"Rätt teknik" och "Konstnärligt"?
Fortsättning på en urspårning av "på drejskivan" tråden.
Diskussionen handlar dels om ifall det finns något som kan kallas "rätt sätt" eller "rätt teknik" vid drejning, dels vad konstnärlighet innebär vid drejning och ifall detta har med skolning att göra…
Jag tycker att man kan lära sej mycket genom att titta på vad etablerade keramiker gör, det är ju också en form av skolning?
Jag har tittat mycket i böcker bl.a. och sen får man väl lägga till sin egen "stil" och om man är nöjd själv med det man gör och får positiv respons från kunder så är får man väl vara nöjd?
Jag å andra sidan kan tycka det är rätt tråkigt att se dom skolade drejarna som inte vågar gå utanför ramarna..Nu finns det väl undantag oxå..
Lekfullheten ser man mycket oftare hos oskolade
keramiker/krukamakare..
Jag får ofta höra att jag skiljer mig från mängden 
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Skolning är det som ska hjälpa upp skapandet när man inte hittat det själv. Skolning är EN väg att gå. Inte den enda.
De som hävdar att skolning krävs för att man ska bli riktigt bra, är de som själva fått skolning och inte blivit riktigt bra och ser andra som är bättre och inte fått skolning.
Detta har jag upplevt i många sammanhang genom åren.
De Lapsus Resurgam
Minns en mycket frustrerande upplevelse (den måste verkligen ha gjort intryck när jag fortfarande kommer ihåg det så väl!). Min farmor hade lärt mig virka, jag kanske var 6-7 år. Tyckte det var superkul och var säkert lite stolt och virkade o virkade halsdukar till nallar och lappar till byxor… Sen skulle vi ha virkning på syslöjden i skolan och då sa min fröken att "sådär kan man inte hålla virknålen, det är fel grepp, du måste hålla såhär!: och visade. För mig kändes det alldeles fel och svårt så som hon sa jag måste göra. Faaan så arg jag blev. Och ledsen. Jag kunde ju redan och dessutom var det farmor som lärt mig och hon gjorde ju fantastiska hantverk (säkert bra mycket vassare än vad syfröken nånsin åstadkommit).
Nån som sett hur engelskmänn gör när de stickar? helt anorlunda än vi ju! Vem bestämmer vilket sätt som är "rätt"? Blir våra eller deras stickningar bäst?
Nej! Jag hävdar envist att det finns hur många sätt som helst som alla är rätt och att variationen har ett värde i sig. (Har man problem med nåt specifikt, t.ex. inte kan centrera stort eller brukar få ont nåt visst ställe - då kanske man kan ha hjälp av att lära nån viss "mer rätt teknik" för att lösa sitt problem.)
Min utbildning som drejarlärling på Höganässtenkärlfabrik kan ju ses som någon sorts skolning Vet faktiskt inte om jag e bra eller dålig som drejare!!
Men hur som helst så fick vi dreja på ackord, seriedrejning i stora mått. Man skulle göra som mäster gjorde plus att han kom och skar itu grejjerna för att kolla godstjocklek.. Mäster hade in sin tur gått i lära i sin tur. Lerkärlsfabriken som den hette i början har annor från 1835.. och många duktiga drejare har kommit därifrån exempelvis bernt fribreg.. Hur som helst vill jag ha sgt att drejningen skulle vara snabb och effektiv.. Leran centrerades och man körde ner ett bottenmål som bästemde bottentjocklecken. Sedan pressades leran upp med handfast grepp till en högcylinder .. för att man sedan tog knogen på utsidan och fingrarna på insidan och drejade upp det sista.. för att sedan ge den slutliga formen med ett mjukt bläck på utsidan och fingar eller en liten sken på insidan… så var krukan färdig… Max tid minimalt, inget onödigt fingrande på leran
Vi drejade många 25liters krukor ett tag och vi hade fått en kille från en skola skickat tilll oss som skulle lära sig. Var gång man skulle visa sa han jag gör på mitt sätt och det slutade med att han inte kunde lära sig dreja riktigt stort.. Sedan kan man ju hålla käften vem bryr sig om oss som varit med om att jobba i storproduktion.. nu går ju många på kvällskurser lär sig dreja sätter upp verkstad och har elever i sin tur.. plus att dom helt plötsligt e keramiker.. Jag e drejare och tycker de e synd att all riktig hantverkskunnande försvinner mer och mer… För att hamna på hobbynivå i slutändan..
