Hej från Kina
Jag bor permanent I Kina sedan många år och just nu arbetar jag med dokumentärer, video och artiklar, om keramik. Jag arbetar med lokalregeringen och med medlemmar ur Kinas nationella konst akademi. Kina var ju ursprungslandet för porslin och keramik, det började för kanske 11,000 år sedan. Porslinet uppfanns här för över 1,000 år sedan. Traditionerna tekniken och konsten lever kvar och utveclas.
Man har just öppnat ett nytt keramik museum i västra Kina, och en keramik by, dit kan man komma och bo och utbytta erfarenheter och kunskap.
Traditionen lever i mycket hög grad kvar. Jag träffar folk som i generationer arbetat med olika delar av keramisk framställning. Kunskaperna ärvs från generation till genration. Ibland dör en ”tråd” ut, det finns ingen nästa genration som tar kunskapen vidare, men nu försöker man råda bot på det med skolor och undervisning.
Jag har lagt ut en del bilder på
http://www.robingee.v2hd.com/chinarong/china.htm
om någon är intresserad. Om någon vill resa hit på besök eller bo eller arbeta här ett tag går det att fixa även det.
Vad intressant! Tack för att du skriver om detta…. som sagt, skitspännande faktiskt. Vad heter keramikbyn du nämner ovan?
Har du själv någon erfarenhet av keramik?
Den ligger utanför en liten stad som heter Anfu, som ligger ett par mil från Rongchan, som i tur ligger 1.5 timmas bilfärd västerut från centrala Chongqing, som är västra Kinas huvudstad, med hamn, finans centrum och transport centrum. I Anfu området finns en mycket speciell lera och man har tillverkat keramik här mycket länge,
http://www.shiguohua.com/english/nei.asp?classid=87
Här är en av fabrikerna för keramik i trakten (följ länken.) Jag har varit där ett par gånger nu och spelat in video och fotograferat. Bilderna på sajten ger inte rättvisa år produkterna, nedan är en som är bättre. Dom här behållarna tillverkas för att innehålla vad som kallas ”Baiju”, vilket ordagrant betyder ”vit alkohol”, och kan närmast jämföras med skotsk whisky i Europa.
Min erfarenhet från keramik är begränsad, det är också knepigt för definitionerna på vad som är stengods, terrakotta, lergods, och porslin är lite annorlunda.
Spännande!
Har du också varit i Jingdezhen eller Tianjin? Har du träffat Zhang Lianzhi?
Hur kommer det sig att Kina lockar dig?
Vill höra och se mer från Kina då det är ett av mina stora intressen.
Jag har inte varit i Jingdezhen eller Tianjin, som är mycket dyra platser och långt borta, inte heller har jag mött Zhang Lianzhi vilken är en välkänd keramik samlare som har skapat ”porslinshuset” i Tianjin som öppnandes 2007. De sägs finnas fyra ”center” för keramik och porslin i Kina, i verkligheten många fler, Rongchan, Dehua (Fujian), Jiangxi, och Liling (Hunan). Alla går tillbaka till Song Dynastin, över 1,000 år sedan ungefär. Dehua finns som en representations företag här i Chongqing också. Alla har olika stil och teknik, men naturligtvis blandas dom numera.
Hur kommer det sig att Kina lockar. Jag kom hit till Asien första gången för 40 år sedan, som student, flyttade hit, provade att flytta hem till Sverige, trivdes inte och bosatte mig här ute permanent för 30 år sedan. Det som lockar är ”Rolf Blomberg” fenomenet, mycket att upptäcka, och den betydligt större personliga friheten, avsaknad av skatteförtrycket, förföljelserna av oliktänkande i Sverige, personförföljelserna, PK syndromet, övervaknings samhället, osv.
