Vad är det för märke på ugnen? Kan du fixa en bild?

Om ugnen saknar pyrometer (jag antar det är det du menar med termostat) saknar den säkert kontakt och styrning. Kontakta närmaste keramikleverantör, ge dem detaljerna om ugnen, och fråga vad det hela kan kosta. Det blir ganska mycket pengar kan jag varna…

Nej vi kan inte hitta någon märkning på ugnen tyvärr . Men den har ett styrsystem ! Är bara själva … vad det nu är .. som är knäckt och som vi då antar inte kan mäta temperaturen inne i ugnen . Annars värmer ugnen bra , men kontroll över värmen känns ju nödvändigt :)

OK, då är det ett termoelement ni behöver, om ni fotar styrenheten och skickar bilden till nån som säljer sådana så kan ni kanske få tag i en som passar. Är det en lergods eller stengodsugn? Finns lite olika leverantörer; Uterm, Lars Tärn, Cebex, m.fl.

Är du säker på att tråden inuti det knäckta skyddsröret är trasigt? har du tur så är det endast röret som skall bytas och det är billigt, går också att bränna utan i värsta fall.

rolnor : Är relativt säker på att det är en stengodsugn . Tack för tips ! Hittar liksom inget konkret på diverse webshopar så tänkte att det krävdes någon specialare .

ton : Mnja ganska säker . Vi hittade ett par småbitar inne i ugnen med ståltråd innuti som jag då misstänker starkt tillhör termostaten .

Kan du inte fota det som finns så är det lättare att hjälpa vidare!

Tack för era tips , vi har nu lyckats få fram en termostatgrej genom Cebex . Den var inte billig men ska tydligen vara original till den ugnen jag har .

Skickar med en bild på stället termostaten ska sitta samt på styrenheten .(som jag för övrigt också kan behöva något tips på) .

Förlåt , inte alls "uttaget" till termostaten utan snarare den enda kännetecken vi kunde hitta på ugnen .

Topptemp på 1300 då är det stengods. Ni behöver ett typS termoelement, visa bilden för någon på Cebex så hjälper dom er. Viktigt såklart att elementet är tillräckligt långt, beror på hur tjocka väggar det är i ugnen, blir nog bra!

Ja, den ugnen och automatiken är välkända.

Originallängden på termoelementet är 12 cm.  Det spelar dock ingen roll om man använder ett litet längre (t.ex. 15 cm). Huvudsaken är att det är av "Typ S", eller "PtRh 10%" som det också kallas.

Byt INTE ut kabeln till termoelementet. Det är en specialkabel, och man kan INTE använda vilken "lampsladd" som helst.

Här får du bruksanvisningen till SA-4, som PDF.

Tack ska ni alla ha för hjälpen .
Speciellt tack till dig Bosse för bruksanvisningen !

Termostat är beställd och väntas komma nästa vecka .
Åh det ska bli så spännande att få igång verksamheten :D

Kul att ni får ordning på den, hur är det med värmespiralerna, verkar dom OK? Det går ganska enkelt att linda nya men tråden är ganska dyr.

De verkar helt okej faktiskt . Fattas inga vad vi kunnat se . Men återstår väl att se hur pass jämt de värmer . Ska investera i lite käglor inom kort också .

Har köpt en äldre keramikugn Seemann. Under transporten hem orsakade ett plösligt gupp att elementen på en sida hoppade ur sina hållare och tråden emellan elementslingorna gick av utmattades och brast  av småskakningar. Fråga; kan man skarva ihop dessa på något sätt? Vad kostar  ny 2,5mm kantaltråd per meter ? Var handlar man tråd billigast?

Fick med 2st nya avkännar-trådar och ett tunt rör med fyra småhål till

temperaturstyrning. Man skulle löda ihop dessa vikta trådar  i rörändan.Säljaren visste inte hur då ugnen var ett arv. Fråga; med vilket lödsätt?Skall varje trådslinga sammankopplas med med de 2 trådarna i  specialsladden som går till styrboxen?

