Jag är med! Samtal av den här typen är mycket viktig för att få den där medvetenheten hos allmänheten vad det kostar. Ingen ifrågasätter rörmokaren eller elektrikern, mattläggaren eller plattsättaren. Sen är ju den en annan fråga om hur man med samhällets medel kan stimulera denna näring. Likt andra näringar nu där man vill ta över svart arbetskraft till vit med att göra avdragsmöjlighet och lägre moms kanske är något även för oss för att skapa arbetstillfällen./Louise

Jag skulle tro att vårt yrke betecknas mer som ett "lyxjobb" än vad tex en rörmokares, städerskas eller elektrikers gör va?! Alltså ett jobb som de flesta skulle klara sej utan… Jag tror att chansen för skattelättnader eller liknande är ganska långt borta eller vad tror ni!?

Själv har jag gått in i detta yrke med öppna ögon, jag visste från början att detta är ett jobb som det kan vara svårt att försörja sej på. Men det är ju så kul när det går bra!!

#2 Jag tror att det du säger är kanske en del av sanningen men att vi kan försöka, som finns inom näringen i alla fall, att få bort den stämpeln och är då tvugna att börja hos oss själva. Att se med öppna ögon hur det är betyder inte att man i alla fall kan försöka att förändra synen till att det är ett yrke precis som andra. Rörmokaren fixar kranen som vattnet kommer ur och vi muggen så det går att dricka……. Jag tror inte att en förändrad attityd till yrket är så långt borta utan om vi hjälps åt som brancsh, amatör som proffs, så borde det ge ringar på vattnet. Det är jag övertygad om!

#3 Håller med dej om att det hade varit toppen om det gick att ändra attityden. Muggar kommer alltid att gå att köpa på både på Ikea o matbutiker. Däremot har jag svårt att se vad alternativet till kunniga rörmokare och elektriker är??

Ja! Jag förstår hur du menar. Jag ser det nog att en del väljer en dyr variant av kran med dragning på härs och tvärs för att få till ett estetiskt och lyxig lösning och då blir köket dyrt och dom andra som väljer en rak praktisk lösning som är billig. Trots detta så tar rörmokaren samma timpenning men ingen säger något om detta. Samma utförare men än dock billig och dyr, Ikea eller hantverk ifrån närproducerad. Helt enkelt olika prisklass och ingen värdering bra/dålig utan olika val.

Så, vår lönebild i sverige är som den är och då blir priset på muggen därefter och det får kunden helt enkelt lära sig att förstå. Blev det snurrigt?

Hittar ingen logik i varför vi skulle vara anorlunda beskattade än andra hantverkare, men däremot så är muggarna (och mycket annat) för billiga.  Detta är inte regeringens fel.   Jag skulle kunna rada upp en lång lista med elände denhär regeringen ställd till med, men de har inte sänkt muggpriserna.  "Kartell" är jag däremot med på!

Jag å min sida håller inte riktigt med. Jag kan bli lite trött på att ord som "hantverk", "Handgjord" och "unik" alltid andvänds som säljargument. Bara för att något är handgjort eller unikt betyder det ju inte automatiskt att det är bra gjort eller ens snyggt. Den krassa sanningen är ju den att det faktiskt inte är så många handgjorda muggar som är värda över 300 pix och ännu färre tekannor som är värda över 1500.

Kanske är jag extra skeptisk till tanken efter ett besök jag gjorde på en marknad nu i helgen. Där står flertalet amatörer och marknadsför sin keramik. Små knölar (ägg? sten?) och "löv" som är RAKU brända (och där med naturligtvis också väldigt "avancerat" och i princip heligt). Förutom dessa ägg/stena så stoltserade även en av försäljarna med kopior av Keramikafantasias trädgårdsspjut (väldigt fula sådanna kopior men ändå). Där fanns naturligtvis andra keramiker som hade jättefina saker (som Kajsa) men de var inte så många:(

He he!  Det finns ju också snickare som inte är så duktiga och de måste ändå ta 300 kr i timmen för att kunna få ut sin lön. "Folket på bygden" lär sig snabbt vilken snickare som är duktig och den får en massa jobb och den som är riktigt usel kanske får lägga ner för att han inte får jobb.  Har aldrig hört talas o att någon snickare tycker att han är nog inte lika duktig, så han tar bara 150 kr i timmen.

Eller översatt till keramik: Om jag sätter priset på mina muggar till 250 kronor då kan jag försörja mig på att vara temuggs-keramiker om de blir sålda.  (Blir de inte sålda då är jag inte duktig nog).  Om jag istället antar att jag är nog inte riktigt så duktigt (väldigt vanlig tanke) så mina muggar ska bara kosta 150 kr styck.  Då kan jag inte försörja mig vara sig de blir sålda eller inte så då finns det ingen anledning att ens försöka.

