1. Skröjbnna bör man annars så tar det väldigt lång tid att bränna
2. Det är bränt på så låg temperatur att det inte sintrar och glasyren är inte lämplig till att använda till bruksgods, och ofta har man oxider i som lägger sig på ytan när man reducerar och det blir giftigt
3. Ja det är dom, det finns gasdrivna ugnar till högre temperatur och även rakuugnar är som regel gasugnar

Bygget av Raku ugn är gasdriven. Men hur många grader skulle jag behöva komma upp i så det sintrar ?

Bör väl gå även att använda vanlig glasyr

Det beror på vilken lera man använder men i en vanlig rakuugn är det inte möjligt att få så hög temperatur. Och klart att du kan använda andra glasyrer men vad vill du uppnå? Jag har glasyrer som är vad du kallar vanliga glasyrer som smälter vid 960 grader och kan användas till bruksgods men det blir ju inte Raku, och dom glasyrerna är inte så lämpliga att reducera i sågspån eller liknande

Det som jag skulle vilja ha möjlighet till är att kunna göra bruksgods om känslan faller in.

Så här måste jag få upp ugnen i högre temperatur för att glasyren ska smälta ut ?

Så förenklat det är temperaturen för glaseringen som kommer avgöra om den blir ”vattentät”

Både ja och nej, har man en glasyr som passar helt samman med leran så kan man göra det på låg temperatur också, tänk på allt gammalt lergods som man hade förr i tiden det funkade ju bra. Men det var ju Blyglasyrer och ska man ha en blyfri glasyr så bör man komma upp till 1040 grader för att få en tekniskt felfri glasyr, men det kan gå på lägre temperatur också men då får man räkna med att det kommer att krackelera med tiden, det behöver såklart inte vara ett problem

Det bör ju inte vara helt omöjligt att bygga en gas ugn som kommer upp i 1300 grader, inte en plåt tunna. Men utomlands verkar det vara vanligare med gas. De stora keramik husen som bränner typ ton av keramik gör det nog av gas om jag förstått rätt.

Inget jag i dagsläget kommer lägga tid på men kanske i framtiden.

Någon som har tips på bok eller sida om olika oxider för Raku bränning ?

Att bränna med gas är inget ovanligt. Den mest vanliga orsaken (bland studiokeramiker), är möjligheten att utföra syrereducerande bränningar.

Men, i vissa länder kan gasbränning ha ekonomiska orsaker.
Propan (gasol) är en dyr energiform, men på vissa platser kan stadsgas vara billigare än el.

Att bränna med stadsgas kräver en annan sorts brännare, än de som används till propan.

Vad kan tänkas vara billigast i Sverige tro, gas eller el ?

Om det bara handlar om ekonomi, kan vi nog utesluta propan (gasol), som ( i alla fall fortfarande) är dyrare än el.
Genom att äga en tank, som tankas av leverantören (alltså inte flaskor), kan man få ett lägre pris, men det innebär investeringar, och gasen är fortfarande att betrakta som dyr…

Om man har tillgång till stadsgas, får man kontakta energileverantören för att få rätt siffror eftersom gasens värmevärde kan variera mellan leverantörer.

Gasbrännare för stadsgas har större munstycken än de för gasol.

Man får nog läsa på en del (vilket jag inte har gjort), innan det går att fatta ett klokt beslut….

Tack för ditt svar 👍🏻

Nej att bränna med gas är nog i alla fall dyrare än el, och det är mycket dyrare med att anskaffa en gasugn med alla säkerhetsanårdningar som krävs, så grunden till att ha en gasugn är enbart för att kunna reducera. En gasugn bygger långsamt upp värmen och det mesta går ut som rökgas så det är inte just ekonomiskt

#0 Fråga 1: Om man har en elugn, går det som regel bra att köra både skröj- och glasyrbränning samtidigt.
Kallas råglasering.
Brännprogrammets första ramp måste förstås vara långsam, som vid en vanlig skröj, men topptemperaturen är hög, som vid en vanlig glasyrbränning.
En skröjbränning med förhöjd topptemperatur, helt enkelt.

Det finns dock praktiska/tekniska begränsningar:
Det oskröjade, ganska sköra godset kan inte hållas med glasyrtång, eftersom det skulle skada föremålen, och doppglasering kan bli vansklig, då vattnet kan spränga godset, om det blir för vått.
Därför är Sprutglasering den enda realistiska tekniken vid råglasering. Vid Sprutglasering blir godset inte lika vått.
Penselglasyr kan nog också fungera.

Råglaseing kan dock fungera bra, om man inrättar sin produktion till den tekniken.
Höganäs Keramik AB t.ex. råglaserade hela sin produktion.

Det fungerar säkrast med vita/ljusa leror, eftersom mörkare leror som innehåller järn, manganspinell och annat, kan påverka glasyren, då mycket gaser tvingas passera genom glasyren under bränningens tidiga fas.

Råglasering är förstås också tids- och energibesparande.

Att råglasera i en gasugn blir besvärligt.
Gasugnar är som regel manuellt styrda, och under bränningens första, långsamma ramp (som varar i minst 6 timmar), måste man då sitta och "ratta" bränningen manuellt, och hindra temperaturen från att stiga fortare än t.ex. 100°C/timma, upp till ca 600°C. Man måste sitta där hela tiden och ratta, medan man inte kan ta ögat från pyrometern…
Jo, det "går", men de flesta gör nog detta bara en gång…🙂

#0 Fråga 2: Det är så som Ler beskriver (#1).
Rakutekniken är, traditionellt, bara ett sätt att ha kul…🙂

Rakutraditionen utvecklades i samband med téceremonier och festliga tillfällen, där friheten var fullständig, och där spektakulära, och särskilt vackra alster premierades.

Den låga bränntemperaturen och den synnerligen spontana användningen av oxider m.m. gav ett gods som var fjärran från vad vi idag skulle kalla "praktiskt hushållsgods".
En vacker krackelering, som normalt skulle kallas "glasyrdefekt", bedömdes efter helt andra kriterier än vad vi idag är vana vid, och en metallisk yta (som oxiderar efter ett tag), var en eftersträvansvärd effekt, just i det skapande ögonblicket.
Ingen bekymrade sig för om godset inte var helt tätt, eller om vissa effekter kunde blekna bort med tiden.
Helt andra kriterier fick styra.

Som jag ser det, är rakutekniken - i sin renodlade form - väldigt svår att förena med dagens västerländska krav på "hushållsgods", med allt vad det innebär i form av täthet, hygien, diskbarhet och giftfrihet.
Om vi försöker "anpassa" rakutekniken till dessa kriterier, kan det nog inte längre kallas Raku.

#13: 👍🏻