Mina erfarenheter av lergods är inte så stora, men vad jag vet så kan kan det bli tät med rätt glasyr och man kan micra, maskindiska och ha i ugn,men frost tål lergods inte.

Min erfarenhet är inte heller så stor. Men jag har en mugg i lergods, den blir varmare än innehållet i micron men den kan maskindiskas. Den blir tät med glasyr, det är väl därför man glaserar lergods. Ugn borde den tåla du kanske har sett de där lergodsgrytorna som man ställer in i kall ugn och bränner.. nej kokar maten i ugnen. slemmertorpf nånting heter dom. Jag tror att lergods innehåller för mycket vatten även efter glasyrbränning och det är därför det spricker vid frost och blir för varmt i micron. Det kanske är någon annan som vet bättre.

Jag tror också att det är skörare att hantera i obränt torrt skick.

lergods måste ställas in i kall ugn, till skillnad mot stengods som man kan ha som pajformar och dyligt rakt in i varm ugn

Men Lergods kan vara väldigt vackert också!  En del färgmöjligheter som inte funkar för stengods. T.ex. många vackra gröna .  Om ni vill bli glada över eran nya lergodstillvaro så googla Arvika konsthantverkare och kolla på Karin Nyströms och Ulla Nilssons vackra lergods!!!!

Jag gick över till stengods från lergods för att få en mer tålig produkt. Det kantstöttes inte lika lätt tex, men visst är färgskalan mer varierande på lergods.

Lergods är ju ett porösare material eftersom godset inte har sintrat. Det suger ju vatten om det inte är glaserat.

Har man en glasyr på som inte har täckt fullständigt så kan det läcka in vatten i godset och som jag gissar ger en varm mugg i micron.

I vår butik säjer vi att stengods tål micro och diskmaskin men inte lergods. Vi kanske är överförsiktiga?

Tack för tipset pyromanen. Det var verkligen fina verk konsthantverkarna i Arvika gjort och med tanke på föremålen kan man väl utgå i från att lergods går att få tätt

Tätt och tätt…..

Cerama här nere påstår att dom har grejer som har stått i tre dygn med vatten i, utan att det har blivit våta ringar efter det.

Men Cerama kan mycket som jag aldrig lyckats med själv, och dom har många "smarta tricks" när dom ska saluföra sina produkter. Jag har försökt med att bränna högt, ha ultratunn glasyr på osv. Men det går oftast ut över utseendet i stälet. Därför har jag inte utforskat möjligheterna vidare.

Det är en sak att ställa en kruka med hög fot på läskpapper i tre dygn, om man börjar någon timme efter att den har tagits ur ugnen. Att ställa en kruka med lite lägre fot på läskpapper tre år senare är något helt annat ! Och får den stå längre än tre dagar framstår den kanske heller inte som helt tät…(?)

Om man bortser från blyglaserade pjäser, så har jag, mig vetligen aldrig tillverkat en lergodskruka, som inte har krackelerat det minsta efter några år, och som har varit helt vattentät ! Jag tror heller aldrig att jag har ägt någon. däremot är det ju inte alla gånger krackeleringarna syns.

Blyglasyr har jag nästan aldrig använt mig av. Jag känner keramiker som påstår att deras saker är vattentäta, och andra som helt enklet förnekar att det är möjligt att framställa något sådant. Jag tror själv att de senare har rätt.

Men om man med vattentätt menar att det ska gå att använda dem som saftkannor, temuggar, och sopptalrikar är det inget problem.

Själv fortsätter jag att priducera lergodsprodukter, därför att det har en härlig stil, som jag inte kan åstadkomma på stengods. Jag gillar att arbeta med bollspruta, och dekorera  i klassiska nordisk krukmakartradition. Inte så mycket tekannor altså, mer typ fruktfat, degtråg, och kakburkar.

Om folk så frågar om dom håller vatten säger jag som dt är : Det är lite si, och så med den saken !

Vet inte hur många av er som hann komma i kontakt med Bror Börsum innan han avled. Men jag handlade tidigare allt mitt råmaterial hos honom. Han sintrade lergods. Han var ju en man som tyckte om att experimentera. Han tog en mugg som han sa var sintrad, lergods alltså, höll den i handtaget och drämde den med kraft i bordet tre gånger. Den jäkla muggen höll! Något för den experimentlystne att vidareutveckla.

