Soda är en nära släkting till bikarbonat.

Jag är inte tvärsäker, men jag tvivlar på att en så liten mängd bikarbonat kan ställa till skada i en ugn.
Kanske om man fyller hela ugnen, gång på gång, under lång tid….

Jag hade inte oroat mig. Du bränner gas så ångor kommer effektivt ventileras bort. Jag har svårt att se att dina kompisars grejor kommer att påverkas. Nästan alla glasyrer innehåller natrium, det lilla extra du ångar över till dem gör förmodligen detsamma, de kommer ånga lite till dig så det jämnar ut sig.

Bikarbonat eller NaHCO3 tillför natrium. Vanligtvis för att du inte får tillräckligt med natrium från ditt fältspat (i detta fallet nefelinsyenit, som inte är ett fältspat men close enough). Målarsoda / Soda Ash (Na2CO3) är ett vanligare alternativ som du hittar på järnaffären. Det är inte speciellt dyrt, jag vill minnas jag betalade 50-60 SEK för 750 gram sist jag handlade. Om du vill använda målarsoda istället för bikarbonat så behöver du, om jag inte räknat helt fel, ungf. 62 gram målarsoda per 100 gram bikarbonat. Det är inte supernoga exakt hur mycket du har för det här typen av glasyrer, andra faktorer spelar större roll. I det här fallet använder man det för att få en nice toasty brännd orange/röd/brun kant på godset. Typen av glasyr kallas för shino, finns en miljon att välja på https://glazy.org/search?base_type=460&type=590&photo=true

Anledningen till att du inte vill använda salt i glasyrer som du bränner i en gas-ugn är för att att det innehåller klor (NaCl). Kloret kommer bilda saltsyra i kontakt med luften. Inte helt otippat är saltsyra inte nåt man vill andas in. Kanske inte nåt större problem om man inte använder massor och ventilerar tillräckligt, men kloret gör grejor med keramiken i ugnen, oklart exakt vad men saker tenderar att bli brunare än väntat. Målarsoda har inte det problemet, målarsoda ångar en CO3 som bildar koldioxid i slutändan.

Normalt vill man väl inte ha vattenlösliga ämnen i en glasyr. Soda är lättlösligt och dessutom basiskt. Bikarbonat har ganska låg men inte alls försumbar löslighet. Om du ska ersätta bikarbonat tänk på att räkna om mängden och ta reda på hur mycket kristallvatten som finns i den soda du köper. Någon gång har jag hittat storförpackning av bikarbonat på ÖoB. Pulver i pulverbrandsläckare är åtminstone huvudsakligen natriumbikarbonat, en firma som flyller om eller brandkåren kanske kan hjälpa er på skolan. Glasyren verkar ha ganska låg kiselsyrehalt så det verkar inte alldeles enkelt att formulera om den med någon natriumfritta som annars skulle lösa problemet med löslighet. Nefelinsyenit från olika ställen har olika sammansättning. En syenit med mer nefelin skulle höja natriumhalten men också aluminumhalten. Aluminiumhalten kan ju formellt minskas genom att ta mindre aluminumoxid, men det är inte säkert att alumniumoxiden verkligen löser sig i glasyrsmältan och då kan den inte räknas ihop med de aluminumtillskott som gör det. Frågan är i vilken grad det är järnföroreningar i spodumenen som står för den bruna färgen? Spodumenkvaliten kan alltså tänkas leda till varierande resultat. Åtminstone till glastillverkning eftersträvar man användning av spodumen med låg järnhalt men då används nog ofta en blandning av kvarts och spodumen som bildats ur petalit vilken har naturligt låg järnhalt. Kanske går sådan spodumen också att köpa separerad från kvartsen.

Kan inte just bikarbonatets vattenlöslighet ge en speciell effekt? Jag tänker att det tränger in i leran och då kan påverka färgen på skärven där glasyren ligger tunt t.ex.

Jo att det går in i skärven och påverkar den utgår jag ifrån. Vad jag har förstått vill man normalt undvika det därav den inledande formuleringen. Jag har också lekt med tanken på att det skulle kunna bli intressanta effekter, men förmodligen kan de också bli svårkontrollerade.

Liksom alla vattenlösliga ämnen går den in i skärven, men det har lite med hur lång tid torkningen går, är torrtiden lång så kristalliserar det mesta ut på ytan. Med den väldigt lilla mängden i receptet påverkar det inte skärven särskilt mycket. Frågan är om bikarbonatet är nödvändigt.

Måste säga att om man råglaserar så går bikarbonatet inte in i skärven.

#5: Jag har provat att måla på målarsoda på skräven, det kan bli snyggt med det är svårt att få lagom mycket. Provade på ett gäng tallrikar med varierande resultat, en del blev snygga, andra inte speciellt mycket effekt alls. Eftersom det var så klyddigt att få rätt mängd så har jag slutat med detta experimentet, i vart fall för tillfället. Jag får liknande resultat som är mycket enklare att kontrollera med en spodumen shino som jag blandar lergods lera i.

#8: Är det brämet du målat målarsoda på? Tänker att det skulle kunna vara spännande effekt på saker som ska ha ett råare utseende och kanske på skulpturala vaser etc.

I ett historiskt perspektiv har soda betytt mycket för glasyrernas och glasets tidiga utveckling.

I mellanöstern, där sodaglas och sodaglasyrer kan sägas härstamma från, vårdas denna tradition bl.a. genom alla de vackra mosaiker och kakelkonst, inte minst turkosa, som fortfarande är kulturbärande i den delen av världen….

#9: Det stämmer, målarsoda på brämet. Men som sagt, jag skulle inte rekommendera detta, speciellt inte i en elektriskt ugn. Målarsodan ångar och käkar på dina element.

Det spelar ingen roll om det är soda eller andra typer av natrium, det ångar ändå så soda kan man använda. Och elementen tar inte speciellt mycket stryk av det, och element är ju en förbrukningsvara!

#12: Våra element tog rätt mycket stryk så vitt jag kunde se. Sen hade vi sönder dem med glasyrspill en vecka senare, så det gick inte riktigt att utvärdera hur mycket som faktiskt förstördes. Tänkte ändå att det är på plats med nån slags varning om att det inte är helt riskfritt.