Det låter smart att köpa in några glasyrer att börja med. Ska du köpa färdiga glasyrer så kan du ju titta i återförsäljarlistan under Länkar ovan. Jag skulle börja med att köpa en mindra mängd, tex ett kilo av varje o testa. Se hur de blir på din lera, i din ugn. Kolla så de har samma bränntemperatur så de blir snygga i samma bränning.

Håller helt med Vävra och vissa grundämnen, om man ska blanda själv, vet man att man kommer att använda mycket så det kan köpas i stor förpackning annars har jag gjort så att jag köpt den minsta förpackningen av en hel del och nu när det börjar ta slut i några som går åt mer så tar jag en större förpackning då. Det som känts kul är ju att kunna göra många olika glasyrer och testa i mitt fall.

jag har handlat en del glasyrer och råmaterial av Cerama fördel: nära mig.

sedan gick jag över till att beställa på Keramikexperterna i Malmö för de har glasyrer i enkilos påsar ( ceramas är minst två kg och helt plötsligt blir det lite pengar av allt) där man kan ta flera olika samt ett gäng leror o få hem det med poståkeriet.

Lars Tärn har väldigt humana priser på råmaterial. Bra fraktpriser också, jämfört med andra större företag.

Ta det lungt och jämför priser, det vinner du mycket på i längden.

Jag skulle välja ut glasyrer som innehåller väldigt mycket lika grundingredienser, så jag t ex bara behöver köpa en sorts fältspat. Så skulle jag koncentrera mig på kanske fyra glasyrer med olika egenskaper så som blank, matt, transparent och opak. Kaolin, kvarts, krita och fältspat ingår i de flesta glasyrer och är rätt billigt så en 10 kilo av varje skulle jag nog beställa. Oxider varierar ju en del i pris, kobolt är svindyrt men väldigt väldigt drygt så där går det åt små mängder. Du har väl tänkt på om alla proverna du har gäller för samma temperatur? Själv beställer jag mest från Seeman i Stockholm, ligger centralt om du råkar bo i Stockholm… och från Keramikexperterna.

Kvarts, kaolin, krita fäldtspat, är de absolut vanligaste glasyringredienserna. Med dessa ingredienser kan du bygga en glasyr i sig, och du ser sällan en glasyr utan åtminstånde två av dessa ingredienseer.

Kvarts är kvarts, och krita är krita. Däremot finns det olika slags kaolin. Ofta är det av ganska underordnad betydelse vilken slags kaolin du använder (i alla fall till att börja med.) Däremot är det bra om du använder samma kaolin hela tiden, så att du blir van till hur en speciell kaolin funkar. samma sak gäller Fältspat. De vanligaste fätspaten är Kalifältspat, Natronfältspat, och Nepheline syenit. Skilnaden mellan de olika fältspaten är minimal, och man kan oftast byta ut den ena mot den andra. ofta är skilnaden menst en fråga om hur blank man vill ha glasyren.

Så mitt förslag är att du köper Den billigaste fältspaten, och den billigaste kaolinen du kan hitta.

Zirkonsilikat är bra om du vill göra glasyren opak.

Om du vill färga in glasyrerna vill jag föreslå lite järnoxid, kobolt, koppar, och rutil.

Det blir ju ganska dyrt tillsammans. Men om du inte har en plan i förväg, kan du ju koncentrera dig om transperanta järnglasyrer till att börja med exempelvis. Järn kan ge ganska många olika resultat beroende på mängd, och matthet.  Rutil kan man också få många roliga resultat med, ensamt eller tillsammans med andra oxider.

Det är svårt när man inte vet vad du är intresserad av, eller vad du tycker du har råd med mm.

Det bästa är kanske att göra upp en plan över vad man vill göra för glasyrer innan man skriver inköpslistan.

Dolomit, du har inte funderat på att byta namn och heta Rutil istället?  Verkar vara din favorit….

#Dolomit 60 Rutil är snyggt, tycker jag. En fråga. jag ska också bland amer glasyrer själv nästa termin på skolan.Om man köper glasyr material från ett ställe och lera från ett annat.pASSAR DE IHOP.

Har fått höra vissa glasyrer och engober inte passar till all slags lera.  Men det måste väl vara att det t.ex finns engober till stengods men som inte passar till lergods???

He, he. Jag garvade när jag såg det, pyroman !

Men det är riktigt jag ÄR väldigt förtjust i rutil.