Kom ihåg att Kina inte är ett land i svenskt tänkesätt, här finns över 100 officiella folkslag, kanske 1,500 språk, inte dialekter av samma språk, och ett trettiotal skrivsystem i dagligt bruk. Mångkulturen fungerar bra här. Det finns ett snabbt ökande lokalstyre, till exempel i våran kommun, 7,000 personer, väljer vi vår egen styrelse, kan sparka dom lika lätt, och bestämmer våra egna lokalskatter och avgifter. För närvarande 120 kronor i månaden. Betalas kontant på ett lokalkontor.
Jag kan resa fritt och fora och filma vad jag vill. Inga fotoförbud som i Sverige där byråkraterna vill inte bli tagna på bar gärning.
Det passar mig helt enkelt.
Porslinshuset nedan
är du besviken på sverige? verkar som om du har blivit dåligt behandlad i hemlandet. det verkar också underligt att du menar att det skulle vara större frihet i kina, det är väl inte det som dom är mest kända för och hur är det med tibet?
Besviken på Sverige, både ja och nej. Min erfarenhet. Själv hade jag en bra tid där, bra uppväxt, fick en bra utbildning, osv. Efter utbildningen stack jag iväg och äventyrade ett tag. Kom tillbaka, då blev det 98% i marginalskatt, städigt snokande av myndigheter, ”svar skall avges inom 10 dagar” (annars), ständig hetsjakt på pengar, att spara till en förmögenhet var nästa kriminellt, allt skulle konfiskeras, ständig övervakning, massa vägspärrar och personkontroller, restriktioner på allt, rena sjöröveriet och rofferiet, förutom rätten att rösta, ingen demokrati, inget folkstyre i frågorna, utan ett järnhårt topp styre med skicklig propaganda för att styra åsikterna. Sverige kändes som en enpartistat med rösträtt. Det blev helt enkelt inte roligt när man en gång hade vant sig vid något annorlunda.
Här kan man styra frågorna, allt från nationella till personliga, myndighetspersonerna har skyldighet att lyssna och följa (annars). Inte är det perfekt, med det fungerar bättre och bättre.
Jag reser ofta i Tibet, senast hela oktober i år. Jag har aldrig träffat en enda person, och tibetanerna är mycket öppna som folk och älskar att debattera, som vill separera från den kinesiska unionen. Man vill ha mer självstyre, liksom de flesta regioner, och det får man gradvis. Man tycker inte om ”Peking byråkrater” på samma sätt som norrlänningarna och smålänningarna inte tyckte om ”Stockholmarna”. Kina består av ett stort antal ”länder” med olika folk, kulturer, och språk. Tibet är bara ett.
Det är snarast så att viss utländsk och hårdför propaganda har svalts obehindrat av svenska och andra media, utan att veta eller ens kolla upp informationen. Tibet är ett strategiskt viktigt område militärt, och har stora naturrikedomar. Om man bara kunde destabilisera det. Det vattnas i munnen på somliga.
Kina har faktiskt betydligt större personlig frihet än länder som Sverige. Däremot är maktgrupper som journalister, advokater, polis, ordningsvakter, lokalpolitiker osv mer övervakade. I Sverige har journalisterna yttrandefrihet, men inte individen, i Kina är det tvärt om. Man har laglig rättighet att fritt yttra sig anonymt i Kina.
Sen har vi naturligtvis 5,000 år eller mer av kultur, konst, tradition, osv. mycket som ännu lever aktivt, och är dåligt dokumenterat. Jag har rest upp till norra Kina, strövat runt i djunglerna på Hainan i söder, där det fortfarande finns ”folk” som inte erkänner Peking som regering utan vill sköta sig själva – och det får dom, så länge som dom inte stör någon annan, och jag har drivit runt i Tibet området, och besökt en katolsk kyrka där. Man tar seden dit man kommer, respekterar lokalbefolkningen traditioner och synsätt, och överallt är man välkommen. Gör man något galet blir man inte arresterad som i Sverige, men någon vänligt förklarar hur det går till, då gör man så, och så har man vänner för livet. Sverige tycks slira bakåt, utbildning, kultur, etc. Vi får väl hoppas det blir bättre.