Ja zzaga, jag tycker du har helt rätt men det tänkte jag mera var som pyromanen skriver, det rensar sig självt med den enda invändningen att snyggt är inte alltid det samma för oss alla. Jag blir mer ledsen av att se riktigt bra gjorda saker som säljs alldeles för billigt för man inte tror sig själv om att vara tillräckligt bra för att kunna ta betalt.

Det handlar väl om att kunna bevara hantverkstraditionerna, inte bara om att sälja fint hantverk. Om ingen jobbar med hantverk finns det snart ingen som vet hur det går till att t ex för hand tillverka en mugg. Kanske man på något sätt borde värna om konsthantverket för att få folk att vilja jobba vidare.

Pyrro: naturligtivs finns det snickare som suger, offta brukar kunderna märka att de gått på en nit när taket börjar läcka eller om de får en vattanskada. Inte lika lätt med keramik. Vet man in vad man ska kolla efter så är det ju inte lika lätt. Hur många gånger ser man inte v formade insidor och U formade utsidor? Hänklen som ser helt ditknöad ut och rysligt fula former. Och folk köper för "- den var samma blå som köksluckorn". Och naturligtvis hävdar vissa- det är ju det enda som betyder nått - att sälja…. eller hur? Så länge kunden gillar det så är det ok? 

Argumentet att "alla kan ju inte tycka om samma saker" funkar inte heller för mig. Naturligtvis kan inte alla tycka om blå muggar. Men om kunden nu har ett val mellan en blå mugg som är bra gjord för 200 och en som är dåligt gjord tror jag alla hade valt den som är bra gjord om de visste vad de skulle titta efter.

Känns ibland som om kunskapen om vad som egentligen är ett bra hantverk helt håller på och försvinna. Bara det går att sälja så är det ok. Skit samma att botten är en mm i mitten och två cm i kanten att krukan är sne och vinn och att glasyrerna ser ut som om en femåring gjort det. Kunden gillar ju färgen…

Ja som ni märker är jag på ett strålande glatt humör i dag

Vilket strålande humör! Sålt smöret och tappat pengarna, eller???

Ja, det är så hemskt när alla inte tycker samma sak…eller???

Heja zzaga! Äntligen någon som tycker lite som jag…Det finns ju så otroligt skiftande kvalité på keramik. Själv tycker jag det är urtrist att titta på dålig keramik på en bra hantverksmässa. Som du så riktigt säger så är det inte märkvärdigt bara för att det är handgjort. Är det däremot väl utfört OCH bra design börjar det bli intressant.

Jag tror att för att höja statusen för keramiker så bör vi själva se till att  vi gör bra grejer. Rannsaka oss själva - håller detta verkligen måttet? Är detta bra utfört? Är detta nytt eller har man kanske sett detta på otaliga mässor förut? Är detta intressant för kunden?

Ja, det ligger nog mycket i det att kunskapen om vad som är ett bra hantverk försvinner mer o mer…

hm… svårt ämne. Spontant kan jag känna att det kunden vill ha behöver ju inte vara samma sak som vi ser som god kvalite. Om muggens funktion och hållbarhet tex inte försämras och kunden gillar den så är det en nöjd kund. Om man gör folk glada med sitt hantverk (det är väl lite det det handlar om, anledningen till att folk köper hantverk istället för massproducerat, för att det ger den en bra känsla) så tycker jag att det är bra!

men som sagt, det är ett svårt ämne. Jag tror att det finns många olika åsikter om det hela. Men jag tänker ofta precis som du Zaga när jag är på en marknad, "herregud, hur kan de sälja de där!!"  :) men om nån blir glad av att köpa det så!?!?

Zzaga - strålande humör eller inte…Härligt med lite sanningar då och då.

14 Hej på dig me:)

Håller helt med om att man ständigt och jämt måste ransaka sig själv. Åtminstånde försöka sträva efter att bli bättre. Tror att man måste göra det med jämna mellanrum hela tiden. Vara sin egen kritiker. Inte så himla kul kanske men man lär sig (förhoppningsvis).

15

Det där med hållbarheten är ju en ganska bra sak att tänka. Om kunden köper ett hantverk som är väl genomfört kommer muggen förhoppningsvis att stiga i pris med åren och tvärt om, hamna på soptippen.

Skriv er i Enland vet ja!

