jag lägger ner i sekunda när jag själv stör mig på resultatet och tycker att det är estetiskt störande. var man lägger gränsen är nog upp till en själv men jag brukar tänka på att det faktiskt är handgjort och allt behöver inte vara superperfekt. ibland ger en rinning en extra dimension till grejen. men grundprincipen är att jag avgör när jag inte är nöjd.

jag tolererar absolut inte att glasyren runnit ner till plattan eller att godset är sprucket på undersidan som jag sett att andra ibland säljer som fullpris.

Som gammal vedeldare har jag lärt mig att uppskatta de "fel" som uppstår av handens arbete. I ved och salt stämmer det in i uttrycket med ojämnheter, prickar och lagom mycket skevheter. Naturligtvis inte sprickor i botten och dylikt.

Det är t.om. så att det imperfekta är nåt att sträva efter. Det tar tid att släppa upp kravet på perfektionism men om man lyckas på rätt sätt får grejerna ett helt annat liv än de "perfekt" avslutade. Om jag kör i elugn tillämpar jag samma princip, låter gärna fingermärken i glasyren vara kvar så orörda som möjligt. Det passar förstås inte in på alla former, men för det mesta blir alltså det sekunda det som har brister i funktionen, inte i ytan.

ett litet tips är att ställa undan dessa grejer du inte är helt nöjd med i ett skåp och låta det stå ett tag och sen gå tillbaka och titta på eller låta någon man vet säger vad de tycker kika, andra kan tycka att just det man själv är mest missnöjd med och få en att se med nya ögon på vad man har gjort!

hoppas du löser det!

Jag tror inte man kan sätta någon generell gräns för vad som är ok och vad som inte är det. Lita på dig själv:)

Vad skulle du själv tycka var ok? Sen tycker jag olika material kräver olika nivå av petighet. Det är ju skillnad på porslin och på grovchamotterad lera. Lika så i uttryck i övrigt.

Själv är jag allergisk mot fula hänklen, ful form, ojämn drejning, sprickor i botten går absolut bort. Något nålsick kan jag tycka är ok.

:)

Sprickor går bort, nålstick är ok. Skulle heller aldrig sälja saker jag var väldigt onöjd med själv. Tex om jag drejat en skål och den är onödigt tjock och tung…

Angående glasyrrinn så accepterar jag att cebex röda rinner och lämnar hängande droppar på mina jultomtar. Glasyren bli ju bara sååååå fin när det blir bra!! Vissa har runnit ner på plattan så jag ska försöka slipa bort den strängen som sitter på tomten så att det iallafall inte är vasst för det är ingen höjdare!

Intressant att höra era åsikter!

Nej, jag håller med att sprickor är rena katastrofen, dom åker direkt i skräphögen.

Jag har inget emot saker som ser handgjorda ut eller ett par fingeravtryck när man lyft av en grej från drejskivan inte alls. Så det är bara en delvis perfektion jag eftersträvar knäppt nog…Och underligt en som bara gäller i elugnen för mej. Sjukt nog förväntar jag mej ett perfekt resultat just av en elugn, det är som den i sej själv producerar en livlös yta som ska vara perfekt. Konstigt egenligen…Inte undra på att jag ska ha en vedugn :D

Men jag retar mej på dubbelglaseringar dör det syns överlapp där det inte ska vara det, eller olika tjocka glasyrlager och glasyrer som försvinner från kanten och lämnar ytan bar framför allt på muggar. Nålstick på insidan av frukostskålar av muggar och skålar går bort, ett enstaka stick på en vas är ok. Om man räknar rent tekniska fel alltså.

Ibland ser jag nåt fel, nålstick el glasyrdefekt o lägger det i "korgen" Sen kan det hända att nån undrar vad det är för fel och jag kan inte hitta det som var felet?? Är det fel på mina ögon.. eller?? Tvärtom kan det också vara, att man missar nåt ibland men det är väl mänskligt… det med..