Favoritfärg?
En av mina tidigare keramiklärare förklarade att den enda färg hon inte kunde fördra på keramik var blått, medan Saltabad på ett ställe skrev att: "…för mig räcker det om krukan är blå". Själv har jag inte någon uttalad favoritfärg även om jag tycker väldigt mycket om blått och grönt.
Vilken färg tycker du bäst om på keramik?
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_

Jag brukar mest gilla blått och grönt, precis som du, fast helt riktigt mörka nyanser. För ett tag sedan dök jag dock på ett gäng helt fantastiska handdrejade blomkrukor i klaraste rött. De var helt fantastiskt vackra (och alldeles för dyra för att jag skulle kunna få ta dem med mig hem…) Det förändrade min syn på vad som funkar med keramik, kan man säga.
Jag gillar också blått Gärna i kombination med att man först svampar med järnoxid, sprutar på koboltblått och grönt lite oljämnt och sedan ett lager med vitt på det, en väldigt spännande färgsättning.
Men också de glasyrerna som är varmt gula med bruna prickar (vet inte namnet) tillhör mina favoriter.
Lovisa :)

Svart:) matt svart… mmmm…
Svartbränt svart, polerat mot matt - det är inte dumt.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_

Håller med… svartbränt jag har svårt att tänka mig något vackrare… ifs med lite vitkrackelerad glasyr till … mmm…
Jag älskar blått… som jag ju också har sagt tidigare. Men så var jag på kurs hos Calle Forsberg. Jag drejade en massa skålar och provade nog alla hans glasyrer, provade bland annat en vit, blank och alldeles supervacker glasyr, som jag älskar!
Dessutom så gillar jag några skålar jag gjorde på kurs hos Folkuniversitetet, dom är matta vita och leran syns igenom i form av bruna prickar. Dom två skålarna älskar jag också.

Jag tycker om lingon&mjölk-rosa… Inte så ofta man ser, men när man väl ser det så väcker det omedelbart habegär! Och ja blå-grönt i "precis-rätt-nyans" är alltid rätt också…:) Gråmelerat, vackra rostfärgade toner… Åh det finns ju så mycket vackert…

Här är två skålar från mig . Den till vänster brukar jag ha som godisskål till jul .Stengods med charmott -snacka om peling för händerna det fans inte mycket kvar av gammal hud i händerna när den var klar! Tycker den fick en härlig röd rosa nyans.Skålen till höger blev lite speciell i färgerna tyvär syns det inte så bra på bild men ena sidan stod nära elementet i ugnen och fick därför en mörkare blågrön ton än andra sidan på skålen. Kanske kan vara något att fundera kring för er som gillar att experimentera.
#8 aaah, visst svider det härligt i händerna när man drejat med chamott… Skålen till höger ser jämnblå ut från min dator (fina skålar förresten) men jag vet vad om vad du talar, vissa glasyrer blir supervackra när de står med en sida nära elementen, andra mindre så.
Kan inte nämna en favoritfärg, men däremot har min smak ändrats så att jag har övergett de flesta matta, sobra, typiska stengodsglasyrerna (naturfärger, ruffa ytor) och numer doppar allt i pastellfärgade blanka krackglasyrer. Wunderbar!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Jag vet att det finns bra ställen att kolla på om man vill köpa färdiga glasyrer, men jag använder bara egna glasyrer så jag vet inte var. De enda färdiga krackelerade glasyrer jag sett är underligt nog till lågbrännt gods. Och man alltid ta sin vanliga rakuglasyr och slänga med grejer i skröjen.
Det finns säkert andra som vet var man ska leta köpeglasyr någonstans?
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Jag kollade mina kataloger (Cebex och Cerama) här hemma men hittade inga köpe med cracks.
Om någon har får ni gäran skicka resept:D
Det är som sagt väldigt snyggt med cracks!
Jag har testat men inte lyckats med en tysk vit krackelrande glasyr. Köpte den via en kompis hos Carl Jäger. Mycet bra priser i Tyskland förresten.Skall prova om den i lite varmare ugn tänkte jag
#12 Jag älskar krackglasyrer, och jag har flera recept. Min receptbok ligger i verkstan förstås, men jag har en bra blank krackelerad bas som är fin att färga in, och så har jag en vit sidenmatt som jag ärvt från någon som hette Hanna och som gick Nyckelviksskolan. Den går också fint att färga in.
Donerar vidare så fort jag kommer ihåg att ta hem recepten!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
ZZaga!
Här kommer en kraceléglasyr för 1260gr.
Cornwall stone 49
Dolomite 25
Kaolin 18
Flinta 8
Länge sen jag använde den, men jag fick en mycket snygg krackelé på vitt stengodslera vill jag minnas…
Hör av dej om du testar den! Ska själv ta och testa den igen nu.
Lotta