Nu är vi ”off topic” så vi går tillbaka till keramiken.
Bild, katoslk kyrka i Tibet.
Är Dalai Lama bara på semester i Indien?
Jo jag håller med Ulla samtidigt som det är intressant att få en bild av ett land presenterat så livfullt och fritt när man i Sverige tror att motsats råder och att alla är förtryckta. Vår ensidiga bild behöver nog nyanseras lite.
Jag avskyr att vara kladdig. Med undantag för lera.
Nu har jag kikat mer på dina länkar.
Jag vill besöka staden!
Jag mailar dig med lite frågor så slipper vi ta över tråden med mina privata intressen.
Jag funderar nu på att åka tillbaka till Jingdezhen där jag var i några veckor denna höst, kanske kan kombinera det med en tripp till dina krokar?
Jag vill verkligen höra mer om dina erfarenheter där och se fler bilder!
Ibland måste vi kanske göra en utvikning för att förklara varför det är som det är i Kina, men kanske skulle vi öppna en särskild sajt för just Kina debatten som väl inte hör hemma här?
Många frågor, många privat, men ändå nog av allmänintresse, så jag svarar här.
Artiklar, foto och dokumentärer. Det här är mitt levebröd, så jag skänker inte bort allt arbete lika lite som konstnärer skänker bort sina alster, men det kommer en del på sajterna Kinarummet på Wordpress och v2hd.com Ideella organisationer är välkomna att länka eller kopiera med angivande av källan. Kommersiella får betala för sig. Om jag publicerar en film eller artikel på en gratis sajt, då vill ingen köpa den längre. Det kommer en del video trailers dock som kan vara intressanta. Alla tips om publicister, förläggare eller TV stationer med intresse för Kina och keramik är välkomna.
Jag delar gärna med mig av information på bloggarna.
Att resa hit, först, undvik alltid att resa nära stora högtider som kinesiska nyåret. Hela Kina vill åka just då och priser fördubblas eller fyrdubblas lätt. I år är det den 23dje januari, en vecka före och två veckor efter är det rena kaoset.
Om man skall flyga from Jingdezhen till Chongqing tror jag man måste åka via Shenzhen, Guangzhou eller möjligen Peking, Kostnad uppskattas till omkring 1,500 kronor, men priset varierar kraftigt med årstiden och hur tidigt man köper biljetten.
Att flyga från Sverige kostar omkring 4,500 kronor. Det går även att resa via Hong Kong, ta bussen eller pendeltåget till Shenzhen, och sedan flyga eller åka tåg inrikes, ofta biligare. Jag rekommenderar tågen, längre tid men bättre upplevelse, och billigare.
Från Chongqing till Rongchan, tåg eller buss, eller bil. Det är omkring 10 mil, motorvägen kostar 50 kronor i en riktning. Om man vill hyra bil måste man ha kinesisk körkort. Det går att byta ut det svenska om man tar en test.
Från Rongchan till Anfu, buss (skraltig), och sedan finns det omkring 25 historiska brännugnar och mängder av andra små och större fabriker eller konst byar eller handlare i området. Dom går bara att nå med bil, taxi eller hyr-buss. Taxi kostar inte mycket här, och det går att göra ”deals” eller hitta någon privatperson som ställer upp för dagen mot rimlig ersättning. Om man åker i grupp hyr man bäst en liten buss med chaufför.
Få talar något annat än kinesiska här, nästan allt är skrivet på kinesiska, så en lokal kompanjon eller guide rekommenderas.