#5 Ditt inlägg började väldigt bra, ödmjukt, men sen avslutar du med att ge en känga till gissningsvis en hel drös av oss här på forumet, det är min reflektion.
Det är ingen känga till någon utan ett faktum att när allt försvinner ut till utlandet och verkstäder får det tuffare och läggs ner.. då hamnar verkstäderna i små garage istället som hobby verksamhet.. jag skulle inte överleva om jag inte hade den möjligheten jag har just nu.. vi har redan förlorat massor av hantverkskunnande på detta viset..
#5 Ditt inlägg började bra och slutade bra, jag är helt enig med dig ante. Den utbildning som du fått är utan tvivel en av dom bästa man kan få som drejare, och vad fint med traditionen. Där lär man sig helt klart att dreja rätt och snabbt och proffsigt. Så är det ju också med ett konstakademi när det gäller att få en skolad förståelse av konsten, ett verktyg till att kunna analysera under processens gång som man ju oftast saknar hos amatören.
Virka och sticka, jag kommer i tanke om syjuntorna på 60 och 70 talet. Kanske är keramiken i dag vad syjuntorna var då!
Tack perlennart det värmde..
Jag har inget emot ABF och folkhögskolor, dom kan vara bra som en start kanske. Men man måste komma ihåg att det inte är annat än tidsfördriv. Som ante skrev så blir det hobby folk som undervisar hobby folk= hobby
#5 Om man (som killen du berättar om) inte klarar att göra det man ska göra med "egen teknik" då funkar det såklart inte. Men om han nu hade kunnat hade det då varit ok att göra anorlunda?
Jag känner stor respekt för lärlingar som lärt sig ett hantverk på gamla sättet, och kan tycka det är trist att möjligheten inte riktigt finns att välja idag. För en del tror jag det skulle vara rätt väg att gå även idag. Och det finns många andra vägar att gå. Många av de keramiker jag beundrar mest har knappast någonsin drejat 25 literskrus, men har istället andra starka sidor.
#12 Om killen hade drejat fint utan det hade tagit mycket längre tid så hade han varit rätt på tekniken.. sedan envisade han om att han hade lärt sig att centrera 2 bitar över varandra en åtgången som han hade lärt sig… ska hantverket leva vidare på höganäs saltglaserat så får man ha elever som e antingen nybörjare eller mottagliga för det gamla hantverket-- det gäller även tekniken med att hänkla ett höganäskrus… skulle inte godtjäna en annan teknik än den som jag har lärt mig..kan låta knäppt för den oinvigde men så är det.
Och så skall det också vara,annars så kan du ju lika gärna döpa om företaget och hitta på något helt annat. Kanske gjuta små nissar eller så. Nej du ante KÄMPA på med ditt och hoppas du får en som lär sig efter dig!!!
Ante333 är man duktig drejare för att man drejar snabbt eller för att man drejar rätt?
Du får bara välja en av dom !
Hur snabb ska man vara på t.ex en mugg ? Samt hur många ska man dreja på en dag?
sen
Killen som ville göra på sitt sätt kom alltså från en skola som utbildade keramiker ?..kan ju bara säga att ni råkat få tag i en obstinat besserwisser och det va ju otur..Men har ni haft flera sådana eftersom du hakar upp dig på detta..?
Pyro.. Jag har en tjeckisk Farmor som lärde mig att virka när jag var liten .Hon lärde mig oxå "fel" enligt svensk tradition .Men jag fick samma resultat som mina skolkamrater och det lät min sylärarinna mig göra..En mycket smart lärarinna som inte tog ifrån mig det jag lärt mig.Jag fick oxå högsta betyg i slöjden.
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Jag tycker själv att jag gör fina saker även om jag saknar formell utbildning, det kan ni i alla fall inte ta ifrån mej.

#16 Sträck på dig ,Rolnor.Det du visra upp är en stor talang och du kan utvecklas hur långt som helst . Det man glömmer ofta i detta yrket är att man aldrig blir fullärd
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Man blir ju frustrerad när man ser kockprogram från England, Australien och USA och tvingas se när de skalar potatis! Nej tacka vet jag våra svenska potatisskalare. Det går fort och det blir rätt!
