Hej

De föremål du visat är jätte vackra men begreppet oilspot är helt nytt för mig så jag undrar om du kan berätta lite mer om det. Du skriver att du lägger på oilspoten först och då undrar jag om du gör detta i samband med skröjbränningen eller glaserar du två gånger efter skröjen, först oilspoten och sedan den vanliga glasyren ovanpå. Jag har också läst igenom några recept i din länk och undrar hur man skall kunna blanda till 25,51 Custer Feldspat, 35,71 Soda Feldspat osv.  Min våg visar inte flera decimaler.

Boel Töpel

Jo, det står lite i artikeln men jag kan nämna att det som händer är att vid 1232grader så avger järnoxiden i oilspotglasyrer syre i gasform, denna bubblar upp till ytan (om man underbränner en oilspot så kan man se att det är fullt med bubblor i glasyren). Det är dom kollapsade bubblorna som ger själva fläckarna på ytan. När jag glaserar så doppar/sprejar jag den skröjbrända krukan i oilspotglasyr, (inte för tunt). Sen doppar/sprejar jag krukan i en andra glasyr. Bubblorna från oilspotten tränger vid bränningen upp genom det andra lagret glasyr och det skapar fina effekter. Den glasyr jag provat mest är utan kobolt i original men jag får bara en brun glasyr då, så jag har provat att tillsätta lite kobolt och det funkar bra. Jag har jämfört koboltoxid och koboltkarbonat och om man räknar om mängden karbonat till oxid (1g oxid motsvarar ungefär 1,6g karbonat eftersom dom har olika molmassa) så ger dom samma resultat. Jag har ingen kontrollerad avsvalning när jag bränner utan kör full fart till topptemp, en halvtimmes utjämning och sedan får ugnen svalna naturligt. Jag får fina resultat på både porslin och stengods så det verkar inte vara så kritiskt. Här är en bild med på en kruka med oilspot under och samma glasyr utan järnoxid med 10% tennoxid ovanpå. Glasyrlagret blev lite tjockt så den ser mer rolig än fin ut;

Jo, du nämnde det här med vägning, det är inte så noga, runda av till en decimal duger fint.

Du kanske lurar dig lite på värmearbetet där igen - det stod ju "över kon 11", inte att man måste gå över 1300°C. 

Man måste gå över 1300 om man stiger 150°C/timme, men redan vid 60°C/timme på slutet så landar man på 1294 och 15°C/timme landar man på 1272. Du låg konstant på 1300 i en timme och det lär ju blivit som kon 12-13 istället, så för lite värme var nog inte problemet - en tanke bara

Snygg glasyr blev det ju iallafall - den som var bränd vid 1255.

en 1272 bränning vid 15 grader i timmen skulle ta 84,8 timmar (enligt min miniräknare…) nästan 4 dygn….

#5 jobbar du på skatteverket eller ? :-) Ska man använda käglor hjälper det att lära sig grunderna för användande och tolkning av dem och 84 timmar låter mer som restskatt…. Se: http://www.ortonceramic.com/wp/wp-content/uploads/Orton-Wall-Chart-C.pdf Där kan ni se att det bara är de sista 100 gradernas stigning som avgör vilket kägelnummers värmearbete som ska räknas. 15 gr/tim ger 6,66 tim. medan 150 gr/tim motsvarar ca 40 min för att klättra de sista 100 gr. Sanningen för de flesta ugnar ligger nog nånstans mellan dessa värden, kanske 1,5-2 tim. i snitt beroende på topptemp. En timmes utjämning efter att kägla 11 fallit gör att kägla 12 kan falla, teoretiskt då vid 1326 gr. Men om du Rolnor ställt in styrningen på 1300 gr. och ugnen inte orkar med 150/tim i slutet och du dessutom lagt på en timmes utjämning kan det mycket väl barka av motsvarande 1350 och uppåt. Men man måste alltså mäta stigningen ugnen gör de sista 100 gr. för att veta var man är och hur man ska tolka käglorna. Fundamentalt, speciellt om man ger sig på att testa andras recept som en gång utprovats i annan ugn men förmodligen bränts enl. kägla och inte bara höftats på en styrning. Fin glasyr annars Rolnor !