Hotell, det finns verkliga skruffiga hotell för 100 kronor natten, med jag avråder starkt. Betala omkring 300 till 400 och få en hygglig standard. Det finns omkring fyra vandrarhem i Chongqing som kostar omkring 150 kronor natten, och gott om kedjor som 7days Inn, Home Inn, Jin Jiang Inn, Super 8, Motel 168, Hanting, och man kan ofta gör ”deals” med dom om man stannar längre. Det går att bo på konstnärsbyn, men ingen service, och jag vet inte standarden ännu. Vi skall åka dit och prova snart. Rapport kommer. Jag känner inte till några vandrarhem i vare sig i Rongchan eller Anfu. Det finns vissa möjligheter till ”homestay”, ofta får man i gengäld hjälpa till med att lära ungarna engelska. Ganska kul.
Professor Jiang, lika känd i konstnär i Kina som Evert Taube i Sverige, har en konst skola i Södra Bergen, där går också att bo. Hon är över 70 år och pensionerad professor från Chongqing Universitetet, och god vän i familjen, men vi måste fråga henne om hon kan ställa upp. Hon är väldigt aktivt intresserad i konst och medlem av Kinas nationella konst akademi. Hon är ett verkilgt "naturbarn" när det gäller konst.
Visum, fås i Sverige eller Hong Kong, Z – bara för anställning, F - om man vill jobba tillfälligt här, X – om man formellt vill skriva in sig på en skola för att studera, L – icke anställning inklusive turist visa. L – visa är förmodligen allt som behövs så länge man inte tar betalt.
Resebyråer, se upp, kan bli rena rama stölden i min mening. Kinaresor har en ”Exklusiv porslins-, konst- och kulturresa till Kina” för omkring 50,000 kronor, som också säljs av AntikWest i Göteborg. Mest tycks det vara en vanlig turistresa till välkända turist platser som vattenstaden Wuzhen, Shanghai, Xian, osv, mycket av vanliga standar attraktioner för vanliga turister. Säkert ingenting dåligt om man vill turista i Kina, men inget unikt heller. ”Vanilla tourism” som det kallas, och tycks vara mycket dyrt.
Om svenska resebyråer skall arrangera innebär det att dom måste betala sina egna höga overheads och skatter, och dom måste använda officiella licensierade kinesiska resebyråer i Kina för arrangemangen. Det betyder att man får betala grova kostnader för vad som är interna monopol i Kina, provisioner och även för korruption. Sen har vi naturligtvis skatter igen.
Om det finns något intresse kan vi sätta ihop en egen gruppresa. Det betyder att deltagarna reser som individer tillsammans, köper sin egen flygbiljett, skaffar eget visum, men vi kan hjälpa till med kontakter till hotell, transportföretag, GPS positioner, beskrivningar, och kontakter till skolor, konstmuseer, OSV.
Nedan, en keramikvas från Anfu. Leran finns naturigt som skapar blandingen av det röda och vita mönstret i vasen. De är allstå inte "blandad" manuellt.
Jag laddade upp en del kartor över tåg nätet i Kina och flygförbindelserna till
http://www.datafilehost.com/download-70e0b35f.html
för som som är intresserade att planera, eller drömma.
Tack för otroligt bra info!
Bra bokningssite för boende: www.booking.com
Finns det klassiska vita porslinet i Chongqing? ca 1300 grader…
Det klassiska vita porslinet finns, men det jag mest ser är keramik.
Glöm dom där boknings sajterna när det gäller hotell och resor inom Kina, åtminstone på mindre orter bortanför klassiska turistorter. Många mindre, men mycket bra lokala hotell, satsar inte alls på internationella gäster, man finns inte med på sajterna. I Kina går man mest genom kontakter och relationer och rekommendationer för att hitta ett bra hotell. På en del ställen kan man inte ens läsa passet, man måste fråga vad som är vad. En inbokning har vid tillfällen tagit mig en halvtimma, första gången dom sett in gäst som inte är kines.
Flygbiljetter köpes bäst genom lokala resebyråer. Tåg biljetter på stationen eller lokala försäljningskontor. Skalping, alltså att folk köper upp biljetter och sedan försöker sälja dom till dom som skall resa för mycket högre pris, blev så vanligt att allmänheten ilskande till ordentligt, och tvingade järnvägen att införa ID krav. Man visar ID när man köper biljetten, och samma ID när man går på tåget nu.
