Vad är du bäst/sämst på?
Vad tycker du själv är din starkaste sida i keramiksammanhang och vad skulle du vilja vara bättre på?
Jag tror min starkaste sida är idéflödet…. Vill bli bättre på att dreja, vill kunna dreja tunnt i porslin…

Trevlig tråd. Jag tror jag är bra på att knåda orientaliskt så det blir ett vackert solfjädersmönster, men det har tagit mig många år att lära mig. Det skänker mig en viss tillfredsställelse att knåda så. Klösen knådas och roterar i samma riktning som drejskivan och jag inbillar mig att det är bra. Sen är jag bra på att dreja, har gjort det i 30 år så det borde sitta. Är också precis som du Pyromanen bra på att komma på nya idéer.
Lika bra som jag kommer på nya idéer, lika dålig är jag på att förverkliga dom. Varför då? kan man undra. Jo tiden räcker aldrig, hela tiden tänker jag att nu måste jag göra det och det och det för det ger mig pengar och sen ska jag göra mina nya idéer….så blir nästan det aldrig av.
Det jag vill lära mig mer om är själva kemin. Alltså exv om en tennoxid beter sig på ett speciellt sätt på en järnhaltig lera vid en viss temperatur vill jag direkt kunna säga vad det beror på. Så vill jag också bli bättre på Raku. Jag vill också ha kunskap i att bygga och använda en vedeldad ugn och en saltgodsugn. Det skulle jag vilja lära mig.
Jag är bäst på självkritik(för mycket) sämst på att blanda glasyrer, det vill jag fördjupa mig i men har inte tid.
Jag är nog sämst på att dreja tunnt, har bra formkänsla och bra förståelse/intuition när det gäller att blanda glasyrer.
Blir väldigt avis när jag ser videos på u-tube där nån drejjar enorma saker tillsynes utan större ansträngning, så bra blir jag aldrig….
#2 Nu tänker jag felcitera Ernst Billgren. Han säger ungefär:
När man skapar något är det bäst att titta på det man gjort och försöka gilla det. (Ungefär som en del gör med sina barn.) Ett sämre alternativ är att titta på det man gör och försöka omforma det till något man gillar bättre. (Som tyvärr en del också gör med sina barn.)
Stark självkritik kan alltså inte vara det du gör bäst! Vad är det egentligen?
#3 Övning ger träning!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
#4 Jag förstår inte riktigt felciteringen av Ernst? Du får förklara för mig för jag är ganska trögfattad ibland.
Men ok, det som jag är bäst på är att dreja snabbt..
#5 Jag har inte det exakta citatet, så jag tog det från minnet! Det var inte ordagrant vad han sa, bara andemeningen (tror jag). Det var det jag menade med "felcitera"!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Jag är bra på att ringla och att komma med nya idéer.
Jag är dålig på att förverkliga idéerna.
"Man är aldrig nere med en ballong"
/Nalle Puh

Min starkaste sida i keramiksammanhang? Uppmuntra mina kursdeltagare att ta ett steg till i sin drejutveckling, så de lär sig mer hela tiden. Förverkliga ideer i min verksamhet och inte bara drömma som många gör. Jag är målinriktad och ser till att andra hjälper mig nå målen.
Jag skulle vilja bli bättre på att: inte skjuta upp glaseringen av alla saker… Bli ännu bättre på att dreja.

Hmm, Min starka sida är nog att jag trots lång tid av frånvaro från min drejbänk, ibland flera månader..kommer igång snabbt.. Och att jag när flödet lusten kommer..ofta kan få fram mina drömda/tänkta former ganska bra..
Jag ska bli bättre på glasyrkunskap rent tekniskt..drejning av större föremål..diciplin..att gå till verkstaden istället för att nöta på soffan när jag är trött..
Glasera, jag är en sån som doppar. ska man lära sig spruta på glasyren så tar det ett par år å bli riktigt duktig på det. nu är jag halvduktig på å doppa. men när slutresultatet ser ut som en soppa man har försökt tvätta upp från golvet så e man inte nöjd. man pratar om kemi men när man inte e nöjd med glaseringen så e det fysikaliska egenskaper som spelar in ska jag ha ballclay elle kaolin i glasyren eller en fritt istället för fältspat. tror det e tuffare att doppa i längden än spruta på glasyren.
Sämst på, tja det är enkelt- att komma igång att glasera. Varje gång skjuter jag upp detta trista jobb till sista minuten och varenda gång blir jag lika överraskad över att det inte är riktigt lika fullständigt skittråkigt som jag alltid får för mej att det är…
Bäst på tja… Att få bra idéer som jag dock sällan hinner förverkliga, att slappa…hehe 

Huva vad svårt, bäst på ideer helt klart, och även fånga det spontana i skulpturer, att låta ett ögonblicks verk vara, just den rörelsen i leran, som jag vill fånga och nu (ibland)klara av att låta vara, sämst på, dreja - all time, men jag lär mig, just nu tränar jag mycket i porslin, bara för att det är svårt, okontrollerbart, jobbigt och alldeles, alldeles fantastiskt

Jag är dålig på att ta hand om leran.. samla i en balja
torka på gipsskiva
köra i lerkran
.. tråååkigt! När jag äntligen gör det är jag väldigt nöjd med mig själv
Dessutom är det väldigt tråkigt att tömma slamavskiljaren.
Roligt = "jag är bra på" att göra nya saker
…