Det brinner bort i ugnen så det enda som händer är att det kan bli lite knepigare att få på ett lagom tjockt lager. Uppsugningsförmågan ändras med överdosering. Har du hunnit blanda i allt vatten i allt pulver ?

Annars kan du ställa en del åt sidan och ha det som en "tjocke" att ta av när du blandar en ny sats, då utan lim i…

#1 Svar kommer från mig som också varit med om denna tabbe!

Vi har  blandat i vatten så glasyren blev tunnare.

har du ett tips på lagom temperatur nu när det blev som det blev? Ska göra en testbr. Men som du förstår så är det brottom. Ha! Ha!

Nu har vi gjort en testbränning och resultatet blev bättre än vi väntat oss.  Så nu börjar det roliga att hitta den optimala tempen./Susanne

Jag väntar och med spänning.

jag har aldrig haft varken glasyrlim eller ställmedel i någon glasyr! jo en gång hade jag glasyrlim eller som vissa använder tapetklister. det var det sämsta jag gjorde skulle ha tjockt lager glasyr men skärven sög dåligt efter iblandning.

#5 Det är inget tvång att ha varken ställmedel eller glasyrlim i de röda glasyrerna men eftersom den speciella röda färgen kommer av att en stor del av glasyren (om inte hela) är en selenfritta så sjunker de som en sten till botten i hinken. När det händer tackar man gud för ställmedlet, det lovar jag.

Tillsätter man lera (som både limmar och ställer) förändrar man både smältpunkt och färg men det finns inget som hindrar att man provar.

När du provade med glasyrlim men misslyckades hade det sannolikt gått bättre om du samtidigt minskade vattenhalten. Sämre uppsugningsförmåga leder ju till att glasyren måste vara tjockare i hinken för att det ska bli lagom tjockt på skärven. En balans mellan ont och gott, precis som livet i övrigt …

Som Lars just skrivit - ställmedlet är en skänk från ovan. Blev avbruten i glasyrblandandet innan ställmedlet kom i och ägnade två timmar och 5 borrmaskiner med "färgomrörare" åt att få upp den från botten igen…

Bränner den till endast 1100 grader. Slipper rinningar och får en otroligt fin röd färg!

Å vad kul det skulle vara om vi fick se lite foton på glasyrprover och temperaturtips!

Jag ska till verkstan på söndag,tar lite bilder då.Ska tömma en ugn då med ytterligare prover.

Så det är selen i den?

#10 Ja, i frittad form alltså, det är den information jag fått av min leverantör. Samtliga riktigt röda glasyrer från alla firmor jag (eller andra) testat ser i princip likadana ut och har samma egenskap att sjunka som en sten till botten. Samma sak är det med den orangea och mellanröda, både i stengodsstuk och i lergodsstuk. Liknande fritta i botten men med twist…

Högst sannolikt är det en och samma tillverkare från början och sen säljs den vidare genom flera kanaler eftersom den dyker upp hos alla återförsäljare förr eller senare. Att den skulle vara speciellt svår tycker jag inte eftersom jag får alla reaktioner från tackmail för att den är så lätthanterlig till "tusenfrågor" hur man ska göra för att lyckas. Precis som med de flesta "effekt"-glasyrer gäller det bara att lära sig hur den beter sig för att man ska få det resultat man tycker bäst om. Somliga träffar rätt direkt av tur eller erfarenhet och då anses den som lätt, andra saknar erfarenheten eller orkar inte prova alls och då blir den svår … följer man bara anvisningarna så är det inga problem …

Här kommer bild på den röda.

Bränd i 1100 grader i elugn, utjämning 10 min.

Snyggt!!!

Jag hade inte i något ställmedel när jag blandade min röda glasyr för snart ett år sedan och den ligger nu så klart som en klump på botten. Nu efter jul när jag får mer tid hade jag tänkt ta tag i detta och undrar då hur jag ska gå till väga? Glad för alla tips.

Vacker!