Det finns låg och högbrännande stengods och lergods..Det man skall ha mycket klart för sig att lergods är mycket skörare.Det sintrar inte och man skall INTE köra det i varken micro eller diskmaskin OM man vill att det ska hålla.VISST går det att göra några gånger men glasyren krackar: Krackelerar glasyren så suger den oxå åt sig vatten ,instängt vatten i godset sen in i micron…tänk själv..Har kollegor som säger att lergodset visst klarar att användas som bruks men det håller jag inte alls med om bara för det ligger gamla traditioner i lergodset så är det inget som säger att det klarar detta..Det kantstöts hur lätt som helst dessutom..Jag persoligen tycker att stengodset ger ett exklusivare intryck…

För många år sedan när jag var precis nybörjare på keramik sa en äldre, mycket duktig, erfaren keramiker till mej att lergods inte är tätt, men om man efter sista bränningen häller i en skvätt mjölk och kör runt lite så blir det tätt.

Jag har aldrig senare hört någon säja det och jag kan inte nu förstå varför det skulle bli tätt, för vid nästa disk borde ju mjölken försvinna.

Är det någon annan som har hört talas om detta? Kanske en kunskap som har gått förlorad……eller så funkar det helt enkelt inte.

Det stämmer LenaStina. Jag har tätade en oljelampa i stengods med mjölk. Den innehåller tändvätska och har hållt i många år.

Jag har också hört det. Ett krackelerad lergodsfat ska man kunna "laga" genom att hälla i kokande mjölk och låta stå ett tag och sen hälla ut det som blir över. Har aldrig testat det själv.

Kul att din oljelampla gick att laga så, poja!

Svartbränning är , vad jag förstått, ett gammalt primitivt sätt att bränna. Då hade man inte glasyrer men när man  använde godset till matlagning så tätade det sig så småningom själv av äggviteämnen i maten.

Är ni säkra på att ni ska gå över till lergods, hur gör ni med glasyrer? Om ni inte köper färdigt så är ju det en lång och ganska dyr process att hitta glasyrer…Det går att hitta ganska billiga bra ugnar. Bara en tanke.

Jag arbetar nästan uteslutande i lergods. Har assietter, skålar och muggar som körts dagligen i diskmaskin i 10 år.  Fungerar alldeles utmärkt. 

Ha vätska stående i dagar i en lergodsvas fungerar inte.Lergods tål inte frost.

För min del upplever jag lergodset som ett mer levande material än stengods.

Mycket handlar också om vilket uttryck man är ute efter i sin keramik.

 Framför allt : Jag ÄLSKAR att jobba med lergodslera!!!

Har en kollega  som sålt muggar  i lergods som folk sen kommit in och visat mig när dom maskindiskat dom…dom har inte sett roliga ut..men som sagt sintrar lergodset det allra minsta så håller det bättre..som sussane sa i sitt innlägg Börsum exprimenterade med att bränna lergodset max vad det går och då blir det tätare…

Det förekommer så himla många missuppfattningar, tyckande och teorier om det här. Lertillverkarna skiljer på termerna enbart genom att de dels gör leror avpassade krympningsmässigt för lergodsglasyrer och dels leror avpassade för krympning av stengodsglasyrer. Dessa kallas då följdaktligen för ler - resp. stengods. Ev. sintring har inte alls med detta att göra från början utan det är en följd av olika råmaterial i blandningen. Även "naturleror" är så olika. Det beror på var man gräver alltså…

Huruvida en lera klarar ditten eller datten är individuellt från lera till lera och kan inte generaliseras till ler eller stengods så svepande. Jag har t.ex. en vitbrännande och en rödbrännande lera som vid 1120 graders bränning tar upp lika lite vatten som en annan lera tar upp vid 1240 grader. Nu får ni gissa om de kallas för ler eller stengodsleror ? Alla leror sintrar förr eller senare och de sintrar i olika temp.intervall dessutom. Ibland kan de "tappa" sintringen om man bränner ännu högre.