Inet vidare att skarva brustna trådar, faktiskt nästan omöjligt. Nya trådar/element kan du få hos scanform i Norge, han kör ofta genom Sverige så kanske han kan komma förbi dig, men fråga honom!

(+47) 33 33 93 77

Jag har lött ihop kantaltråd/element med en brännare .Tar en stund och värma upp dom så att dom tål att najas ihop..Dom tillfällen jag gjort så har de hållit i säkert en 50 bränningar till så att det inte går är jag beviset på.

Tänker att "lött" är fel ord utan du menar bara naja, lödmetall på kanthal är inge bra.

ja eller värmt på så det går att naja..Men vilken tur att du fattade ändå då..

Ja, jag är otroligt smart vettu….

Haha - löda kanthaltråd är ju i stort sett omöjligt. Iallafall med vanligt elektronik-lödtenn. Men det är ju inte aktuellt inne i en ugn ändå eftersom det finns inga lod för hårdlödning heller (vad jag vet) som klarar temperaturer på över 1300°C (då måste man svetsa i såna fall).

Jag har dock skarvat element genom att värma med gasbrännare och sen vira ihop trådarna. I min första ugn som jag byggde så experimenterade jag med att ha tråden på olika sätt för att få bästa värmespridningen osv. Eftersom tråd är så dyr så köper man ju inte gärna ny utan lindar om den gamla om det går tills man hittat en design man är nöjd med - men det är ju svårt då att undvika att den går av några ggr

Det funkar att skarva, men kan va lite svårt att få bra kontakt. Om det blir dålig kontakt så ser man det på att skarven börjar glöda lite före resten av tråden samt att den sen glöder starkare (den högre resistansen i övergången gör att det blir varmare där). Dock är min erfarenhet att när skarven blivit tillräckligt varm så tenderar kontakten att förbättras igen eftersom tråden blir mjuk och "klibbar ihop" (skillnaden i glöd mellan skarven och resten av tråden minskar när man kommer upp i 1000°C för att sen va i stort sett borta vid 1200) - det här verkar göra att den aldrig blir så varm att den smälter helt och går av. 

Men det är klart om det blir riktigt dålig kontakt så kan det bli en ljusbåge i skarven och då brinner det av direkt - men för mig har det inte hänt (bara man virar ihop ändarna ordentligt). Däremot har jag bränt av tråden pga en dåligt designad upphängning som gjorde att trådarna slog ihop, men inte pga en skarv.

Om det är så att det är gammal tråd som ramlar sönder av sig själv bara man typ petar på den, så kanske det är dags att byta den i vilket fall.

Ett tips förresten som kanske kan va till hjälp gäller ändarna på tråden (övergången mellan kanthaltråd och kabel) - där kan man ju också få problem med kontakten. Man kan ta vanliga kopplingsplintar som man tar bort plastisoleringen på - det blir perfekta skruvkontakter för att skarva mellan kabel och kanthaltråd.

Jag har också (lagat) på detta sättet i nödtillfällen men det är nog bättre att byta ut till nya ordentliga element, allt har ju en begränsad levetid.

Jo - så är det ju helt klart. Men när man som i mitt fall höll på experimentera med elementdesignen så är det ju enormt slöseri att ta ny tråd varje omlindning (både med pengar och material) - så då var det perfekt och skarva sådär. 

I TS fall kan det ju varit riktigt risiga element som ändå skulle fått bytas i vilket fall.

Här är förresten där jag köpte min tråd

http://sarlin.se/

Dom verkar ha förhållandevis bra pris (kanthaltråd är dyrt generellt), t ex Cebex tar typ 3 ggr så mycket när jag kollade. 

2 mm Kanthal A1 kostar 776 kr/kg (med momsen inräknad) och priset verkar gå ner med större dimensioner (1,8 mm som jag tänkte använda först var 20-30 kr dyrare per kg). Man får nog lite "mängdrabatt" - dom säljer ju dom största kvantiteterna till industrin och dom kör ju oftast med betydligt större dimensioner än 2 eller 2,5 mm i sina ugnar, haha. Densiteten på A1 är 7,1 kg/dm³ (så är det bara räkna ut vikten på den tråd man behöver)

http://kanthal.com/en/products/material-datasheets/wire/resistance-heating-wire-and-resistance-wire/kanthal-a-1/

Borde ha diskuterat detta innan jag köpte tråd från Cebex alltså, man lär så länge man inte dör etc.

