Etikettövrigt
Läst 560 ggr
Anna HB
2022-02-25, 11:40

På jakt efter slicker

På engelska finns det ett behändigt uttryck för det vi keramiker gör när vi fogar ihop delar: score and slip. I min längtan efter att kunna säga det lika kort och koncist på svenska (vilket skulle effektivisera mina keramikkurser) började jag intressera mig särskilt för ordet slicker. Vad i allsin dar är det för ord? Hur böjer man det på svenska (”Kan du räcka mig …slickersen?” ”Slickret?”)

Som den jordnära person jag är beslöt jag att gräva där jag står för att se vart jag kom, och gick in på youtube. Jag letade upp klipp där svensktalande personer visar lertekniker för nybörjare. Påfallande många av dessa säger inte slicker, de säger slickersch. Som om det skulle vara ett s på slutet.

Det där att haka fast ett s på slutet av substantiv, utan att det har med ägarskap att göra (vilket ett svensk genitiv-s har, exempelvis leran/lerans), det har vi fått för oss från engelskan. Där kan ju s:et även innebära att det är mer än en vi talar om, att det är ett ord i plural. Det tycker jag är intressant i sammanhanget: uppfattas slicker i burken som mer än en lergegga?

Men ännu mer intressant blir det om vi beaktar att slicker inte är ett engelsk substantiv. Jo, det är det förstås, men då betyder det något annat. Antingen är det en regnrock eller också någon som är smart, som en cityslicker till exempel. Som adjektiv, däremot, kan formen slick betyda hal. Hal som en smart person eller som lervälling. Därmed kan man väl med visst fog påstå att slick har med slicker att göra. Men slicker heter som sagt slip på engelska, inte slick.

Att slicker har en väldigt specifik betydelse på svenska, och dessutom krånglar en aning när vi ska böja det, det ger en hint om att det ändå kommer utifrån. Så vad kan ursprunget då vara? Ja, genom historiens gång har ju svenskan influerats av många språk. Särskilt vanligt är att äldre svenska hantverksord är besläktade med tyska. Dreja, till exempel, som kommer av dreien, som på nutida tyska blivit drehen.

Tyska, alltså. Nu kom youtube till användning igen! Denna gång sökte jag upp tysktalande keramiker som ringlar och kavlar och bygger i lera. Och visst säger de slicker! Men de uttalar det med ett sch-ljud i början, mer som schlicker, alltså.
Så sätt hellre det där sch-ljudet i början av slicker än i slutet 😉

Det här tycker jag är så roligt! Att upptäcka språkens rundturer och gästspel genom århundraden. Inte minst när min språknördighet gödslas av mina andra djupa intressen, till exempel keramik.

Men hur går det då med mitt uppsåt att hitta ett svensk uttryck som motsvarar score and slip? Jag finner ett annat substantiv på svenska som också har germanskt ursprung och samma form som slicker, nämligen smicker. ”Sluta upp med smickret! Räck mig slickret!” Och vi kan ju smickra på svenska, så varför inte slickra?

Skåra och slickra… Nja, det landar inte omedelbart, men om jag använder det lite på skämt ett tag kommer det nog att bli vardagsspråk med tiden – åtminstone i min Keramikverkstad.

Hälsningar från en med fallenhet för att fundera på språkliga klurigheter medan hon knådar lera

PS När jag läser i svensk etymologisk ordbok på nätet, om att dreja kommer från det germanska ordet dreien, upptäcker jag även att engelskans throw har samma ursprung! Svenskan och engelskan har bara gått år varsitt håll från dreien, när ordljuden har omvandlats till något som passar den egna tungan bäst. Sa jag inte att det här är jätteintressant! 😄

  • Redigerat 2022-02-26, 19:30 av Ulla
Ulla
2022-02-25, 12:12
#1

Kul betraktelse! Jag satt och småskrattade medan jag läste.