En rolig tråd blev det. Måste väl skriva något jag också. För att något i mitt tycke ska kallas för hantverk, måste det vara väl genomfört.Plus att man håller sig till det som är hantvek. Inga halvfabrikat.Något som jag avskyr så är det folk som står på hantverksmässor och säljer t.ex keramik målat med alla dessa hobbyfärger. Det är för mig inget genuint hantverk.Det finns många andra ex. som ex tenntrådsbroderier, som jag fått lära av en lapptjej.Gräsligt när folk börjar blanda in guldtrådar tvinnade trådar m.m För då är det inte längre samisk konst.DEt finns ju många människor som vill förnya och förändra. uutveckla. Det är väl ok för dem. men för en som älskar gamla hanverktekniker känns de sorgligt.Genuina hantverk är också historiakunskaper m.m Under mina år har jag varit med om att folk ser hur frågande ut som helst när jag berättar att såklart ska eleverna använda gamla tekniers färger.Mina ungar får själva koka ihop och skaffa material från naturen.plus från djuren.Jag har renhorn som ligger så när det behövs knappar så sågas de i små bitar.Färger finns också att koka som man svärtade renhornsmönsten med.

Detta med vad som är snyggt eller inte tänker jag inte så mycket på. vem kan bedömma detta. Det beror ju på betraktaren.För mig är väl allt i princip ok. Jag vet bara att om jag gör något så vill jag gärna hålla mig till de genuina kunskaper man har. Jag kan ju tycka t.ex att på en gammdags hantverksmässa vill man se hantverk inte halvfabrikat och krimskrams.Något som verkligen gillar är en del medeltidsmarknader. Där görs en del på plats, kopparslagare, såna som gör smycken av spikar.Luffarslöjd Knappar till halband och andra smycken an lerpärlor renhornsknappar. Lista kan bli lång.På dessa får det bara vara nordiska hantverk.Experimenter gillar jag så länge det är äkta material

Får se vad ni tycker om detta.

Nu tror ni väl att jag aldrig förnyar mig. Men det är klart jag gör. Men eftersom jag nästan har paranoja på gamla tekniker och tycker det är så himla kula att få lära sig om ett gammalt hantverk, så vill jag ju ha de gamla kunskaperna. Det finns ju faktiskt hantverk som nästan dör ut för att folk inte vill lära sig,

Ja,ja Nu får man väl se vem som går på vem. Jag står för mina åsikter.

En fråga till er som inte har verkstad med butik. Hur säljer ni?? Min svärdotter säljer en hel del på tradera. Lita av en autionssait. Där kan man verkligen få bra betalt. Det kommmer jag också att göra så småningom när det blir fler rakuörhängen. För då vill jag så klart ha så bra betalt jag kan få. För det ligger mycket arbeta bakom, dessutom finns bara ett av varje sort.

När det gäller skattelättnader för hantverkare håller jag inte med..Jag tycker det ska vara skattelättnader för ALLA småföretagare med 1-5 anställda .Det ska vara bättre regler när det gäller det sociala.Idag är inte reglerna anpassade så att man över huvudtaget kan utnyttja dom .Egna företagare är aldrig sjuka jo tjena ..skulle dom vara några stålmänniskor..Egna företagare blir aldrig gravida osv osv..

Jag är med i "Företagarna" som jobbar för ändrade regler om fler var med där skulle dom bli starkare..Kostnaden att vara med är minimal..och ju fler vi blir desto bättre…

Småföretagen har samma skattetryck som dom multinationella ..det är bara det att dom stora kan skatteplanera…Det behövs en förändring för snart finns det inga småföretagare kvar som ORKAR..Hade en massör inne i min butik idag som ska ta en vanlig anställning för att få tillbaka tryggheten som hon uttryckte sig…trist tycker jag att det ska behöva vara så..

Bönder har EU-stöd när skörden slår fel..Men det är mat vi pratar om …livsnödvändigt..Man kan nog inte begära att få bidrag när en bränning går åt helvete…

Däremot har jag lite svårt att förstå varför kända ålderspensionärer som har jobbat som keramiker får statlig lön.Varför inte ge detta till en yngre förmåga istället..Pensionären har pension och kan disponera sin tid hur som helst ändå..

Vad jag tror är att många keramiker/krukisar inte klarar av att jobba i volym.Volymer gör att man kan sälja den unika väldrejade , välhänklade muggen för 100 spänn..Tittar man på vad en rörmokare får kvar av sina 250-300kr /timme så är det inte mycket efter alla avgifter och skatter..

Men om man tänker att man drejar 100 muggar och det sammantaget i tid tar 2,5 dag exkl  bränning då har man 10000kr..det blir en timpenning på cirkus 500kr..Det är väl inte en så dålig timpenning egentligen..Problemet är väl att marknadföra och sälja dessa muggar sen,vilket kan vara ett större problem än att tillverka dom *L*

Sen en kommentar vad det gäller dålig keramik..

