Jag har alltid använt celadonglasyrer invändigt i kannor och skålar i mina saltbränningar med gott resultat. Min erfarenhet är att de flesta reduktionsglasyrer mår bra av att oxideras på slutet. De får oftast klarare färger då.

Tack så jättemycket för svar!  Dessutom ett positivt svar .

Såg nyligen små bägare av dina hos Karlstads Konsthantverkare med grönt (celadon?) inuti, men utgick från att dessa var brända i anagamaugnen och jag vet ingenting om hur lika/olika saltugn och anagamaugn är när det gäller vilka glasyrer som fungerar.

Ju snabbare du kyler 1300-1000 ju mindre återoxiderar du, inte mer. Jmfr kopparreducerade oxblodsglasyrer som snabbkyles för att undvika återoxidation så att de blir gröna igen. För att återoxidera ska du snarare hålla dig kvar i hög temp ung. som en utjämning och då se till att du bränner med gott om syre.

Jag har också bara god erfarenhet av celadoner och salt, både på in och utsida men vid utsida i bränningar med mindre saltning, förstås.

Hur länge tycker ni är lagomt att fortsätta med eldningen efter sista saltet?  Eller tiden från första saltet till man påbörjar nerkylning?

Det kan variera så mycket mellan olika leror och ugnar och den där smaksaken o.s.v. men jag brukar räkna med saltning i ung. en timme + och sen bränna ox i ung. en timme till innan kylning.