För övrigt vill jag säga att det enda som betyder något är slutresultatet.
#18 Helt rätt, slutresultatet räknas och så om det är som det skall vara så spelar resten ingen roll. Rolnor hur många känner du som själva tycker att dom gör fula saker? kunde ju förstås vara uppfriskande med någon som medvetet gjorde fula saker.
Det luktar av komplex, är det så farligt att ha eller vara utan utbildning? det står ju folk fritt att välja om man är tillräckligt duktig förstås.
måste göra ett kul inägg: syslöjden i skolan , fröken var petig…näää det där får du göra om…sä jag tar hem, ska peta upp och göra om, men min mor sa att det dög som det var…så jag kom tillbaks till fröken och sa att nu har jag gjort om…och hon sa ..såja mycke bättre??
slutresultet precis som förut…………..
För mej är leran i första hand ett medium där jag kan förmedla ett formspråk och jag betraktar mina alster i första hand som konst, jag skulle gärna kunna dreja 25L krus men det är liksom inte det jag sysslar med. Jag brukar kika i medlemmarnas fotoalbum och blir ofta imponerad av all begåvning som finns, både hos amatör eller proffs.
Jag kan inte ens se vitsen med att dreja 100 stycken 25 liters krus.Så trist! Jag är mycket mer intresserad av det unika. Att arbeta med formen är jättespännande. Tiden det tar att skapa något är ointressant. Massproduktion får andra hålla på med om de tycker att det finns ett egenvärde i det. Alla är vi olika och har olika fokus i vårt skapande.
mafaldahej.. Förstår precis vad du menar..men trist är det dock inte..Finns en skön känsla och rytm i att dreja många sen är det brödfödan för många som jobbar proffesionellt.Att man sen göra andra saker utöver seriedrejande gör jobbet väldigt roligt.Det ena behöver inte utesluta det andra..Har man en bredd så kan man överleva som krukmakare idag.
Det som skolorna ofta missar är att man får inga jobb som drejare i dagens läge.Utan får öppna i nått garage någonstans och komplettera med kursverksamhet.Det man skulle behöva är oxå en utbildning i att vara egen företagare. För när man väl sitter i det där garaget eller källarlokalen så har man inga kanaler ut för sin produktion. Samt har ingen aaaaaning om hur tufft det är att vara egen.
#19 Så då blev tekniken oviktigt helt plötsligt? Blir lite förvirrad här!
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Utbildad som jag är på konstskola, tycker jag ändå att vissa här lägger alldeles för stor tyngd vid skolning. På skolor finns det lärare, de flesta är B-laget, de som inte blev proffs. Jag kan inte se på vilket sätt de skulle vara så oerhört allenarådande.
En pedagogiskt begåvad människa kan man möta var som helst. Ibland till och med på en skola.
De Lapsus Resurgam
#24 När du beskriver det så där förstår jag vad du menar. Bredden gör att man finner glädje i olika typer av arbeten. Ena dagen mer av ett producerande, andra dagen fritt skapande.
Fråga: Det låter som om en utbildad Drejare bara drejar. Och då på en verkstad där någon annan - en formgivare - har bestämt formen. DET låter tråkigt.
Det är skillnad på att vara sin egen och det man drejar har man själv skapat formen på. Då kan upprepningen också kännas meningsfull…
(Detta från en som inte ens står ut med att laga mat efter recept, än mindre göra det flera gånger :)
Håller helt med Antene 333 och perlennart
Fast jag kan förstå detdär med att kunna dreja 100s t 25 literskrus. Det är ju ett exempel på att behärska teknik. Det beundrar jag verkligen. Om jag kunde det så kunde jag använda dem praktiska kunskapen till att dreja stora former enligt egna idéer. - kanske skulpturella grejer :-) Det skulle absolut vara användsbar kunskap. Men inte för att dreja 25 literskurs - för hur skulle man lyckas sälja dom!? Gå till "Plantagen" o kolla vad 25-liters blomkrukor kostar!?
