#0: HOOOPS! Sorry! Klickade nog in 3 ggr för mycket! Får skylla på min okunskap!

Hej,

En stengodslera som är bränd i 1050°C är inte fullt så stark som om det varit en "riktig" lergodslera. Det kan dock variera mellan olika lersorter, men det är värt att tänka på.
Det är inte grundorsaken till sprickorna, men det kan ha hjälpt till.

Men för att inte komma in på fel spår, måste vi allra först konstatera om sprickorna uppstått på upp- eller nedgång, så att vi diskuterar rätt saker….
Se skissen, och undersök hur det ligger till med dina skålar.

Om det visar sig vara kylsprickor, är lösningen att kyla av långsammare.

Om det är uppvärmningssprickor, får vi gå vidare på det spåret….

#1: Jag tog bort några dubletter.😀

#2: Tack för svar! Det är uppvärmningssprickor!/ m v h Lena

Ok, och man kan se att sprickorna uppstått precis där godset är som tjockast (spänningar), och där det är minst bearbetat (svagast) vid drejningen.

Nu vet jag ju inte hur du gjort (?), men om skålarna stått och torkat med botten nedåt, prova att torka dem uppochned, med botten uppåt i stället. Det kan hjälpa i sådana här fall.

Vid drejningen: Försök att "arbeta" leran ända ut till "hörnet" där botten övergår i sida.
Om man "glömmer" den bearbetningen får man lätt ett svagt, obearbetat område, precis där spänningarna också blir stora under torkning/bränning.

Svårt att ge exakta tips när jag inte vet mer, men dessa två saker är hur som helst värda att tänka på….

#5: Tack för svar, det är som jag misstänkte, leran var inte tillräckligt bearbetad! Torkar allt gods uppochner, för en jämnare torkning.

Ni är så fantastiskt duktiga här, och jag har ett flertal gånger fått hjälp när jag undrat över något! TACK! M v h Lena Wallfors