Det hänger ihop med tre saker.

Dels ingår det i nästan alla mina Kristallglasyrer. (i några är det bara Titan - Titan/rutil är närmast en förutsättning för at kunna åstadkomma kristallglasyrer)

Och dels kan man åstadkomma en rad effektglasyrer, av olika slag med just rutil. (några av dem är egentligen en slags Kristallglasyrer, dom också - fast kristallerna inte syns.)

Slutligen kan man få en gul/sädesgul nyans med rutil, som har en klarhet i färgen, som jag inte har lyckats uppnå med enbart järn. (Och jag tvivlar på att man kan det. I alla fall tvivlar jag på att man kan det utan titan i. Och har man rutil järn, och titan, så har man ju tekniskt sett rutil….)

Du har ju fördelen att ha en vdeldad ugn. Själva vedeldningen ger ju ett visst liv åt keramiken i sig. det är ju väldigt svårt att åstadkomma med el (som jag kör med när jag inte gör raku)

Och så får man ju hitta å nåt sätt matt kompensera lixom - och då är svaret ofta - OK - jag behöver inte säga det va …..? *S*

>>>>>Vanja-K:

Det kan väl finnas både glasyrer, och engober, som inte passar särskiljt bra till en viss lera.

Jag har exempelvis varit tvungen att flera gånger tillsätta bentonit till Emanuels Coopers glasyrer därför attt dom skalade av. Jag antar att det beror på att han arbetar med helt annan lera än jag gör.

Men råvarorna är någelunda de samma från ställe till ställe, och precis som jag skrev innan: kvarts är kvarts….. 

Jag tror inte det betyder något var du köper dem.  När dom inte passar, så är det väl oftast den helt "personliga" leran som inte passar till den "helt personliga" glasyren. Det är inte så svårt att hitta några stensäkra glasyrer, som funkar på de flesta leror. Det som är svårast är att få dem precis som man vill att dom ska se ut. Problemet brukar vara större med engober däremot. Ofta kan det lösas genom att man byter lera i engoben.

Bland annat därför köper jag aldrig själv engobe, utan blandar dem själv.

Tack för alla svar! De va till stor hjälp, nu ska här prisjämnföras.

Nästa fråga: Var kan man hålla till?

Jag har inget särskilt glasyrrum, hur ska jag göra? Jag har min lilla verkstad i stallet. Kan man hålla till där, eller måste man ha utsug?

 Jag har en mask att ha på mig vid blandningen, så de problemet är löst.

Jag har hållt nybörjar kurser via ABF och jag rekommenderar starkt att du skaffar ett billigt andningsskydd ex apoteket.

själv slarvade jag ganska mycket och kände efter varje pass vi glaserat att det värkte i bröstet och jag blev tungandad. det är givetvis olika hur känslig man är men man ska inte vara dum.

slammar du redan blöta glasyrer så är det inte så farligt men på med masken när du häller i torra varor och jobbar med det.

glasyrer får väl inte frysa (tror jag) men jag har mitt i stallet och där har jag tilläggsvärme för hönsens skull (oroa er inte jag dammar inte ner så att de får *glasyrhosta*)

Sen säger man ju att man ska våttorka, aldrig sopa (golv, bänkar) för det är så mikroskopiskt små partiklar som virvlar så våra flimmerhår i luftvägarna kan inte göra sig av med det.

Om du inte har ett glasyrrum, så är mitt råd: Skaffa det ! Åtminstånde en glasyrvrå. Det är väldigt viktigt att det är väldigt rent. Du bör ha et undrlag av hård plast, perstorp, glas marmor, glaserd keramik (utan krakeleringar) eller liknande som lätt kan svampasa av. alla verktyg som slevar, kannor burkar etc bör vara enkla att skölja av, eller torka med en svamp.

Både av hälsoskäl, och av rent praktiska grunder är det stor fördel om du kan skilja glasyrarbetet från drejningen.

Det är givetvis bra om du har tillgång till vatten precis i närheten. Det har inte jag , och jag lovar dig - det är inte roligt !

Och som sagt: MASK !!!