När det är konferenser eller högtider, då är det mesta utbokat, annars finns det gott om rum.
Använder man internationella boknings sajter hamnar man oftast på de dyra internationella hotellen. Hostels, där fungerar det ganska bra dock, och standarden är som oftast bra.
#12 Man gräver alltså röd och vit lera blandad på ett och samma ställe? Det måste vara mycket ovanligt att två leror blandas på det sättet. Coolt!
En resa till Kina skulle inte vara fel alltså. Jag har varit intresserad av kinesiskt måleri sen jag gick en kurs i kinesisk tuschmålning för kanske 10 år sen. Jag letade vidare och upptäckte en massa kinesiska konstnärer. Fick på köpet alla möjliga fördomar om undertryckt konstliv krossade…
Tack för att du delar med dig, Robin!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
blandad lera är mycket vanligt förekommande i naturen, ofta är det problemet vid uppgrävning. Jag vet ställen där det ligger flera tiotals olika leror huller till buller
Har du några tips på ställen att söka boende i Kina på?
Jag har varit nöjd med den sajten jag tipsade om men är självklart intresserad av ännu bättre!
Keramiken som finns där, vet du vilka temperaturer de bränns i?
Råglaserar de allt eller skröjbränner de först?
Vilka fler färger har leran?
Drar staden många utlänningar? Inom vilket område i så fall?
Hur är den lokala maten? Stark? Söt? Specialrätt?
Vad kostar det att hyra en lägenhet där? Låt säga 100 kvm och hyfsad standard.
Vilka verkstäder finns att tillgå om man vill åka dig och lära sig mer eller kanske låta tillverka egendesignat?
Har massor m frågor och är tacksam för allt du har tid och lust att svara på!
#17 På det viset! Jag kan ingenting om den änden av lerhantering, men då fick jag lära mig något nytt!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Frågor, frågor, jag skall försöka så gott jag kan att svara. Kom ihåg att jag är inte någon framstående expert på keramik, långt därifrån.
Röd och vit lera blandas, nej, den finns naturligt blandad, och vad jag förstår är det unikt som det har skett just här. Sedan är leran dessutom ovanligt lämpad för keramik.
Fördomar, finns mycket av det i väst, varför journalisterna i väst skriker om förtryck är ren propaganda därför i Kina anses det att medborgarna skall ha yttrandefrihet, inte bara journalisterna eller enstaka grupper som i länder som Sverige. Konstnärerna använder ofta sin konst som uttryck för vad dom vill ha förändrat, det är bara när det tar formen av massuppvigling som myndigheterna börjar reagera. Regeringen uppmanar till ”dialog” i alla frågor, men ”drev” och personförföljelser avskys djupt av allmänheten. När polisen i Shenzhen för några år sedan visade upp några prostituerads offentligt (alla hade munskydd) då blev det folkstorm, och det misstaget har man inte gjort om.
Med andra ord, var inte oroliga för att göra något ”fel” när det gäller konst i Kina.
Boende, menar du hur man hittar ett ställe att bo. Det är ett mycket lokalt fenomen, man går alltid genom relationer och kontakter. Det är så Kina fungerar. Det finns agenter, men ganska undantagslöst arbetar dom bara lokalt. Se upp med dom dock. Dom arbetar ofta så att dom letar upp lägenheter, ägaren vill hyra ut för 1,000 per månad, dom offererar ägaren att sälja för dubbla hyran, sedan får agenten 500 per månad och ägaren 1,500.
Hur leran bränns, glaseras, osv, jag har dåliga kunskaper om det, men det tycks finnas många olika sätt, beroende på vad man vill åstadkomma. Det finns förfarande fungerande och använda gamla ugnar som eldas traditionellt med agnarna och halmen från riset. Ugnarna är elektriska på fabrikerna.