Sajtvärd för Keramik ifokus

_
_

Ålands folkhögskola
2022-02-25, 14:28
#2

Jag, som engelsman, satt och småskrattade också. Det finns mycket i språket runt keramik, och jag önskar att jag hade haft tillfälle i min karriär att jobba i en större Keramikverkstad i Sverige så att jag kunde plocka upp fackspråket.
Kan lägga till att jag lär mina studerande att använda vatten istället för slicker, och har därför aldrig funderad på hur man skulle säga 'score and slip'.
Undrar om jag borde börja prata om 'schlicker' istället för slicker - kanske inte.
Tack för betraktelsen, väldigt roligt att läsa.

Starta en egen diskussionssajt!

För föreningen, klubben, klassen, skolan, bloggen, hobbyn, intresset, spelklanen, familjen, kompisgänget, bostadsrättsföreningen, samfälligheten...

Kom igång på några minuter. Gratis förstås!

ler
ler 
2022-02-25, 14:32
#3

Vatten i stället för slicker?

Bosse Cebex Gbg
2022-02-25, 15:38
#4

Detta med "slickersch"….

Ja, det kan visst vara ett slags hemmagjord "svengelska", men en iakttagelse jag gjort, är att ändelsen började komma i bruk under tidigt 70-tal, under den s.k. "gröna-vågen"-eran.

Under den perioden fanns en tendens/trend att få språket att låta litet mer "ruralt", och åtskilliga uttryck fick något slags lantlig "knorr", påhittad eller inte…
Vissa sådana uttryck lever än idag, som t.ex. "det hära" och "det dära", som man fortfarande hör, t.o.m. från mediefolk som borde vara språkets väktare….

Ja, det är min alternativa spaning på denna "slickersch", eftersom jag tycker att det passar in den tidslinjen….


För övrigt: Ja, många keramiska uttryck, och även andra hantverksuttryck, kan kopplas till tyska och plattyska….

  • Redigerat 2022-02-25, 16:04 av Bosse Cebex Gbg
ler
ler 
2022-02-25, 15:58
#5

På danska heter det slikker

K
2022-02-26, 00:07
#6

#0: så rolig fundering!

Ålands folkhögskola
2022-02-26, 08:06
#7

#3: Ja, det funkar bra när man sätter fast handtag mm. Största fördel för mig som lärare är att det inte finns små skålar med torkad lera/slicker runt om i verkstaden…

ler
ler 
2022-02-26, 09:44
#8

#7 jo men slicken sätter sig i små eventuella sprickor och hindrar vidare sprickbildning, rent vatten har motsatt effekt

A
2022-03-11, 14:41
#9

#0: underbar reflektion!! tackar.

ToVeÖ
2022-03-27, 09:59
#10

Slicker och slickern. Räck mig slickern bestämd form. Jag använder slickers när jag drejar. Inte vatten där opponerar jag mig mig å det grövsta. Slucker och vatten är inte samma sak, och kan inte bytas språkligt eller vettigt i en verkstad. Vi ska inte förflacka fackspråket. Det är vanligt nu att man direktöversätter från eng med alla tutorials som finns på nätet och då sker betydelseförskjutningar. Jag själv funderade mkt över att alla pratar om underglasyr, vad har hänt i branchen? Är det alla kommersiella glasyrer, jobbar man med fajans överallt där det faktiskt finns två, under och överglasyr. Nä
Tog ett tag innan jag fattade att folk talar om underglasyrfärg dvs frittade färgpigment för keramik. Aha man har rationaliserat bort färg i ordet. Synd bara att då betyder det ju något helt annat. Färgpigment är ingen glasyr. Detta reflektion från när jag rört mig på olika forum. Tycker det är lite nödvändigt att bevara och betänka när man har ett fackspråk. Att det finns olika benämningar handlar ju om behov att uttrycka tydligt vad man menar. Annars så blir det svårt med utbytet av erfarenheter. Inte för inte som där finns keramiska Lexikon. Tror jag har ett svenskt (häfte från någon utbld) ett italienskt och ett engelskt själv. Språk och bildning inom vad som är tight sammanflätat och väldigt kul. Tack fördin reflektion 😂🤗

Upp till toppen