Det är helt enkelt så svårt att alla leror är olika och om en grej gjord i lera X klarar diskmaskin eller frost eller micro o.s.v. avgörs av både lera och glasyr och ev. engobe och i slutänden rätt bränning av allt.

Vi vill ju kanske gärna förenkla vår vardag genom att generalisera allt för att den blir lättare att hantera då. Smör är farligt - Lättmargarin är nyttigt ….? Håller alla med ?

smör är gott

Bra skrivet Lars T

Tackar LAE, men vad jag verkligen undrar är om du är en smörmänniska eller en Lätta-människa ?

Tycker också det var bra skrivet LarsT. Smör.

Jag gillar riktigt smör men använder fördetmesta lätta…. Smör till fest och lätta till vardags

Aldrig smör!!

Bara olja.

#17 Men man kan inte bortse från att vissa lergods blir fula efter maskindisk och micro hantering..det som händer är att glasyren krackar mycket snabbare ..det gör den så småningom i alla fall på en del leror..Krackeleringen i sig är väl inte fult men du får ett genomsläpp som gör att godset inte kan användas med vätska i..sen får väl var och en tycka vad den vill

TACK för ett bra inlägg Lars!

Har ni någon gång funderat på hur mycket bakterier det sitter i krackeleringar o ställen där det gått bort glasyr på en lergodskopp eller skål… Riktigt snuskigt att använda det gods som har en skada - till bruksgods… Det gör ju var o en som den vill…jag undviker det.

#17 Den där smör liknelsen fattar jag inte alls - i lagom mängd är både smör o lättmargarin ok.

27, jo det har jag också funderat på, och ännu mer  när man ser en del keramiker som säljer muggar med krackelerande glasyr på insidan. Jag hade då inte använt dom iaf…För mej är en krackande glasyr en rent dekorativ glasyr.

Bra inlägg av Lars T tycker jag också, förhoppningsvis kan det väl hjälpa till at ta bort en del av "fördomarna" om lerornas skilda förmågör.

Aldrig lätt konstgjorda varianter tack! Det är smör, bregott och olja som gäller….vad ska jag då ha för ugn, lera och glasyrer tro…kan jag få mig en tolkning eftersom jag precis ska investera?!

smör som smälter på nybakt bröd………mmmmm

Smör + olja = smörjolja

Det var roligt L.A.E!!…Får alla system att fungera…

Jag använder lergods för ugnen jag hade klarade inte mer. mina muggar o vaser är vätsketäta på insidan men fotringen kan ta upp vätska när man diskar etc. själv utnyttjar jag detta som en kul effekt och doppar dem i kaffe eller the för att få fram krackeleringarna mer.

en glasyr som heter Brons blank Ceramas sortiment har ej krackelerat alls.

vad gäller vaser så min sommarvas är gjor i lergods med koboltglasyr och är fullständigt vattentät (jag är blommoman o har alltid blommor hemma).

nrä det gäller bakterier så tycker jag nog att tandborsten är ett större problem där det finns ensymer som bakterierna frodas i (vi kan aldrig skölja av det helt) och jag dricker med gott samvete ur mina lergodskoppar.

det finns tusentals arter bakterier o ca 100 av dem är patogena(sjukdomsframkallande) för oss. de lever bäst mellan 33-37 grader o dör i 70 grader.

diska i 60 grader o lufttorka kopparna  så finns inget för dem att leva på .

kaffe the är har lågt ph o bakterier ska ha runt 7,2-7,6 ca. de bakterier som tål uttorkning bäst är bla. stafylokocker o de finns på oss alla naturligt. det är faktiskt viktigt att vi är utsatta för bakterier annars utvecklar vi inget immunförsvar.

hoppas detta förklarar lite grand varför man inte automatiskt blir sjuk när man dricker ut sina spruckna kppar…. : )

ps dessutom gillar patogena bakt. mörker så att hänga kopparna i öronen som förr, under skåpet eller på väggen dödade av dem.

*ler* #25, håller med…men om man bränner lergodsleran så att den sintrar och glasyren sen krackelerar, då gör det ju inte så mycket, eller hur ? 