Design/form/utseende/konstnärlighet är a o 0 om man vill kunna få ut merkostnaden för att det är hantverk. Själva funktionen jättekruka fås fabrikstillverkat från låglöneländer för ett billigt pris.
Förstår såklart att just dina krukor Ante på just det stället är något speciellt och traditionsbärande och inte kan få göras enligt eget tycke. Fast så många såna ställen finns ju inte - det är en väldigt speciell problematik.
#9: Om du med syjunta menar att några styckes träffas och ägnar sig åt sitt gemensamma intresse kermik och samtidigt har trevligt då är det ju absolut så många utövar sitt keramikande idag. Det ser jag som nåt jättepositivt, både för de inblandade som har kul och stor gläde av detta fritidsintresse och också för den pedagogiska biten i att fler förstår skillnaden IKEAs 10_kronorskoppar och en "riktig och är beredda att betala merpriset.
#27 Det förstår jag Lennart du som har så fin utbildning och är duktig på att seriedreja samt vunnit drejarmästerskapet så många ggr..
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
#30 Jo visst har jag en fin utbildning som du kanske inte vet om.Hemifrån Mors verkstad (blir 80 år fortfarande verksam med keramik) till Cappellagården och vidare till Tyskland och olika verkstäder i Westerwald. Jag fick lära mig av en gammal mäster Christian hur man letar efter bra lera och andra material genom att titta efter olika växster i ute i naturen.Olika växster kan vara som en spegel på vad som finns under marken. Och som Mäster Christian lärt mig gör jag fortfarande, alltså tar en hel del material ute i naturen.
Att lära sig seriedreja gör 100 st och skär sen sönder alla för att kontrollera tjockleken och blir det inte bra gör då 100 till. Att skära sönder en kruka eller en vas gör jag fortfarande ibland ,rätt kul faktiskt. I Tyskland var det saltglaserad keramik som tillverkades.
Drejmästerskapet , jo det var en del som tränade rätt mycket innan tävlingen. Själv tränade jag nästan aldrig beroende på min skadade armbåge som nog måste för 3 gången gå under kniven igen, en massa ben flisor som måste bort. Egen drejstil har ju utvecklats genom min arm skada .För mig var det viktigaste att träffa andra keramiker och har genom det fått några riktigt goda vänner.
Har inte haft den här vinnar viljan som du har haft abbis eller har. Men tack en då 2 och 3 några gånger har det blivit på tävling.
Hoppsan..Jag trodde du vunnit drejarmästerskapet några ggr då dina elever kommit in sagt att du sagt det..Då har väl dom missuppfattat det då
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Det var väl en artikel i Karlskoga tidning om er, med fokus på vedbränning idag? Fina saker gör ni i alla fall.

#32 När var det som du blev bäst i världen i att dreja?
#33 tack ronor . Jo den finns visst på nätet om man går in på www.nwt.se karlskoga tror jag. Det är otroligt vackert där vi vedbränner , man hör hela tiden ljudet av bäcken som kallas älv i Värmland, jo då vi tillhör Värmland där liten fisk blir mycket stor.
#34
Bäst i världen har jag inte blivit
.Nordiska drejarmästerskapet vann jag 1987 kom sen 2:a och 3:a i 15år .Tog rekordet i fatdrejning på WM i Faenza slutet av 80talet..och det är nog så bra bland alla utbildade drejare 
#31 Då har du alltså en drejrelaterad skada trots att du har "rätt"teknik ?
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Finns väldigt kända människor som levt som fyllon och rökt cigarrer dagarna långa och så finns det dom som levde som renlevnadsmän/kvinnor. Ofta så jämför folk dessa och drar den slutsatsen att då kan man ju leva hur man vill, och det kan man också. Men frågan är hur skulle livet sett ut för renlevnadsmannen om han levde på annat vis och omvänt. Den enda man kan jämföra med i sådana tillfällen är sig själv och så är det med Lennarts drejskada också, hur skulle hans arm sett ut om han drejat fel?
