
Lasse Östman på KAOLIN
Jag tycker att du har den finaste formkänslan av alla keramiker som jag sett verk av, just den enkla drejade vackra formen, ingen dekoration eller krussiduller. Kan tyvärr inte se din utställning på Kaolin.
Håller med dig Rolnor!
Jag kommer definitivt till KAOLIN!
Väääldigt vacker sak. Synd jag "alldrig" är i Stockholm.
Fantastisk. Underbar. Gyllene.

Tack Lasse.
Jättefin utstälning. och tack för att man fick ta bilder.
Att se fantastiskt sköna, ödmjuka former med så vackra glasyrer.
gjorde helgen för mig.
Det är ju en tråd som handlar om formkänsla och kanske skall den flytta hit, jag anser att den vas du visar här är ett praktexemplar på spänstig form som inte har knäck någonstan men är helt spänd alla ställen och den är VACKER. tack för det
Tack Lasse Ö, för att du låter oss få se dina konstverk och tack för en trevlig pratstund. Det v a r många röda lappar och lyckliga alla ägare till din keramik. Ja, nu fattar man ju vad perlennart menar!
Tack Kissinger, vad kul att du ser vad jag menar!
Fin utställning och otroligt trevligt att få träffa dig igen! Får inte dröja till nästa gång.
Det vore intressant att veta var du får din inspiration ifrån, Lars, när du lärde dej se dessa perfekta former. Kan du inte skriva något här, vore mycket tacksam.

När jag tittar på bilden ser det ut som om den sakta sväller och gillar att det ser ut som om den inte var så tjock från början utan som om någon blåst i luft genom den smala halsen! Hur får du fram den fina randiga effekten????! !!!!

#10. Glasyrer med effekter kräver enkla fina former. De bara kommer av sig själv. Jag ger ofta sakerna några minuter extra på drejskivan för att få till det lilla extra. Men allt blir inte bra. Ingenting blir bra, hur fin glasyren än är, om inte formen är bra. Mina former är inte konstlade, utan enkla och naturliga. De har alltid varit mitt formspråk (nu i 40 år).
#11. Den randiga effekten är rinning av glasyren. Det gäller att få rinningen att stanna precis på en halvmillimeter när. Det händer nu inte alltid, utan ibland blir det för mycket glasyr eller för varmt, och glasyren rinner ner i plattan och bränner fast. Kass. Därför bränner jag alla saker på lösa plattor. Soptippen utanför Vansbro växer sakta. ;-)
Ja, det är ju en intressant sak, hur många procent slänger du? Du jobbar ju mycket med kristallglasyrer….

Här finns lite mer bilder:
http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?36854-Lasse-%C3%96stman-Vansbro-Stengods
#13. Det beror på hur länge jag jobbat med glasyren i fråga. Gamla glasyrer som jag använt i många år brukar lyckas till 50-75% (riktigt bra), medan de jag nyligen börjat testa kanske blir bra till 10%. Just nu använder jag ca 150 olika glasyrer. Många nya spännande på gång, men de hann inte bli färdiga till Kaolin, eftersom jag fick ställa in hälften av alla planerade bränningar p.g.av elementbrott, och svårighet att snabbt få nya element under jul-nyår.
Då jag använt Kristallglasyrer så får krukan stå på en "piedestal" som jag sen knackar bort, men jag har förstått att du inte gör så?

#15
Nej, jag försöker anpassa tjocklek och bränning för att få en exakt avpassad rinning. Har också några små tricks vid foten för att bromsa glasyren. Om jag skulle vilja jobba med stora kristaller får jag givetvis arbeta på ett annat sätt. Men jag vill ha mina fotringar, och jag vill undvika slipningar. Tycker det är vackrast så. Men OK, ibland rinner det lite för mycket. 