Alla har vi varit nybörjare . Alla har säkert blivit kritiserade av dom som hållit på LÄNGE..Men alla måste få vara nybörjare.Även jag har varit nybörjare.Men inte fattade jag att jag skulle vänta 20 år innan jag skulle börja sälja alstren..Det jag gjorde för 20 år sen är jag väl inte så glad att se..MEN..jag ser att jag har utvecklats och det är positivt ..Det som är trist är att många nybörjare inte respekterar andras idèr och design och plagierar friskt..Det enda jag kan säga är att om man plagierar har man ingen yrkesstolthet och vill man ha respekt så måste man sätta ribban rätt högt och  försöka hitta sin egen design och sitt eget formspråk oavsett man är autodidakt eller skolad..om ni förstår vad jag menar

Abbis, vi prata inte om samma mugg. En mugg och en mugg är inte samma. Din som du menar kan säljas för 100 kr (tycker allt det låter väldigt lågt) den är drejat, doppat och bränt i elugn med automatik. Min temugg som jag tog som exempel högra upp som måste kosta 250 kr den är drejat, sedan dekorerat i ytan på pilligt vis, doppat och saltbränt i vedugn. Ingen tvekan om att du är mycket snabbare och mer rutinerat på att dreja än jag, men i dethär fallet skulle skildnaden vara marginell om jag kunde dreja muggen på 30 sekunder istället för 5 minute. Den störste delen av arbetstiden pr mugg beror på bränningen. Själva bränningsdagen är en 12-timmarsdag men det stoppar ju inte där. Dagen innan är också en 12 timmarsdag med att sätta ugnen och dagen efter 1/2 dag med utploickning och rengörning och underhåll a vugnen. Totalt 30 arbetstimmar kostar en bränning. Min temugg är stor, ca 5 del och det går inte in så många. Gör jag "vanliga " muggar kan de kosta 200 r och uta handtag skulle kunna pressas till 180 kr. Men varför pressa? det är sin egen lön man perssar! inom andra yrken åller man på och löneförhandlar för att få upp sin läön varför håller vi på och gör motsatsen?

Jag har hållt på med keramik i 30 år, varav på heltid sedan 1986, har också ibland haft nåt extraknäck, men i huvudsak heltid. Ju längre jag håller på desto mer tycker jag våra priser är för låga. Jag tar 250 kr för en stor temugg, drejad osv och bränd i elugn. Och jag säljer dom. Det finns folk som uppskattar hantverket, det gäller nog "bara" att nå ut till dom. Folk som handlar på priset har inte samma önskemål och krav som dom som köper för att det är handgjort. Skulle jag haft vedeldad ugn, saltgodsugn el likn skulle jag ta ännu mer för en stor temugg, den är ju unik, speciellt om den är bränd i vedeldad ugn. Jag menar, elden har ju kysst leran som John Leach sa. Är inte det värt en del? Och folk som vill ha en unik mugg bränd på det viset avstår inte för att priset är högre. Vi måste få upp statusen på nåt sätt och vi måste få ta betalt för idén, inte bara materialet utan även design osv. Jag har en vän som peppar mig att ta bra betalt (inga överpriser alltså) och så säger hon på skoj att kunde får ju "en äkta Wall", ligger ju lite i det. Är så tacksam att denna diskussion kommit upp. Vi har alla olika erfarenheter och idéer som generöst delas ut.

#21 abbi,det är skönt att höra at vi är alla barn i början och jag skulle aldrig stå och sälja det jag gjorde för fem år sen.Men någon stans ska vi ju börja,och då krävs det mod.Sen gick det väl inte så där j-bra i början….

-Pyro, klart att vi lägger ner olika tid till tillverkning ibland är det jättemycket pill och ibland inte.Jag har olika pris på muggar beroende på dessa faktorer.

-Fult eller snyggt ja det är ju i betraktarens öga,sen finns det ju mig veterligen ingen jurybedömmd utställning ang keramik.dvs det är svårt om man inte är rätt skolad att komma in i de finare salongerna.På gott och ont kan man pröva sin lycka inom keramiken men det finns stopp och hinder på vägen och det kan vara ganska svårt att komma förbi dessa.Detta är en svår och känslig debatt och jag vet att den har malts inom konsthantverket i många år,vill man verkligen va´ lite wild o crazy så kan man ju göra som en konstnär i New York som satte sitt första utgångspris på 100 000.Han fick iallafall rubriker!