#6

Intressant tabell där - verkar som jag missuppfattat lite också. Det stod ju "last 90-120 min of firing" på andra tabellen - rätt förvillande det där.

Det vore dock bra med en tabell som tar bättre hänsyn till hålltider också. T ex min hobbyugn kan stiga från 1130 till 1230°C på 6-7 min (något längre om man har mycket grejer i ugnen), om jag kör full effekt. Det är ju så kort att stigningen blir försumbar - om man bränner keramik i den ugnen så vore det mer intressant att veta hur hög temp man behöver för att en bränning ska bli klar efter enbart t ex 1 timmes hålltid. 

För kägla 9 gäller ju t ex 1260 för 60°C/timme och då skulle man alltså efter 1 timmes hålltid fälla kägla 10. Men om man istället går upp 150°C/timme så måste man alltså hålla 1280°C istället. 

Totalt sett (sista 100°C + hålltid) har man i ena fallet gjort av med 2 tim 40 min och i andra fallet 1 tim 40 min för den "kritiska" delen av bränningen - den där timmen eller 37,5 % kortare tiden - där man en del av tiden t o m befinner sig under 1200°C skulle alltså göra att man behöver hålla hela 20°C högre temp sista timmen på slutet när man nått den högsta tempen och det går som fortast vad gäller sintring och glasyrsmältning.

Det måste ju helt klart va fel. Det där med att gå upp 1 nummer lär stämma för 1 av stigningshastigheterna bara.

Jag tror att det finns en annan parameter här som är väldigt viktig, för att en kägla ska böja sej måste man komma upp i dess mjukningspunkt, samma sak gäller för glasyr. Mina prover visar tydligt att det är svårt att få en kon10/11-glasyr att smälta bra vid 1300topptemp oavsett utjämning, jag tror att det skulle bli ett bättre resultat om jag gick lite högre i temp, detta är faktiska observationer och inte teori.

Jo - så kan det nog vara. Du har väl testat med många ugnar inkl gasugnar också? Tänkte att några Uterm-ugnar jag sett på bild har haft temp-sensorn väl nära elementen - men dina tester med extern pyrometer visade ju på också att det snarare blev varmare. 1300 känns ju så galet hett för mig när man såg vad som hände med betong, gjutjärn mm 😃

Sen oavsett om det nu går att få den att böja sig vid lägre temp så är det ju inte relevant om det behövs över 6 timmars hålltid heller (jag kan tänka mig vilken bastu jag skulle få i lägenheten om jag gjorde det med min ugn 😃 - då måste man bättra på isoleringen). Det är ju lika dumt att överdriva åt det hållet. 

Men när man kommer upp i såna tider (flera timmars hålltid) är jag helt på din linje - det känns ju otroligt att den kan ta så lång tid att mjukna. Det måste ju liksom bli klart nån gång - eller så går det inte alls.

Ja, exakt hur koner uppför sej har jag liten erfarenhet av, jag bränner nu ikväll med koner, 7,8,9 och 10, ställer ugnen på 1245grader med 30 min utjämning, samtidigt loggar jag bränningen med min laptop, blir kul att se hur det förhåller sej egentligen. Jag kan tänka mej att t.ex. kon 10 aldrig böjer sej vid typ 1280 grader, det krävs högre temp för att den ska mjukna, MEN, vi får se imorgon om alla säkringar håller, blir intressant. Kul att du kunde smälta gjutjärn så lätt, det var oväntat. Jag har gjutit en del med liten gasolugn, blandade koppar och tenn till brons. Det6 blir hett i min verkstad när jag bränner, nu låter jag styrenheten ligga i golvnivå så att den inte störs av värmen i rummet. Jag har aldrig haft en ren gasolugn till keramik, bara el/gas-ugnar. Det är ju en klar fördel med en gasugn att man kan gå upp en bit över 1300 antar jag?

Det blir intressant för mig också att se resultatet.