#21 ett skrivfel …du behöver inte raljera..

#25

Det var inte menat så utan för att va lite kul - ugnar är ju inte enda användningsområdet för kanthaltråd. 

Ett exempel på användning är t ex för effekttåliga motstånd inom el/elektronik och diverse värmeapplikationer som inte behöver komma upp i så höga temperaturer. Då kan det ju va intressant att löda (vilket jag och många andra provat och märkt att det inte funkar, eftersom vanligt lödtenn inte fäster på kanthaltråd). Jag glömde att folk här bara associerar kanthaltråd med ugnar, haha

Kanthal innehåller väl lite aluminium som bildar ett oxidskikt och det gör att det inte funkar att löda?

Man kan slipa bort oxidskiktet, och sedan (försöka) smälta samman de rena trådändarna med en gammaldags gassvets (dvs acetylen + syrgas), som ger tillräckligt hög värme.

Men, som alltid innebär sådana här skarvningsförsök ingen permanent, säker lösning, utan får betraktas som en nödåtgärd utan garantier….

Ledningen som kommer ut från min navgenerator på cykeln skulle jag löda på en ledning, men den var av aluminium och det var helt omöjligt att löda.

Ja, aluminium kräver ett speciellt lod och speciellt flussmedel. Men sådant finns faktiskt…

Ja, det mesta i Kanthal är väl järn så det smälter ju vid svetstemp.

Kanthal, stållegering bestående av krom (20–30 %), aluminium (4–7,5 %), små mängder kobolt och resten järn

Jepp…skall man smälta med gassvets, får ingen främmande metall tillföras.

Fullt medveten om att det INTE är någon permanent lösning..Men att säga att det inte går att "naja" och att det inte skulle hålla håller jag inte med om..Som sagt så höll det så länge att jag själv var förvånad..

Ja, ju större kontaktyta som man lyckas åstadkomma vid najning, desto större är chansen att det håller ett tag. Men livslängden är fullständigt oförutsägbar…

Ja det är en vetenskap det här också liksom allt annat om man går i djupet med det.

#31 

Med syre och acetylen så kan man väl komma upp i sådär 3000°C i själva lågan och en ljusbåge (som används när man svetsar med el) kan komma upp över 5000°C - så det är ju mer en fråga om effekt än om temperatur när man svetsar.

När man tig-svetsar har man elektroder av Volframlegeringar (med smältpunkt över 3400°C) som har ungefär samma dimensioner som kanthal-trådarna här - och dom kan man ändå få att smälta om man råkar koppla polariteten fel (när man svetsar med likström blir 70% av värmeeffekten vid +polen, så den kopplar man till arbetsstycket)

Fördelen med ugnar är ju inte temperaturerna man kan komma upp i utan att man kan värma upp stora grejer till jämn temperatur samt smälta stora mängder material, med relativt begränsad effekt. Sen är det i många fall riktigt schysst att ha ett utrymme med en jämn hög temperatur som man kan kontrollera väldigt exakt - i allt från experiment och lek till processer inom industrin eller för keramikbränning.

Okej , så min ugn är igång men provbränning med käglor misslyckades totalt . Hade bara en sort men det hände ingenting med dem . Orton 06 är det , och vi provade i två omgångar . Första gången full speta upp till ca 1000grader och sen stängde vi av . Nästa gång försökte vi med 100% upp till ca 600 och sen 30% upp till resten men det tog for ever så vi var tvungna att stänga av pga vi inte vill att ugnen ska stå igång när ingen är hemma på ett bra tag . När vi stängde av stod ugnen på 200grader . 

Kan man återanvända käglor som vi gjort ? Och hur ska de brännas ? Snabbt upp eller mer som en riktig bränning med utjämning och grejer ?

Ugnen fattas dessutom en titthålsplugg , är det därför den inte orkar värma upp ordentligt ?