Tycker ändå faktiskt att många har fördomar att hantverk "är dyrt", redan när de kliver in i min butik så får jag ofta höra den kommentaren, innan de ens en gång "sett" priserna!! Vet ej hur man ska få bort den fördomen..

pyro ..naturligtvis menade jag inte en mugg som är nedlagt mer än den tid jag spekulerade i .Du kan göra muggar inom den tidsramen jag tog upp.Narurligtvis har jag muggar för både 200 och 250 kr styck..men det är inte dom jag säljer mest av..Frågan är dock …ska vi sitta och göra dom där svindyra föremålen och få jobba extra på långvården  eller kan man prostituera sig och köra lite serieproduktion  och där i mellan få göra dom där unika vedeldade saltbrända föremålen och slippa jobba extra för att överleva..Jag säljer annat i min butik..(inte alltid så lätt heller) MEN det ger det lilla extra till min inkomst..

Om vi vill få upp ryktet (och där med priset) på keramiken bör vi i första hand se till att vi gör bättre grejer. Enkelt eller hur?

Jag håller också med om att kvalitén på hantverket skiftar. Om man hela tiden strävar efter att bli bättre så jobbar man ju med rätt inställning tycker jag. Ibland är det små saker man jobbar med, ibland större. Jag tycker också att grejer jag gjorde för 10 år sen inte var direkt lysande heller, men man får ju se det som en utveckling.

Sedan tycker inte jag som du Abbi att man prostituerar sej för att man säljer seriedrejade bruksföremål heller… ?? Menade du verkligen det? Men visst kan man ta mer betalt för ett konstföremål än för en mugg det är ju sant även om dom tar samma tid att göra eller tom muggen längre tid än konsten….

Sedan finns det lokala priser också att ta hänsyn till. Jag vet en duktig keramiker i Laholm som la ner sin verkstad för att det där inte fanns en utrymme att ta mer betalt än 100-125 kr för en mugg och då klagade dom över att det var dyrt. Folk hade haft billig keramik så länge och köpte inte alls om priset höjdes. Och då blir det ju inte mycket över direkt. Samma muggar i Sthlm kan ju kosta 3 ggr mer eller ännu mer. Så visst är det skumt.

#28 Vem var denna duktiga keramiker i Laholm? Är själv keramiker i Laholmskommun, men känner inte igen detta. Här går det visst att sälja muggar för ett högre pris än det du nämner. Fast jag tycker allt att det är priserna i Stockholm som är på tok för höga… Själv har jag inte råd att köpa muggar (som ju dessutom ska användas och därmed kan gå sönder) för 2-300 kr. Har folk i allmänhet råd med det i dessa tider??  Min erfarenhet är att skålar, stora fat o annat är lättare att höja priset på än just muggar.

Lars Drejare var det. Jätteskicklig drejare. Så fick jag höra iaf att det berodde på att det funnits en tradition av billig keramik i just Laholm, och då kanske det är svårt att höja till en nivå som behövs.

Jag håller med, min maxgräns på att köpa muggar ligger väl på 250 spänn, då får den allt var extra allt om jag ska gå högre än det…

har själv hittat "muggen" med stort M,som jag nu har gått och lurat på i ett halvår,kan inte släppa den riktigt den kostar 300-350kr.får väl se om den finns kvar…

Lotus, köp den!!!!!!!!!!!!!!!

Kul att se vad ni gick igång på denna tråd…

Nu reas  jag på blocket…ha ha ha ha

#28 Med prostitution menar jag att göra tråkiga saker..Själv tycker jag det är kul o rogivande att seriedreja och härligt med pengarna.Det jag menar är att tongångarna i en annan råd är att man tycker det är jobbigt med beställningar och stora kvantiteter  och kunder önskemål men det anser jag tillhör yrket.

Hej alla ni erfarna keramiker som jobbat i massor av år! När tycker ni att man kan börja sälja sina alster? Det verkar som om ni anser att det tar många år, snarare decennier, innan man kan producera tillräckligt högkvalitativa produkter för att öht visa sig på en marknad.

 Jag som precis lärt mig dreja hyggligt snyggt misströstar när jag läser era inlägg. Jag kommer att hinna dö innan jag törs sälja en mugg.

När man ser med "nya" ögon på keramikbranschen kan man enligt min uppfattning slås av det tråkiga, mainstreamtänkandet snarare än att en mugg är för tunn eller tjock eller ojämn. Varför är allt blått eller brunt, kanske med en liten "rolig" detalj som ser ut att vara uttänkt 1993. Var är nytänkandet??? Hellre skev än trist tycker jag!!

det är roligt att se någon som själv håller på med keramik när de bedömer annans keramik eventuellt i affär eller marknad. man kan se ganska direkt  bara genom deras sätt att hantera och ta/känna på sakerna. vi får nog väga in att vi själva ser yrkesskickligheten mycket tydligare än "Svensson" som mest kanske fastnar för färgen eller den roliga formen och inte märker att det finns lite för mycket lera någonstans.