# 34 och #37 Så här är det att min armbåge blev krossad vid 7 års ålder.Läkarna på den tiden lyckades få en hyfsad rörlighet i armbågen även om det fattas lite benbitar.Problemet för mig var att vänster hand kom som närmast 3 dm ifrån näsan. Om jag lägger båda händerna på bordet framför mig så är vänster hand vriden med tummen uppåt.Hoppas ni förstår ,så då har jag lärt mig en helt ny drej teknik än vad som används. När jag kom till Tyskland och fick vissa att jag kunde dreja lite grann,så hjälpte de mej att utveckla drej tekniken till det bättre och tills de var nöjda med mej.Drej tekniken blev så bra att jag hade samma tempo i drejningen som de andra på slutet av min tid i Tyskland.
Sen har man en Dansk -Svensk gårdshund som man går ut med ,en stark liten sak.För 7 år sen drog han ikull mig i skogen och fick hela kroppen på armbågen.Ny opration nya tekniker och nu kan jag ta mig på näsan igen med vänsterhand. Men när man drejar eller knådar leran så tappar jag fortfarande känseln i handen i mellan åt.
En sak är mycket viktigt. Att man måste kämpa för det kan bara bli till det bättre och aldrig ge upp.
Nu ska jag ut i skogen och knacka mineraler till glasyrer.
#37 men Lennart drejar inte med rätt teknik..uppenbarligen ! Men är skitduktig ändå..Håller ditt resonemang då?
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Han drejar ju rätt i förhållande till sin möjlighet som han ju beskrivit ganska grundligt!
Utdöende släkte håller med om det.. LAE har ju lärt sig grunderna och drejar med samma effiktivitet idag med annan teknik..De e okej… Nu pratar vi om seriedrejningens tid i dom större verkstäderna.. inte i garage och hobbyverksamhet men man kan säkert ha nytta av rätt teknik där ochsa.. Man kan ju dreja som man vill det är ju slutresultatet som räknas idag.. Även om tar genvägar för man inte behärskar hantverket till fullo..man mjölkar länge eller centrerar 10kg i 2 omggr.. eller skär av med en liten kniv islutet för man inte har kontroll över leran.. lite exempel… Jag tycker alla här är duktiga och många av er gör helt fantastiska grejjer.. jag drejade under några år doftkrus till bodyshop 500 om dagen det tyckte jag då va mycket men han som gjorde dom tidigare körde 1000 om dagen tror inte han ställde upp på mästerskap fast han var en mästare på att dreja….
#41
Förstår att du är en väldigt skicklig drejare, gör du egna saker också?
Klart man gör egna saker också.. nu e det fullfart i butiken då får man testa nya produkter för kunderna.. man lär sig mycket av det och får ett resultat snabbt om det säljer..
kul e det..
Skitsnyggt!
Blir det bara saltglaserat eller?
Nej annat också va den enda bilden jag hade i datorn just nu
Ja, det är ju lite jobb med att fota och ladda upp….
#44 Vill Ha!!!!!
Det är kul när man gör nåt folk gillar.. grejjerna ska locka med sin design. sedan när folk lyfter i en kanna säger dom oj va lätt den e.. vissa e fortfarande lite osäkra och frågar hur e den att hälla ur? då går vi fram till vasken fyller den med lita vatten och provar då säger kunden på en tusendelssekund efter vattnet runnit ut.. Den tar vi! Då blir man glad att den har gått igenom kundens nålsöga,, Inte bara god design. god känsla med praktiska egenskaper
#49 ja det är den reponsen jag även får på mina saker .. 
När det gäller 1000 doftkrus på 8 timmar ..visst jag drar upp en mugg under minuten men jag göra llte annat jobb runtomkring ..tillreder leran lyfter bräder till torkhyllan svarar i telefon expedierar etc..Den killen måste ha ALLT förbrett och lyfter ingenting och har inga andra störningsmoment i så fall..Jag har en film på youtube där jag drejar lyktor i lugn takt ..Skulle jag speeda på där skulle det gå under 40sek..Men som sagt jag har ingen som hjälper till..
När man centrerar i omgångar och skär av med kniv då kanske man har drejat 5-6 år . Sånt kanske man ska tänka på innan man kastar glåpord efter en sån som mig som drejat sen jag va 14 år ..Jag är 54 idag 
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Ja det är ingen lätt tid nu när turisterna kommer man drejar hoppar av skivan när det står en kund vid kassan.. sen e det alla som vill prata i 20minuter för att inte sen handla.. förstår dig precis.. har en tjej vid kassan men hon e sjuk just nu.. jag har full respekt för dig och vad du gör.. men tiden vid drejskivan är extra värdefull nu.. jag e snart 52 tiden går fort och allt förändras..