För änge sedan när vi diskuterade hur farligt glasyr är (hittar inte tråden nu dock) tog jag kontakt med yrkesmdicinska kliniken i Örebro och pratade med en läkare där.  Det som fram för allt fastnade av det samtalet var att doppar du händerna så är det ett par kvadratdecimeter hud som utsätts.  En del ämnen kan gå genom hud litegran, men hud är relativt tät ändå (men man kan vara allergisk mot saker eller bli det om man utsätter huden).  Lungorna däremot, har en yta på ca 50 kvadratmeter, tänk dig ett rum på 50 kvadrat och det är inte tätt hud utan tunn slemhinna just för att kunna ta upp saker (syre), så tar du en djup inandning i glasyrdam då utsätter du 50 kvadratmeter slemhinna för sakerna. Och glasyrdam finns inte bara när du blandar glasyr utan även när du har färdigglaserat gods som torkar/har torkat och som du flyttar runt med eller glasyrspil på bord/golv/disk som torkar, så att diska och torka av allt medans det är blött är en bra idé. Och förstås att hålla på där det finns ytor som går att torka på ett bra sätt som Dolomit redan skrivit.

Jag har inget speciellt glasyrrum men skulle vara överlycklig om jag hade ett. Man får ett helt annat flyt om alla råmaterial står på ett ställe och på samma ställe kan man blanda glasyrerna och där finns allt annat också som våg, mått etc.

Jag blandar mina glasyrer på arbetsbänken. Jag har två likadana stora bunkar som väger lika mycket. Då börjar jag väga upp råmaterial i den ena, så har jag hinken med vatten i står ute på gården, så häller jag i råmaterialet i hinken och vänder upp och ner på bunken så allt damm stannar mellan hinken och bunken och lägger sig sen i vattnet. Medans det står där och dammar av sig tar jag den andra bunken och väger upp nästa råmaterial. När jag ska pytsa i det i hinken har den andra bunken dammat färdigt. För det dammar ju nåt hemskt när man häller råmaterialet i vattnet. Tycker jag var lite fiffig lösning. Kan dom stå där och damma av sig. Så här gör jag vad det är för årstid.

 Så har jag en heltäckande andningsmask. Täcker hela huvudet och det är nån liten motor som driver en fläkt. Tycker det är jätteviktigt att använda andningsskydd.

Lite fler råmaterialsfrågor…

Var får man tag i ockra och Bor, har tänkt beställa hos Lars Tärn, och han har inte dessa

Vad är skillnaden mellan bor och gertsley(stavning?) borat?

Vad är det för skillnad på boraxfritta och alkalifritta?

Är woll och wollastonit samma sak?

Vad är MgCO3 och BaCO3, magnesium och Barium nåt??

Hej Sol,

jo, ockra har jag. Finns det inte i prislistan på hemsidan beror det oftast på att jag inte har så stora mängder därför att det är väldigt "smala" produkter. Ockra är i princip järnoxid och du kan byta ut ockran mot järnoxid i receptet utan att se nån större skillnad.

Bor köper man inte som bara "Bor" utan i någon form av mer borhaltigt material som t.ex. borax, colemanit, Gerstley Borat eller olika borfrittor. En borfritta är att föredra då de har minst negativa följder som avskalning, slöjbildning och vattenlöslighet.

Alkalifritta är en annan fritta bland många och det är olika kemisk sammansättning som ger dem olika namn.

Woll gissar vi är en förkortning på Wollastonit, helt enkelt.

CO3 står för karbonat. MgCO3 oftast i den lätta fluffiga kvaliten som tar en evighet att få genom sikten. Det är Magnesiumet man är ute efter och det finns t.ex. Magnesit-magnesiumoxid som är lite mer lätthanterligt istället.

BaCO3 är ju inte att leka med precis i farlighet och det sägs att bariumsulfat ska kunna ersätta det men jag har inte klarat av det nån gång med bra resultat. Ger dock väldigt snygga turkosa färger med koppar, bara man inte lägger frukt i faten så….

Tack för ett väldigt bra svar… och va bra att det va just du som svara.

Lite fler frågor…

vad är prisskillnaden mellan ockra och järnoxid?

Så kvittar det vilken fritta man använder? i mina recept står det alkalie och boraxfritta, vad ska jag då välja?

ock kan man köpa material i 1/2kg hos dig?

Sol, för mer kommersiella frågor är det bättre att maila mig direkt.

Nej, det kvittar inte vilken fritta man använder. Eg. ska du ju ha exakt den fritta som receptet anger men vet du inte exakt, så får du helt enkelt prova t.ex. med hälften var. Otydligt recept du har om det står på det sättet…