Mirett, vill du ha ett ärligt svar eller vill du att jag ska klappa medhårs..? Hoppas du vill ha ett ärligt… Jag tycker inte att det spelar så stor roll hur många ÅR du drejat, utan hur resultatet ser ut. Det ska synas på alsterna att du kan din sak och har en säker design. Jag tycker "hobbykeramik" är ganska trist att se på bra hantverksmässor. Men som sagt - detta är bara min personliga åsikt - jag kan tänka mej att många tycker annorlunda. Lycka till! (och träna drejning mycket)

Mirett:

Inte behöver du hålla på i decenier för att sälja dina grejer. Om du själv tycker det du gör håller en hög kvalité, så go for it. Alla andra verkar ju sakna skruppler vad gäller att klå folk på pengar. Köper folk talrikar med kungafamiljen på och målade porslinsindianer så varför inte snea muggar?

Varför brunt och blått: ja det kan ju bero på att just brunt och blått är lätta färger att få fram när man bränner stengods. Nu för tiden finns fler färger på glasyrer till stengods.

Och om man gör en mugg som är tjock , för tunn och sne så tillhör man just --- >mainstream…

Man måste ju få lov att vara nybörjare också. Och börja sälja sina saker… Jag tycker det är upp till var och en att bedömma men håller med om att halvfabrikat ej känns så kul på hantverksmässor.

Själv började jag sälja i mindre omfattning när jag gick mitt andra år på Grebbestads keramiklinje. Nu har jag haft egen verkstad i ca 4-5 år och känner att det finns mycket kvar att lära. Svårt också att veta när man ska rensa ut gammalt från hyllorna… Det sitter långt inne för mig att kasta saker.

Alltså…jag tillhör sorten som GILLAR lite sneda och vinda saker. Har tillochmed köpt en stor och två små skålar för många år sen som var jättesneda. tyckte de var hur snygga som hellst. med mina något skarpare ögon nu efter att ha börjat "fuska" med keramik ser jag ju att de inte var så hemskans bra gjorda. Ungefär i min klass där jag befinner mig nu ….men jag gillar dom fortfarande.

Sen ser jag ju skillnad på bra eller dålig teknik och kan beundra alla skickliga keramiker där ute…

Men som sagt, det ligger i betraktarens öga. Tur är väl det att smaken är olika.

Skillnaden, tycker jag, på sneda skålar är ju dock att det syns väldigt väl när det är tänkt att vara snett eller liksom bara blev det. När tanken i ett proffessinellt verk är att få fram en skörhet och linje som bryter av från den annars likformade krukan/vasen eller dylikt. Det kan vara väldigt vackert! Eller när man fortsätter arbeta med en drejad form och skapar nåt nytt helt unikt.

absolut…jag håller med dig Petra, det var bara det att denna snedhet antagligen blev till när keramikern skulle ta den från drejskivan. Syns rätt tydligt…men det fattade inte jag då, utan tyckte bara det var snyggt.

Ja, man ser mer o mer hela tiden. Det tycker jag är jättehäftigt och bevis på utveckling! Jag är en av de keramiknördar som känner, lyfter, granskar och pillar på all keramik jag ser:)) Liksom utvärderar, inte alltid för att tycka "usch vad fult/dåligt gjort" eller så utan även för att värdera det jag själv gör, vad kan jag göra bättre eller sämre osv.

Det är ju skillnad på att göra något medvetet och att inte kunna göra det bättre.

Precis.

Om den som gjort keramken tykcer det är fint och vill testa sälja det och någon sedan tycker det är fint och vill köpa keramiken då är väl allt i sin bästa ordning.  Det finns ju ingen facitlista eller nautral bedömare som kan avgöra om någon viss pryl håller måttet för en lokal julmarknad t.ex. .  hänvisar  till den uttjatade meningen om smaken och baken. 

Riktigt kul vore det väl om den superproffsiga drejare som lätt som en plätt får muggen tunn som papper hela vägen ner runt hörnen bestämmer sig för att göra just muggar som är v-formade inuti och u-formade utanpå och 1 mm tunna nere i mitten i botten bara för at det ser så snyggt ut!