Hyra lägenhet, i storstaden, 100 kvm, badrum, toalett, varmt och kallt vatten, dusch, med värmepumpar som luftkonditionering och värme, rent och snyggt, och security, osv, vanligt 3,000 till 5,000 per månad, 2 till 5 gånger så högt i kuststäderna. Alternativ är homestay, eller flatting, flera personer hyr gemensamt och i en fyrarummare till exempel tar man var sitt rum, med gemensamt kök osv. I småstäderna kan kostnaden vara tredjedelen, men standarden är lägre. Vatten kanske 40 kronor per månad, el 150, gas 50.
Att börja med kan man leta på ”homestay” och ”hostels” på webben. Det mesta av verkligt värde är dock på kinesiska.
Utlänningar, nej. Man blir ordentligt uppmärksammad överallt, men folk är mycket välkomnande och öppna. Här är verkliga vischan i Kina, inte ”miljöskadat” alls av västvärlden.
Verkstäder, ja, dom välkomnar gäster, och vill gärna utbyta kunskap och erfarenhet. Man kan göra sitt eget, men man skall räkna med att kunna dela på kostnaderna. Det går att bo och arbeta på konstnärsbyn, men jag vet inte standarden eller kostnaderna. Där finns allt.
Så här ser leran ut (bild nedan)
Spännande färg på leran! Är det samma lera som sedan blir som vasen i tidigare inlägg?
Funderar på hur den blir som kvarnad? Då lär ju den specifika egenskapen som melerad försvinna…
Min länk var tänkt till de som önskar hitta boende en kort period, kanske på sin semester där.
Priset på boende i lägenhet gällde just för Chongqing och var mest tänkt som en jämförelse till de priser jag känner till i Peking och Jingdezhen.
Lite mer info om keramik och de olika sorterna finner du i den här tråden:
Lergods - Stengods?
Finns det någon hemsida till konstnärsbyn? Det gör inget om den endast är på kinesiska. :-)
För de som är intresserade av att se fler bilder från Anfu kan kopiera följande tecken och googla på bilder:
重庆 陶瓷 安富
(Chóngqìng táocí ānfù) pinyin
(Google-nörd som jag är…) 
//陶虹
Ja – det är samma lera. Den blir inte kvarnad, då försvinner karaktären.
Kort tids boende, bäst att göra en deal med ett litet hotell, eller värdshus. Ofta kan man hitta privata värdshus som bara kosta 50 kronor natten, inklusive frukost och middag.
Om man hyr lägenhet betalar man oftast för tre till sex månader i förskott, men det går att göra kortare deals.
Priserna var för Chongqing som en storstad, det är dyrare i kuststäderna, och billigare på landsbygden.
Konstnärsbyn har ingen hemsida, med det är ett av mina uppdrag att göra en. Hinner bara inte med allt på en gång.
Jag har gjort en trailer om keramik dokumentären, men då det där med att sälja något på iFokus är lite känsligt gjorde jag en extra version där jag klippte bort all sell-pitches, och la på subtitles på svenska som förklara vad det är på bilderna. Garanterar sälj fritt nu.
Nu kan ni se hur det ser ut här.
Trailern används för att sälja till stora media företag, och jag tror inte någon här kommer att vara intresserad, men för ordningens skull.
Kan laddas ner från
http://www.datafilehost.com/download-28b0fa4a.html
GPL licens, kan fritt kopieras och vidarebefordras. 2 minuter, MP4 10 MB file.
Jag försökte infoga filmen under veckans keramikbild men lyckades inte så det blev bara en bild där. Det måste nog vara upplagt på youtube eller någon annanstans för att fungera.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hittade ett klipp på YouTube som visar en gammal stor ugn från Jingdezhen. På köpet får man lära sig lite kinesiska!
Nån av er som brukar förflytta sin keramik som mannen i filmen? ;-)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Ytterligare en film från Jingdezhen och från en gammal dragonkiln.
