Bra Ulla

mvh magistern

Hej Anders, nu blev jag glatt överraskad!
Jag ser verkligen fram emot kursen eftersom jag känner att jag behöver veta litet mera för att kunna få fram de glasyrer som jag vill ha. Visst, man kan lära sig mycket genom att läsa en bok, men det är betydligt tråkigare och svårare.

För oss som inte har tid/möjlighet att gå glasyrkursen (som för övrigt alla säger är otroligt givande!) kan jag ändå rekommendera Anders Fredholms glasyrkompendium, som han säljer via sin hemsida. Med hjälp av det har jag bl a lärt mig justera glasyrer, ändra smältpunkt och ta fram helt egna recept. Herr Fredholm säljer det via sin hemsida.

Det var en kanon kurs, jag vet att många funderar mycket runt glasyrer,och känner sig osäkra, får ut konstigheter ur ugnen osv. Men denna kurs har ett bra upplägg och läraren Fredholm gör det så begripligt, jag rekommenderar den alltid.

Glasyrkurser finns det väldigt lite utav.

Jag rekommenderar verkligen Anders Fredholms kurs. Gick den för ung 6 år sen. Jättebra!

 Hej Ulla!

Vi gjorde ett studiebesök på Formakademin i höstas. Deras kurser verkar mycket bra- men det vore intressant att höra vad du tyckte var bra/mindre bra?? Du kan väl skriva ett inlägg efteråt?

Jag vet inte så mycket om deras övriga kurser, men glasyrkursen var bra.

Vi hade teori varje förmiddag och sedan på eftermiddagen arbetade vi praktiskt med att blanda glasyrer. Var och en fick välja ett tema att koncentrera sig på. Exempel på egna projekt var råglasering, krackelerad glasyr, kristallglasyr, orientalisk glasyr mm. Jag hade tänkt undersöka ask/lerglasyrer men fick i hastigheten inte med mig min egen aska och lera när jag åkte hemifrån.

Varje dag brände vi två provugnar, en oxidations- och en reduktionsugn.

I år var vi bara fyra deltagare - en norsk, en dansk, en svensk och så jag  - så vi kunde breda ut oss så mycket vi ville. Det var samtidigt en enorm fördel och en liten nackdel. Det skulle ha varit intressant att se fler "experiment"

Det jag redan har haft nytta av är att jag nu kan förändra en glasyr, tex ändra smältpunkten, göra den blankare eller mattare, eller byta ut en råvara som jag saknar mot något annat.

När det gäller köpeglasyrer så finns det nog inte något enkelt sätt att ändra en köpeglasyr så att man i förväg vet vad man får. Glasyren är ju redan färdigblandad och man får inget recept med när man köper den.

Så himla mycket att lära så många olika saker med konstiga namn. Giftigt är det också och skum ser man ut när man pysslar med det.

Men det är faktiskt inte mycket svårare än att blanda en pankakssmet eller en sockerkaka. Principen är ju den samma. Man måste bara mäta lite noggrannare (om man inte vill ha olika resultat varje gång man blandar samma glasyr vill säga).

Sen det där med att vara noggran… Det är ju skillnad på att blanda 100g och 4 kilo. Mäter du bara lite fel när du ska göra ett prov på 100g så blir det ju % väldigt mycket fel i jämförelse med om du mäter lite fel när du ska blanda 4kg.

Jag köpte in ett basförråd nyligen. Med mitt basförråd kan jag blanda 5-6 av mina favo glasyrer. Sen variera det som sagt med vilka råvaror som ingår i just dina favoriter.

Här är min lista:

Natronfältspat, kvarts, krita, kaolin, Nefelinsyenit, Dolomit, Kopparkarbonat, Ball clay, Järnoxid röd, mangandioxid, kolboltkarbonat, svart färgkropp och  engoblera.