Visst är det så Pyromanen. Jag funderar på frågan i sin helhet. När kan man slå sig ihop och sätta ett värde på en mugg runt 300? Förstår att det var hypotetiskt:)) När är keramiken ett "riktigt hantverk"? När ska man börja sälja sina saker? Jag tycker det tog ganska många år innan jag kände att jag lite stod för det jag gjorde. Gör inte alltid det fortfarande:)) Det sägs tidigare i tråden att det alltid finns billiga koppar på IKEA och så är det ju. Och det kommer alltid finnas muggar att köpa som är gjorda på en kvällskurs (rasa inte nu utan förstå mig rätt alla). Som man kan ta en liten peng för men kanske inte så mycket mer för att det är roligt att sälja, för det är det ju:) Men man måste ju som sagt börja nån stans. En del stannar kvar på denna nivå hela livet, man har olika mål o mening med sitt keramikande. Andra ägnar all sin tid o kraft till att utforska nya saker och gå mot nya mål hela tiden. Eller förvisso helt snöar in och spetsar just sitt område. Men det är väl här nånstans det riktigt börja handla om seriöst hantverk. Tycker jag, Jag sitter VERKLIGEN inte inne med "rätta" svaret för det finns inget, men tycker ändå! I vilket fall när man vigt sitt liv åt yrket och besitter en genuin kunskap om området och kan sin sak, jag vet man utvecklas hela tiden ändå, men då kan man börja ta ordentligt betalt och verkligen kunna stå för det man gjort. Dessa kan gå ihop och ta betalt 300 kronor muggen.

Det är ju som att köpa ett par skor på SkoUno för 65 spänn eller inhandla ett par handgjorda rejäla skinnskor som håller halva livet ut. Visst känns de handgjorda skorna värda att betala för, nån har lagt ner sin själ i dem, men de andra, visst kan de vara snygga men de har gjort sitt nästa säsong. Eller är jag ute o cyklar? Jag är fortafarande på väg mot läderdojjan själv och är ofta hård mot mig själv i mitt skapande för jag vill utvecklas och finna nya infallsvinklar hela tiden så tro inte att jag vill knäppa någon här på näsan:)

Hmmm, vilket bludder…. Mvh Petra

Det är väl en förbannad tur att smaken är som baken .Det är kunden som väljer . Det är väl tur för annars hade jag inte varit krukis idag..Alla glada som hejat på mig genom åren..Jag är så tacksam för dessa människor..som trott på mig och handlat av mig..Tänk om dom tittat lika kritiskt på allting som jag producerat som vissa gör då hade jag förmodligen varit barnmorska idag…

tråden handlade om bidrag….

Visst handlade frågan om bidrag men som så ofta spårar frågan ur och annat intressant kommer upp till ytan. Är det inte så det ska vara? Självklart är smaken som baken o jag tycker också det är en förbannad tur! tycker tex inte Kristallglasyrer som någon skrivit om är särskilt vackert men det beror nog helt på okunskap. Jag beundrar dem som kämpar med detta. Jag vill verkligen inte att nån ska ta illa vid sig vid det jag skriver tex men man får väl ventilera sina åsikter lite? Många här har jobbat med lera MYCKET längre än jag men jag vågar ändå skriva om mina visioner och tankar!

Ja, man kan nog säga att den spårade ur en aning. 

När det gäller ursprungsfrågan så verkar det som om det råder delade meningar där också.

Tycker oxå Kristallglasyrer är gräsliga*L*

Som konstär ska man vara beredd att betala för att visa sina saker.

Nu tänker jag försöka komma in på spåret igen :) 

Som jag skrevit redan så tycker jag inte keramiker ska ha anorlunda skatt än andra hantverkare.  Håller med Abbis om gärna lägre skatt för småföretagere däremot.  Det med kartell funker ju bara om alla är med, och det finns för många keramiker för att det ska gå att få med alla :) 

Och det med "rekommenderade minsta priser" funker inte heller eftersom sakerna är så olika, alla muggar ska inte kosta samma. 

Går det inte att komma vidare alls då?  Skulle det vara idé att göra en liten "exempelsamling" med t.ex. muggar med bild,beskrivning och priset.  Då skulle man genom att titta på exempelsamlignen kunna bilda sig en idé om rätt pris för sin egen mugg.  Vi skulle också kunna diskutera den ena eller andra konkreta muggens pris,så att alla pratar om samma mugg…????

Jag är kanske lite trög , men jag fattar inte vem de här listorna skulle vara till för.

Typ 80% (ja, jag gissar vilt) av medlemmarna här är hobbykeramiker , dvs säljer lite till vänner och familj och resterande är yrkeskeramiker som förhoppningsvis har koll på läget.

Sen har jag en kännsla av att väldigt få yrkeskeramiker överhuvudaget läser den här sidan.

Det ingår i yrket att kunna prissätta sina produkter, lika väl som en snickare kan avgöra priset för sina tjänster eller en bagare priset på sina bullar.