Om man inte kommer upp i 1000 är antingen är elementen totalt slut, nått element trasigt eller så är regulatorn defekt (så att effekten regleras ner fast man ställer den på 100%). Att stiga 600-1000 med bara 30% däremot är ju bra tufft även för en schysst ugn. Vad jag vet ska man kunna använda käglor flera ggr så länge man inte kommit upp o den temp där dom smälter (smältpunkten på ett material ändras ju inte för man har värmt upp det nära smältpunkten några ggr). Men jag är inte helt säker på hur dom funkar - så nån annan får rätta mig om jag har fel. Käglor mäter egentligen inte temperatur utan det s k värmearbetet - går man fort upp måste man upp högre i temp för dom ska "falla". Ofta brukar man ange tempen om man stiger 150°C/timme sista biten som "bränntemp"

Vad gäller titthål förresten så stjäl dom knappt nån energi alls om dom är bra placerade (så att inte konvektionen gör att luft strömmar in eller ut) - på min ugn hade jag ett stort hål på typ 3 x 6 cm som jag hade öppet hela tiden (nice att kunna kika in när man värmer saker). Jag testade att plugga det, men det gjorde inte ens en minut på uppvärmningstiden. Ett tips är att känna med handen - strömmar det ut luft lär man inte missa det (den luften är ju inte kall precis). Om luft sugs in kan va svårare att känna - men man kan ju hålla t ex en bit toapapper mot hålet och se om den vill dras mot det. Är hålet långt ner på ugnen är det troligt kall luft strömmar in och då måste ju varm luft strömma ut någon annanstans (t ex genom dörrspringorna). Sitter hålet högt är det troligt varm luft strömmar ut istället - vilken sen måste ersättas med kall luft nån annanstans ifrån. Ett kikhål sitter vanligen bäst ungefär i mitten på ugnen i höjdled

Tack för dina svar Ride !

Kan vi då prova att köra en bränning på 100% , men denna gången med utjämning ett tag ? För att se om det händer något . Eller kanske 100% ett tag och sen prova 50-60% ? Ugnen blir ju varm , men det kanske är som du skriver att den inte orkar upp tillräckligt högt . 

Vi kan inte ställa in så detaljerat utan det är temp , procent och utjämning av/på som gäller .

Jag kollade just lite i tabellen - och Orton 06 är 998°C om man stiger 60°C/timme eller 1013°C om man stiger 150°C/timme - under sista 90-120 min av bränningen. Så om ni bara kört upp ugnen i 1000°C och sen stängt av så är det förmodligen bara det att ugnen varit uppe i den tempen för kort tid för att påverka käglorna.

Antar på beskrivningen att det här är en enkel manuell ugn (som min), men som bara har funktionen att slå av vid en viss temp - då är det effektpådraget man ställer in. Det är ju oberoende av vad ugnens temp är för tillfället, utan styr bara hur stor del av tiden elementen är på resp av (duty cycle). Med t ex en 10 kW ugn och 50% pådrag får man bara 5 kW på elementen - med 30% får man bara 3 kW.

Eftersom det behövs en viss effekt även för att hålla en viss temp så kommer man ju inte "orka" upp till sin "måltemp" om man skruvar på för lite effekt - vill man ha en långsam stigning får man istället starta på väldigt låg effekt, sen dra upp efter hand tills man når sin måltemp.

Är jag gick min utbildning hade vi en ugn med det slags procent- vred du har också. Jag brände inte så ofta i den dock. Vad jag kommer ihåg gjorde man tvärtom mot vad du skriver. Alltså 25% upp till 300 grader, sedan 50 eller 70% till typ 600, sedan 100% till topptemp. När man brände den skulle man därför vara kvar nästan hela bränningen. Jag planerade sällan så bra så jag använde mest de helautomatiska ugnarna.

Sisela ock Ride , den låter väldigt rimligt som ni skriver att man ska bränna långsamt först ! Klart att det är så , jag var nog lite förvirrad där . :) Nu har jag förberett mig för en heldag med ugnen och hoppas verkligen att det fungerar denna gången ! Håll tummarna ! ;)