Lotta 2
Oh! Tack! Ska genast skriva ner och se om jag kan få den att funka:)
*bockar och bugar så mycket*
/Z

Gillar att göra blå, vit och grå stengods men hemma har jag mest gul, jag gillar att göra den också men säljer mer av de andra färgerna. Vitt och svart är väldigt fint att kombinera.Man vill ju helst hålla på med alla färger… svårt att begränsa sig, tycker jag!!
Jag håller med dig. Det är svårt att begränsa sig.
(Förresten, LeWE, ta och kika i din inkorg:)
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_

Jag provade glacyrreceptet från lotta2.
Hade inte flinta så jag tog kvarts istället, blev inte som jag hade förväntat. Det blev en helt transparent glasyr. Men som ni säkert känner till brukar man ta i kvarts om en glasyr krackelerar så jag ska testa göra om det utan kvarts och se om det ger ett mer behagligt resultat.
Vad snabb du var, xarfez. Jag hann bara tänka "Den där ska jag prova".
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Här kommer två krackelerande glasyrer till som jag hittade i gömmorna.
Dessa har jag ej testat själv,Tänkt testa dom länge men jag bränner numera till lägre temp.
Kägla 8-9, vit
Fältspat 80
Krita 10
Kvarts 10
Kägla 9-10, transparent
Natronfältspat 80
Krita 10
Kaolin 10
Hör av er om någon testar dom! Alltid kul att veta hur de blev.

Tack lotta 2
Jätte snällt!
#21 Den första testade jag med nefelin syenit, och den krackelerade men blev inte särskilt blank. Eftersom jag inte lärt mig räkna på glasyrer än, och inte heller lärt mig att den första åtgärden är att räkna ner kvartshalten, så flussade jag upp glasyren istället. Jag fick följande krackelerande blanka:
- nef. syenit 66
- krita 13
- kvarts 13
- dolomit 5
- bentonit 3
Den är jättefin att färga in. Och jag bränner till kägla 8.
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Lr
Har du provat att färga in den med något också?
Jo. Det är därför jag vet att den är fin att färga in ;)
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Hehe.. Jag är nog lite trött 
Det var ett dumt svar så det är väl jag som ska skämmas… Jag har testat den med både färgkropp och oxider, och den svarar bra på nästan allt. Med järn blir den milt gul, med nickel skogsgrön, med mangan rosa-lila-brun (beroende på mängd och tjocklek), och den tar fram de flesta färgkroppar också. En riktig superglasyr!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

He he:)
Tack :D
Jag tror ändå att det är bäst att jag går och lägger mig nu:D
Allra, allra vackrast:
Enkla, mjuka, stilrena former i mørkbrun lera som bränns i en japansk vedugn så att sidan som är mot elden får massa aska på sig og blir grågrönbrunflammig. Min favoritkopp är sån.
Också väldigt, väldigt vackert:
Kritvitt, glättat gods som bränns på bål så att eldens svarta mönster står i kraftig kontrast mot det vita. Eller helt svartbrännt.
I elugn:
Järn! Järn, järn! Järnhaltig lera, sgrafitti i mörk, järnfärgad engobe på ljusare järnfärgad lera, järn i glasyr, järnglasyr! Aventurin. Harpäls. Den beiga leran med mörka "lavafläckar", den som heter ironstone och som är min favorit. Terakotta kan vara riktigt, riktigt fint också om det bara inte blir för mycket av den. Som det oftast blir.
Blåsvart/svartblå/gråblå också väldigt vackert. Och dämpat mörklila/brunlila. Fast ingenting slår färgen på min kopp från Japan, så är det bara! :)
Jag tycks aldrig tröttna på vanlig vit tenglasyr på gul- eller rödbrännande lera. Lagom pålagt så att drejränder och kanter lyser igenom.
En turkos, som jag kallar egyptenturkos, är också riktigt snyggt. Men av den kan det bli för mycket för den är så snygg så att det lyser i ögonen. Dessutom är den knepig, kan bli torr och bubblig.
Annars är det inte mycket som slår en vit glasyr i rakuugn och om man får till så där kolsvart i krackorna.
Jag tänker på recepten, det krävs nog att dom bräns ganska högt?
Själv är jag såld på oxblod….
Ljusgrön celadon (en sån som INTE är på väg mot blått) och som tecknar nånting under… troligen bränt till en bit över 1300 och ugnen eldat med ved så den inte är för ren och perfekt utan det händer saker, nån lite askfläck, lite mer utsmält vid kanten o så.
Och mycket annat som kan hända i ved + salt/soda/aska. Flyktiga flashar så dom allra vackrste färger bara finns på nåt litet stråk. Vissa sorters varmt orange där salt/soda inte riktigt kommit åt annat än pyttelite.