Någonstans måste man lära sig att prissätta också, och det är väl ett utmärkt ställe att diskutera såna saker här, där så många är i början av sin keramikkarriär.

Härligt att ni som redan kan prissätta era grejer så gärna hjälper oss andra.

Ang. prissättning så har vi ju alla olika kostnader för att producera det vi gör. Vissa har tex höga hyror som måste betalas och andra klarar sej i sitt eget garage. Då måste ju prissättningen påverkas - en mall vore då svårt att följa.

I förslaget #54 tänkte jag att de som kan ha nytta av en "exempelsamling" i första hand är just hobbykeramiker och andra osäkra nybörjare.  Proffsen har förstås inte egna problem att prissätta, men indirekt tjäner även de på att duktiga amatörer sätter rimliga priser så att inte marknaden "dumpas".

#58 klokt sagt!

Jag tycker din ide är bra med en exempelsamling. Snälla Nån ta tag i denna idé.

ja,rekommenderat pris eller priside´är bra men inga karteller,det låter så negativt.

Det är så roligt att alla vill att någon annan ska ta hand om det , ingen vill göra nått själv…

Eftersom jag föreslog det med exempelsamlingen så kan jag ta på mig att påbörja den.  Men om det ska vara idé så behöver vi fler exempel än de jag kan leta upp här i krokarna, så om jag börjar kan väl alla andra komplettera ?!

Vem ska då bestämma vad som är ett "rimligt" pris?

Bra intiativ ..Tala bara om hur upplägget ska vara och hur det administreras..Sen får det väl vara upp till var och en att bedöma rimligheten utifrån modell och pris.Det kanske blir så att man antingen höjer sina priser eller sänker dom  när man ser vad någon anna tar för en mugg som kanske liknar ens egen i arbetsmetod.Nu ska vi försöka se positivt på detta*L*

Jag föreställde mig att börja med att ta exempler från verkliga livet, altså muggar som finns och där det sitter en prislapp på som keramikern själv satt och då förstås börja med muggar gjorda av såna som är vana att sälja och vana att prissätta. 

När det gäller administrationen så får jag nog fråga Ulla om hun har en idé till om och hur det skulle kunna göras på iFokus. Ulla?

Ett foto och en kort beskrivning med t.ex. storlek och hur den är gjort, kanske även var i landet den säljs (mistänker det finns storstad/landet priser också) och prislappen.

Jättebra tråd! Här är ytterligare några funderingar

Det lär finnas någon slags riktprislista som Blås & Knåda tar fram. Vet inte om den fortfarande existerar? Stockholmspriser då förstås…

Skulle det vara lättare med priser för att man är yrkesverksam? Jag tycker fortfarande efter 8 år med egen verkstad att prissättning är jättesvårt.

Kvalitet i all ära, självklart ska man alltid hålla så hög kvalitet som man kan och sträva efter att utvecklas till det bättre -men hur sjutton "uppfostrar" man kunden att förstå skillnaden mellan gott och dåligt hantverk? Vi tycker att vi ser det så klart, men om jag själv tänker efter
 så tyckte jag om en helt annan typ av keramik innan jag påbörjade
min utbildning och god form är ju något man måste lära sig att se.

Efter att ha läst inläggen här undrar man om kundens insikt ska komma genom att sätta höga priser?

nää,det är nog två olika saker som båda behöver en insats. Två utmaningar altså.  Höja prisnivået så man kan leva på hantverket och någon sorts utbildning/information till "allmänheten".

#66 (pyromanen)

När det gäller administrationen så får jag nog fråga Ulla om hun har en idé till om och hur det skulle kunna göras på iFokus. Ulla?

Det bästa är väl att lägga listan som artikel. Den som skriver kan göra det i Word så kopierar jag in den i en ny artikel, som jag gjorde med tex Jan-Åke Anderssons artikel. När den behöver uppdateras kan man antingen göra så att någon får tillfälliga rättigheter som medredaktör, eller så kan någon av oss som redan är det hjälpa till med uppdateringen.

Man kan ju också skriva kommentarer som vanligt.

Låter bra med artikel tycker jag.  Försöker göra ett utkast till en början, men tidigast måndag, för imorgon ska jag elda min ugn

Vad kul, lycka till!!! Väntar med spänning på mer alster i din fina hemsida

Tror ni att det blir lättare att leva på hantverket om man höjer prisnivån? Säljer vi inte bara mindre då? i så fall kan det ju gå på ett ut…kanske får man acceptera att inte alla våra alster är tillräckligt intressanta för kunderna. Det går inte att sälja allt.