Här är reseptet på en grön celadon glasyr:

Nefelinsyenit 25

krita 20

kaolin20

flinta 35

Röd järnoxid 2%

(ifrån the potter's book of glaze recipes.)

De flesta av mina recep bygger på en bas beståenda av följande råvaror: Natronfältspat, kvarts, krita, kaolin, Nefelinsyenit, Dolomit och/eller Ball clay

Sen "smaksätter" jag med följande: Kopparkarbonat, Järnoxid röd, mangandioxid, kolboltkarbonat och/eller svart färgkropp

Sen tror jag inte du behöver vara så orolig för att det ska vara livsfarligt. Man skyddar ju sig :D Läs innhållsförteckningen på en vanlig skönhetskräm så får du verkligen anledning att bli rädd.

Sen har ju glasyrer den härliga fördelen att man aldrig kan lära sig allt om det. Detta ämne är oändligt stort. Man kan göra det hur lätt och hur svårt som hellst. Allt ifrån avancerade kemiska reaktioner och ut och gräva upp mineraler i avlägsna berg till att köpa en färdig påse och blanda med vatten. Själv föredrar jag något mitt emellan. Jag gillar inte "shakeandbake" glasyrer (de går ju inte att mixtra med, man vet inte vad som är i och rätt som det är beslutar de sig för att ändra på något eller går i konkurs). Jag är å andra sidan inte så intresserad att jag beger mig ut i naturen och gräver upp skumma stenar och maler i kulkvarn (? ) det känns lite väl avancerat för min del, det är ju själva resultatet jag är intresserad av inte skogsutflykter.

Så är iaf min tankar om det hela:D

Jag börjar nerifrån med basmaterialen: Min kompis Krukpia använde i flera år en enda blank bas som hon färgade in. (Toror jag. Hon får säga emot själv om det inte stämmer.) Det är en klassiker som ser ut såhär:

• kalifältspat 85
• krita 15
• bentonit 3

Sedan färgar du in den med vad du vill., oxider eller färgkroppar. Fältspat av olika slag är baser, krita är en oumbärlig fluss, bentonit är suveränt i glasyrer som inte innehåller annan lera.

Vilka är smaksättarna? Olika flusser (som tar fram olika egenskaper i oxider och färgkroppar), exempelvis litiumkarbonat, talk (magnesiumsilikat), bariumkarbonat… Man kan gott börja testa innan/medan man lär sig teorin. Ta t ex och lägg till 5-10% fluss och väg upp det i andra änden med lika mycket kvarts, se vad som händer. Förstår man inte vad som händer, fråga här :D 

Åh, förresten,du kan läsa recept? De anges i viktdelar och är nästan alltid satta till 100, precis som ovan (utom bentoniten, den lägger man ibland 'i' och ibland 'på' receptet), för att man enkelt ska kunna läsa av dem och enkelt färga in dem. Det krävs olika mycket av olika oxider och färgkroppar, det brukar finnas förslag på %-satser i keramikböcker. Färgkropparna får du fråga din leverantör om, det kan variera så mycket.

Celadon-glasyrer uppfanns i Kina, och de får sin färg av reducerat järn. Men det är inte omöjligt att få fram liknande glasyrer i oxidation. Jag har bara inte lyckats :(  Än!

Det är inte svårt att blanda glasyrer, olika keramiker har olika slarvmån bara, man får bestämma hur viktigt det är att glasyrer ska kunna återupprepas. Jag vill veta vad som händer, och jag är den typen som blir gråtfärdig när en nyblandad sats inte ser ut som den förra. Men det finns keramiker som arbetar helt och hållet på måfå också.

Det är bra att du är försiktig tycker jag, men så noggrann är inte jag… De få glasyrer jag har nickel eller krom i handskas jag särskilt varsamt med, då åker handskarna på. Vita/transparenta glasyrer kan jag stoppa ner hänerna i om jag måste, eller de jag färgat in med järnoxid, för jag vet vad de innehåller. Munskydd - inte när jag glaserar… Men jag är väldigt noga med att inte damma i onödan med glasyrer. Och det är våttorkning av bord och golv efter glasering.

