts-aluminiumförhållandet som avgör om det blir blankt eller matt.
ok, vad mer avgör? Älskar glasyr teori men man kan aldrig lära nog :-) Men om en glasyr innehåller en massa kvarts och blir matt kan inte det bero på att den inte har smält ut?
Precis riktigt en kiselmatt glasyr är naturligtvis smält men det finns nog av osmälta partiklar i själva smältan så det blir matt, här är det så klart att en glasyr med allt för mycket kvarts inte kan räknas som en lyckad glasyr (underbränd) Om en glasyr skall vara transparent så är det riktigt att förhållandet mellan kvarts och aluminiumoxiden är en av dom avgörande parametrarna och en sådan glasyr är så klart blank. Men en glasyr med samma förhållande mellan Si-Al kan vara matt om den har tillräkligt med zink-barium t.ex. finns förstås många andra varianter på detta.
jag förstår. Tilllräckligt av "mattgörarna" ger en matt glasyr oavsett förhållandet mellan Si och al. Glarsyrvärlden är oändlig!
Ja det får man nog säga. En sur mattglasyr som är matt av kvarts är känslig att arbeta med så den är inte så lämplig till produktion, den är väldigt temperatukänslig, lite för hög temp. så blir den bara blank och glänsande och för låg temp. så blir den rå och obehaglig. Och det är ofta nog med dom temperaturskillnader som kan förekomma i en större ugn. Om man önskar en sur mattglasyr så är det att föredra att använda sig av titan som inte är så känslig och det ger en behagligare yta.