
glasyrrecept
Hej, jag har flera gånger sett så fina glasyrer som liksom skiftar i färgen. Jag såg nu dem på följande hemsida:
http://www.stengodsglasyrer.com/stengodsglasyrer%20kon%206.html
De glasyrer jag skulle vilja kunna göra liknande är nr. 231 och 232
Det är just att de halkar så snyggt från kanten och skiftningarna jag är ute efter. Någon som har tips på hur man åstadkommer effekten eller till och med har recept på liknande? Känns som det är något riktigt giftigt :)
Fina glasyrer, jag gillar att man ser en hel skål med dem.
Det du pratar förekommer oftast på blanka glasyrer jag har några men det har jag fått av en tillverkare så jag vet inte reseptet.
Lasse Östman har en väldigt intressant sida om man gillar glasyrer. Vissa recept släpper han också men det handlar ofta om två decimaler i recepten… drygt tycker jag men många är helgrymma:) Googla på lasse östman i vansbro.

Ja Östmans sida är skoj att titta på. Jag har inte provat några av hans recept men kanske ska göra det nångång!
Jag har sett flera fina glasyrer med litiumkarbonat i, kanske är det en sån glasyr som ger det utseendet jag är ute efter? ingen som har provat?

Den första tanke som osökt slår mig när jag ser dom här två glasyrerna är "RUTIL" !
Rutil vill gärna ge dom här blåa, röda och gula "dimmiga" nyanserna. Kobolt, Bor, och (förhållandevis små mängder av)mangan i rätt propotioner kan medverka till att ge liknande resultat.
Om man har en grundglasyr, och tillsätter ENDAST rutil, blir resultatet oftast en korngul, opak, glasyr, som ibland har effekt. Den korngula färgen kan påminna om färgen på den rand krukorna har överst.
En tänkbar förklaring på hur dom "halkar ner" från kanten kan ju därför helt enkelt vara att glasyren helt enkelt är rätt rinnig, och att kobolten har runnit med glasyren ner, och att glasyren blir sådär gul, där den ligger tunnt helt enkelt. det stämmer ju också med att det oftast skulle vara framför allt på blanka glasyrer.
Jag har också en gång fått det där skimrande färgspektrat genom att jag en gång kom att förväxla Calsiumkarbonat, med calsiummetaborat, i en glasyr som egentligen var ment som en temoku…..(det var altså en massa järn i den.) Jag minns inte vad den innehöll precis, men den blev jättesnygg. Grundreceptet hittade jag hos Emanuel Cooper.
Jag har arbetat med rutil en del, men i på ett helt annat sätt. (i bla kristallglasyrer) Vad Litiumkarbonat kan åstadkomma har jag rätt dålig koll på, men det är ju känt för att ge klarhet åt färger.
Jag har sett ett annat sätt att få liknande färger, (med nickel) Men då är dom olika färgerna tydligt separerade, och den rödlila färgen är väldigt dominerande, så det tror jag inte på riktigt ändå.
Allt detta skall altså inte upfattas som ett svar på frågan "Vad innehåller glasyren", eller "hur bär man sig åt" Det vågar jag inte ge mig inn på. Men det är strötankar omkring hur jag själv skulle angripa problemet, om jag ville närma mig något som liknade de två glasyrerna.
Men kanske är Lithium, bor, kobolt, Rutil, och en liten smula mangan några av de ingredienser som man kunde experimentera med för att närma sig den här stilen ?