Jag som har så snabb ugn kan ju labba med hålltider också (eftersom stigningstiden blir nästan försumbar i mitt fall). 

Vet du vart man kan köpa käglor i Stockholmsområdet? Cebex säljer ju bara 25-pack med en och samma nummer som kostar typ 300 spänn - då blir det ju dyrt om man vill ha några olika, t ex 7, 8, 9, 10 och jag behöver inte så många.

Rent järn kräver ju som känt hela 1540°C, så det är ju tufft att smälta - men gjutjärn har ju endel kol i sig som sänker smältpunkten. Den kan gå ända ner till 1146 tror jag det var med 4% kolinnehåll (som har den lägsta smältpunkten). Stål ligger ju ofta mellan rent järn och gjutjärn så ofta runt 1400 (det varierar ju mellan olika typer av stål - kol och andra legeringsämnen). 

Däremot mjuknar ju även rent järn och stål rejält över 1250°C - ja vi vet ju hur mjuk kanthaltråden blir. Vanligt kolstål eller låglegerat stål lär ju knappast mjukna mindre än den vid samma temp.

Det med tempen är ju fördel med gasol helt klart - sen är det ju enkelheten också med bara en "låda" och brännare nästan (kollar man på YouTube folk som gjort ugnar är gas överlägset vanligast). Jag gillar annars el för det är effektivt och man behöver inte köpa gastuber och får man väl elementen på plats är det väldigt lätt att bygga i övrigt om man är hemma på det där med elektronik. Dock måste ju ugnens insida förstås palla tempen, ändå kunna ge isolering, inte var för tung och lagra mängder med värme (eller ja värmelagring är ju inget direkt hinder men ger seg uppvärmning och energislöseri) - dom materialen kan också va dyra och svåra att få tag på. Men uppåt 1400 kanske man kan gå iallafall med gas och "standardmaterial"

Inom stålindustrin använder man ofta ljusbågar för att smälta stålskrot - det är ju en möjlighet, men kräver ju att man har elektroder av rätt material. Induktion är också ett alternativ - men då funkar det ju bara att värma saker som leder ström.

Det går dock att gå över 1300 med elementuppvärmda ugnar också - men dom element som krävs måste ju formtillverkas för respektive ugn. Man kan inte köpa såna element som tråd som man kan linda hur man vill. Det blir ju således mycket svårare att bygga - och det är ju dyrt att måttbeställa grejer. Här t ex finns det ju ugnar som kommer upp i otroliga temperaturer.

http://www.entech.se/

Har sett att det finns element av kiselkarbid, dom tål ju extrema temperaturer, borde rimligen inte vara dyrare än kanthal om man kommer upp i stora serier. jag tänker att elkeramikugnar sett likadana ut i all evinnerlig tid, jag skulle vilja ha SiC-element och fiber längst in, sen en pyrometer som ansluts till en PC eller laptop, skulle var skitkul att bygga den perfekta keramikugnen. Självklart blir det en del barnsjukdomar och fel i dom första ugnarna men det känns som det skulle vara möjligt att förbättra den klassiska porosil/kanthal-varianten? En stor fördel med elugn är ju att man inte får en massa varma avgaser till ingen nytta, bättre ekonomi.

Jo kiselkarbid gör man ju element av - problemet är ju fortfarande att dom måste formtillverkas. Men om dom är vanliga kanske det finns standardelement man kan använda som är färdigtillverkade med olika mått och effekt. Jag skulle t ex kanske få bygga en DC/DC-omvandlare om jag gör min likströmsvariant då standardelementen lär va för 230/400 V och inte 535 som man får efter likriktaren - eller så får jag också köra men 3 element och t ex tyristorstyrning för effekten. Men det löser man ju rätt enkelt. 

 Värt att kolla upp är det ju helt klart - skriv gärna här om du hittar något. Materialet på insidan är också intressant. Det går ju inte med vilken fiber som helst om man ska upp närmare 1600°C. Den måste ju va av annat material är kiselkarbid dock (om det nu går att göra fiber av det - fiber görs ju annars av hårda material, men som i extremt tunna fibrer blir mjukt).