När jag köpte en drejskiva o lärde mig själv efter att noga följa råden i Finn Lynngards bok (helt sönderläst) sas det att en duktig keramiker blir man efter tre generationer. Vad som menades förstod jag inte då men i dag förstår jag.
#38 Fins det Zinkzit i värmlandsskogen? Jag hadde tänkt leta rätt på några bitar till mina Kristallglasyrer.

Är det tävling i sittande på högsta hästen här? Tagga ner, please. Ni skrämmer iväg de som behöver den här sajten. Ni behöver den uppenbarligen inte. Jösses.
De Lapsus Resurgam
högasta hästen nej du!!önskar ibland man hade det på hobbynivå.. familjen kommer iklämm ingen semester stress mm. tänker inte skriva mer man skrämmer kanske ngn för att starta upp men jag älskar att jobba med leran..
de som sitter högst är dom som kan gå ut och skapa fritt helt efter sin känsla för ögonblicket… man har fått en bild på ngt. rusande i skallen.. och få jobba helt expermentellt med former och färger… utan press på inkomst.. de e att sitta på den högsta hästen den som har den möjligheten……vi andra jobbar som slavar för brödfödan..
#53 Så lättskrämda är inte folk..tro mig .Den här diskussionen behövs 
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

#55 Du vet inte vad uttrycket sitta på höga hästar innebär? Att vara högfärdig och överlägsen i sättet.
De Lapsus Resurgam
ursäkta jag är ingen mästare på svenskan
Bara utbildad lermakare
#58 och duktig på att trycka till oss igen..med en knorren
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Abbis du e duktigare än vad jag e jag e ju inte ens mästare som du
Jaaassså ,Ante det låter så nu
Va det inte du som hade mästarbrev ? Du hade ju gått som mästar lärling för att seriedreja eller har jag missuppfattat detta..
.
Jag tror inte jag är duktigare än du det har jag aldrig påstått men det vore ändå kul att få ett erkännande att man kan vara lika duktig som en som gått en skola eller för en som gått som lärling.. Skulle vara kul att träffas nån gång 
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Du e envis ettrig och ger dig inte förrän du når dina mål. Du har allt som krävs för att bli den du e.. Duktig drejare. Jag råkade bara trycka på fel knappar när jag tyckte det tog lång tid för dig på filmen.. Min mäster linda aldrig in nåt i bomull utan va rakt på man har säkert blivit likadan tror jag.. sedan ligger det i människans natur att mäta sig med varann…
Hade varit kul å träffas
Ja tävlande, mätande med varandra. Kanske inte så konstigt att dom som har en utbildning också mäter på sitt sätt med den vetskapen dom förmodligen har genom sin utbildning. Om man inte har en så vet man ju heller inte hur det varit med en, men dom som har en vet ju hur det var utan.
#62 Nu lägger jag ut mina filmer i studiesyfte i alla fall där jag drejar och då tar man det lite lugnare för att man ska även kunna förklara vad man gör..
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag har svårt att se det viktiga i om man använder rätt eller fel teknik. Jag tycker Abbis är modig som sätter sig vid drejskivan, kopplar på videon och drejar inför alla keramikintresserade tittare!!!
Det skulle vara roligt om andra skrivare/tyckare i denna tråd ville göra det samma. Kanske för att visa vad de menar med rätt och fel teknik.
Nåja , jag passar på att skicka med en film från Youtube där man 2009 sätter drejrekord i Guiness rekord bok. Kanske vill någon svensk utmana rekordet????
Man får kolla filmen när man får tid.. Fick in en beställning på en stor 25liter precis Abbis kom hit och hjälp mej med den min tid räcker inte till Allt…
Fick det till 2,66st i minuten skitbra ….juh.. hade varit kul och ställt upp på en sådan tävling.. Kommer inte ha mycket semester i sommar kanske en vecka antingen köper man en mc kör upp till abbis och vidgar sina vyer eller så skaffar man en dvd-kamera och lägger ut lite filmer på nätet och hoppas om man kan tillföra något till det keramiska..