Jag reagerar bara på att uttrycken används så slarvigt. Ett exempel är på det kursställe jag undervisar där vi hade en rödbrännande lera som var benämnd stengods. När firman som sålde den leran inte fanns längre och leran kom från en annan firma som tog över sortimentet, alltså samma lera, då var det plötsligt en lergodslera istället. Obs, samma lera, samma tillverkare…

Då är det inte så lätt att vara nybörjare och veta vad som är vad och hur och varför. Därför skulle det vara bättre att istället bara utgå från en temperatur man ska bränna till, oftast för glasyrernas skull och sen bestämma sig vilken lera som kan vara lämplig utifrån de egenskaper man vill ha, kopplat med den glasyr man ska ha på.

F.ö. är jag våg och då vill man ha båda världar, d.v.s. Bregott. Om man vill vara lite äventyrlig en fredagkväll, då blir det med lite grova saltkorn.

#10 Genom att glättra godset blir det också tätare. Men då glättrar man inte en halvtimme utan 3-4 timmar. Förr hade man i olja kärlenoch mjölk som ni skriver.Glättrat gods kan man förvara vatten och annat flytande i. Klart att det inte blir samma som med stengods. Men det håller vätskan.

Glömde skriva att urbefolkning som fortfarande finns i olika länder gör på detta sätt med sina lerkrukor. Okey de har ofta lite typ cham. (sand alltså) lera Men ingen glasyr.

Hjälp en okunnig!

Är det inte så att lergodslera "smälter" vid stengodstemperatur??

#37

Nej.

Detta är ett exempel på missuppfattningarna jag nämde. Alla leror smälter vid någon temperatur och Viss lergodslera smälter om man bränner den i 1250. De allra flesta lergodsleror som inte grävs upp direkt från marken och säljs oblandat utan görs i fabrik genom att blanda olika lersorter och fältspat smälter inte alls. De ändrar färg mer eller mindre och krymper kanske mer men det är allt. I vissa fall kan det hända att de bubblar på ytan också. Det gör även vissa stengodsleror t.ex. Fuchs granitgråa som har en maxtemp på 1250 men bubblar om man bränner högre. Det finns lergodsleror som klarar mer än 1250 och alltså kan brännas i högre temp än vissa stengodsleror.

Jag förstår att det kan verka förvirrande då de här missuppfattningarna är så djupt rotade. Det är därför det är så viktigt att behandla varje lera som en individ och lära sig just den lerans gränser och möjligheter. Eller, klart att man inte MÅSTE tvunget om man inte vill. Bränner man alla leror i låg temp så får man aldrig problem men man lär sig heller inget om vad som går att åstadkomma. Och det är väl lite vad Fokus går ut på ? Att sprida kunskaper och tvätta bort fördomar om vad som går och inte går att göra ? Att hitta lösningar på problem som inte innebär att man måste köpa någon dyr färdigprodukt utan att lära sig vad allt handlar om, hur det är ihopsatt och hur man kan trixa och fixa för att göra sina grejer på det vis man vill att de ska se ut och ge för intryck … Gärna på billigast och enklast vis, förutsatt att det fungerar …

#38, precis!!! Det är just det det handlar om här, lära nytt, tänja sina "gränser" och dela med sig av det man själv kan + samförstånd och samhörighet! Vad gör vi annars här på iFokus? Kanonbra sagt (skrivet), Lars! Som vanligt! 

mina ljushus som är gjorda i stengods står ute året om men mina lergods-grejjer får jag ta in för de tar  upp mycket vätska och en vit ljuslykta fick gröna alger på sig efter sommarens idoga regnande…

försökte förövrigt mörda en ful tekanna jag gjort i stengods- dängde den i marken 3 ggr och den fan höll!

när jag hämtade släggan så gav den med sig ; )

så styrkemässigt fördel stengods alltså!

#40 Med risk för att verka tjatig ett förslag på ändrad formulering :

styrkemässigt fördel sintrat gods alltså !

jamenvisst! så heter det ju.

och det hade nog sintrat anamma oxo!

har en svartbrännande lergodslera som känns precis som stengods, mer tyngd och..ja  det bara känns så.

Puttar bara så marikael ska hitta hit.