Här kan det bli en krock mellan olika begrepp.

Tillverkarna av frittor anger traditionellt mjukningspunkt (softening point) i sina tabeller, för att precisera när ämnena börjar "fusa" (flussa), dvs när pulvret långsamt börjar övergå från "torr" till "rörlig" konsistens. Ögonblicket när molekylerna börjar "brottas med varandra"… :-)

Vad man måste ha med sig, är att "mjukningspunkt" inte är detsamma som "lämplig bränntemperatur".
Det betyder att när en fritta säljs som t.ex. "rakuglasyr", kanske leverantören har angett inom vilket temp.område denna fritta blir en användbar glasyr. Och den temperaturen ligger förstås en bit över "mjukningspunkten", som ju är något helt annat.

När samma fritta säljs som "fritta", anges mjukningspunkten, som ett mer "vetenskapligt" jämförvärde för den som tänker använda frittan som ingående fritta i glasyrer.

Om man rör ihop begreppen, som t.o.m. leverantörer har gjort ibland (!), kan en s.k. "rakuglasyr" felaktigt förses med siffran för mjukningspunkt, som då lätt kan feltolkas som "lämplig bränntemperatur"….

Jag vet inte om detta hjälpte i det här fallet (?), men här har vi en ganska vanlig källa till förvirring….ville bara lyfta detta…..

"Mjukningspunkt" kontra "lämplig bränntemperatur".
En fritta kan i frittetabellerna ha en angiven mjukningpunkt på t.ex. 590°C, men bilda en användbar rakuglasyr vid 750-900°C…..två saker man måste hålla isär…..

#1: Tack för svaret, visst blev jag lite klokare och förstår att angivelsen "Bränntemp"och smältpunkt helt enkelt inte alls är samma sak. Tack! Vad är skillnaden/fördel/nackdel med de olika glasyrerna 054 och boraxfrittan 169 går det att säga?

#2: En annan fråga nu när jag har fått kontakt…Bränner i en vedugn, dels en saltugn och dessutom Stålhanes "Kinaugn" som nu står hemma hos mig. Sista bränningen var det en platta som gick sönder. Har inga fler tjocka sättplattor men en del andra plattor jag fått från Rörstrand…dels tunna väldigt släta 7 mm. tjocka som du ser på bilden, dels några som är ca: 13 mm med lite ojämnare struktur i kanten….
De är starka och känns hårda, är de lämpliga till vedeldad (även saltbränd) keramik? Är de extra känsliga för temperaturväxlingar? Finns något jag måste tänka på?om jag använder dom?

#2: Inte ens "smältpunkt" är detsamma som "mjukningspunkt", i alla fall inte självklart……..

Men, jag hittade info om 054 och 169 (som förr hette M623). Mjukningspunkterna skiljer sig åt en del, men de brukar gå att ha med i samma rakubränning, eftersom deras "lämpliga bränntemp" ligger närmare varandra än vad "mjukningspunkterna" gör.

Men räkna med att 169:an kommer att smälta ut före 054, så den bör sättas i ugnen så att de sakerna går att lyfta ut först.

054 är mer alkalisk, vilket gör den mer lämpad, om man vill få fram kopparturkosa färger.

169:an är "bättre" på metallisk, reducerad koppar. Ungefär 4% kopparoxidtillsats brukar bli bra.

170054-5 har jag tyvärr ingen tabell på….

Jag vägrar 🙃🙃 att ange "lämplig bränntemperatur" för frittor som används till Raku, eftersom gradtalen kan skilja ganska ordentligt, beroende på stor variation i värmearbete mellan olika rakuugnar.
Bäst är att se vad som händer i realtid, och agera därefter. Första tecknet är att glasyren växer till blåsor och "knottror" på godset. När det här inträffar, är det bara att köra på, tills "knottrorna" plötsligt slätar ut sig…..då har glasyren "mognat" och smält ut…..

Man skall också skilja på fritta och glasyr, en glasyr är en färdig produkt som kan användas så som den är och en fritta är en del av en glasyr, det krävs någon for för plastiskt material för att den blir till en glasyr.
Det är konstigt att leverantören inte vet att mjukningspunkt, transformatiospunkt inte har med den slutgiltiga temperaturen att göra. Varför man anger dessa värden på en fritta är ju en hänvisning till användandet av den, men eftersom det bara är en del av den färdiga produkten kan man så klart inte ange en bränntemperatur.

#5: Jag gillar ordet "transformationspunkt", vilket i mina öron anger precis vad det handlar om….

Ja, genom åren har det varit en del vimsande kring dessa begrepp, både bland leverantörer och keramiker, vilket inte har underlättat vettiga resonemang kring rakubränning…..

#6: Toppentack för all info. Känner jag fått all info. om skillnaderna som jag ville…/ Börje

Det finns många andra frittor som fungerar bra för Raku. Det handlar mest om hur dom påverkar färgutvecklingen.

Och vilka frittor som är lätta att få tag på. Om man som jag utgår från färdiga glasyrrecept så känns det osäkert att handla i blindo och testa. Jag tycker dest är svårt att jämföra olika frittor med varandra och på så sätt kunna förutse vad som kommer att hända.

Se på just det med mjukningspunkten är den under hundra eller ett par hundra grader lägre än vad du vill bränna till så funkar det. Nu är ju problemet att leverantörerna nästan inga frittor har. Och skall man köpa på annat vis så är minsta mängden 50 kg, och det är väl inte så många som har lust till dom mängderna.