Jag hoppas det här var uppmuntrande, jag får säkert på moppe för att jag lägger grunden för slarv, men det är såna smällar man får ta!!

Hehe, zzaga och jag satt och svarade samtidigt, och vi är inte ense om vad som är stapelvara och vad som är smaksättning, men annars är vi nog rätt ense tycker jag!

Lr:

He he.. roligt att se att man kan jobba så olika men ändå lika.

Jag gillar inte bentonit :D Snor! ;D

Jag älskar celadonglasyrerna, både dom gröna och dom blåtonade.

Det finns fuskceladon för elugnar som man kan blanda själv med liten mängd 1-2 % kopparkarbonat som man tillsätter i glasyren. Helst en glasyr med natronfältspat i brukar ge bra resultat. Kolla på nätet på "fake celadon glazes" så kan du säkert hitta flera i ditt temperaturområde.

Äkta celadon är dock enbart för de lyckliga få som äger en gasolugn eller byggt om sin el. Se Ullas tidigare inlägg. Ska fixa detta när jag lyckats få starka gubbar att få upp gamla Berta ugnen upp på sitt stativ, hon har fått hjul nu!

Om jag vore som du skulle jag inte börja mixtra med en färdigköpt utan blandat en egen glasyr.

Här är ett bra basresept:

Natronfältspat 40

Kvarts 30

Krita 20

Kaolin 10

Det betyder: Att du blander följande mängder för ett kilo:

Natronfältspat: 400g

Kvarts 300g

krita: 200g

Kaolin: 100g

=1000g=1kg

Ovanpå detta kan du sedan "krydda" med färg. I det här fallet är färgen som du vill ha kolboltoxid eller kolboltkarbonat (oxiden har grövre korn). Du kan krydda din blandning mellan 0,1-3% Där 0,1 är väldigt ljusblått och 3% är jättemörkblått. Jag gissar helt vilt här och tror att det du vill ha ligger på ungefär 2%.

Vi jämför priser:

Natronfältspat: 9 kr/kg

kvarts:7kr/kg

Kaolin: 9kr/kg

krita: 7.20/kg

kolboltoxid: 800Kr/kg 800/20= 40kr/50g

summa: 9+7+9+7,20+40= 72,20

Jämför med Cebex blåa glasyr nr: 41909 som är på ett ungefär lik den du vill ha. Den kostar: 155:-/kg

Alla råvaror kostar med andra ord: 72,20 det räcker till minst två kilo. Det betyder att ett kilo kostar: 36,20

36,20 jämfört med 155:- (och då har du ändå råvaror kvar).

Nu säljs inte alla råvaror i enkilos förpackningar men det ger på ett ungefär en fingervisning om hur mycket pengar det handlar om…

Låter intressant med glasyrkursen, har skickat en förfrågan till Anders men tyvärr inte fått något svar på mina frågor. ang boende o kostnader, är det någon som vet?

Då jag gick på skolan fanns det alltid någon plats i elevhemmet på skolområdet för gästelever, cirka 16-1800:-/mån, dygnspriser vet jag ingenting om. I övrigt så finns det ett vandrarhem med sängplatser för cirka 150:-/natt, ring turistbyrån och fråga, de kan också kanske ordna med någon privatuthyrningskontakt.

Hör av dig till Formakademin, det är de som anordnar kursen så de har alla priser mm.

Angående celadon, som jag oxå älskar men tyvärr ej har någon reducerande ugn till nu. Här är ett recept på en Chun glasyr som blir vackert blåtonad i färgen: Tjusig på järn haltiga leror

Fältspat NGP  460

Dolomit  60

Zinkoxid 60

Krita  100

Kaolin SP 20

Kvarts K2  300