Gör så här…! 🙂

Det Kanske kan bli ett problem med platsen till hål i sidan på grund av elementen. Men man kan använda botten, det har jag gjort och det funkade fint.

Vad använder ni för brännare? Har fått känslan av att folk tar en gammal el-ugn, river ut elementen och koppar på en ogräsbrännare, et viola! en gas-ugn. Hade jag bott på landet hade jag nog provat det, sen hade jag förmodligen tröttnat på alla jobbiga begränsningar och byggt en ugn med rimliga brännare. :)

#2: Jag tänker mig att man då river bort elementen (och all annan el), eftersom det inte behövs…
🙂

#3: Det finns ju brännare av många fabrikat, och jag är inte så bevandrad i den djungeln, men Sievert atmosfäriska brännare (bilden) brukar ofta användas i olika keramiska sammanhang.
De finns i 3 storlekar:
32 mm (angiven effekt: 26 kW)
35 mm (angiven effekt: 43,5 kW)
50 mm (angiven effekt: 86 kW)

Effektsiffrorna låter skrämmande höga, men det är ju maxeffekten som anges.
Och man får nog räkna litet annorlunda i sådana här sammanhang, eftersom förlusterna blir ganska höga, inte minst under reduktionsfasen….
Och hembyggen är ju inte alltid optimalt konstruerade…..
Bättre att ta till litet mer effekt än man tror att man behöver….det finns ju ett gasreglage…

Ett jämförande exempel:
Scandia hade en "standardbrännare" i sina "B"-ugnar.
Denna brännare hade en angiven maxeffekt på ca 20 KW.
Två sådana brännare räckte till i ugnar upp till 250 liter.

Alltså ni är underbara i gruppen! Tack för svar

Jag tror att det blir svårt eller dyrt att nå topptemperatur med en sådan lösning. Och brännare kan man använda nästan vilken som helst, men vill man ha en som man kan reglera på så är det en Silex

#7: Jo, min tidigare skiss visar det absolut enklaste sättet.
Dock kan man ändå få upp ganska hög temperatur genom att balansera gastillflödet och utblåsöppningen på rätt sätt…..

Men det finns såklart effektivare sätt att maximera effekten hos en ombyggd toppmatad ugn.
Den här kluddiga skissen visar en metod som fungerar bra, och som använts av flera ugnstillverkare….

Ja så skulle jag också göra, det funkar med garanti när man har en överslående flamma.

Om man jämför effekt hos brännaren med effekten hos en elugn ska man tänka på att en mycket stor del av effekten hos brännaren ju lämnar ugnen via rökgaserna. Man måste ha rejäla brännare om man ska nå upp till stengodstemp, betydligt svårare än att nå raku-temp.

Ja det är ju just det som är problemet med gasugn, det blir dyrt.

Ja, det var någon här för en tid sedan som brände en kommersiell 80l gasugn, den drog en hel 11kg tub per bränning om jag minns rätt, blir runt 500:-/bränning. Därför ska man ha el-gasugn!

#12: 11 kg gas och en 80-litersugn…???
Det låter väldigt mycket…faktiskt osannolikt mycket…!
Det hade räckt till en 250-litersugn..

Kan det ha varit någon "förstagångsbrännare" som kämpat med felaktiga inställningar…?
Det går att bränna upp väldigt mycket onödig gas om man tror att det bara är att "gasa på"…..vilket snarare försämrar värmestegringen än gör nytta…

Nej, den förbrukningssiffran är definitivt inte rättvisande för en korrekt körd ugn…

Men, visst är gas en generellt dyrare värmekälla än el, om man bortser från alla andra faktorer….
Men man behöver aldrig någonsin köpa några element till en gasugn, och den påverkar inte elräkningen….
Det måste man också ta hänsyn till om man vill göra en någorlunda ärlig kalkyl.

Fast, den som vill reduktionsbränna. låter sig nog inte stoppas av något ekonomiskt finlir in på decimalerna…😊

Jag kan minnas fel, det var hiskeligt dyrt i alla fall. Det var nog också som jag minns att det blev mycket sot så det var onödigt mycket gas, helt riktigt.

Jag minns rätt, 10kg gas gick åt, hon betalade 300:-/bränning. Priset på gas varierar precis som på bensin:
https://keramik.ifokus.se/discussion/1488836/sot-vid-reduktionsbranning

#9: är det ngn av er som vet om man kan behålla el och addera gasol, om det är ngn nytta i det. Bränna upp i temp med el, sedan reducera med gasol?

Det finns trådar om el/gas-ugnar

Det går bra att tillföra brännbara ämnen (t.ex. gasol) i en elugn, för att få syreunderskott.

Dock har det alltid varit litet kontroversiellt, eftersom ugnselement inte mår så bra i reducerande atmosfär.
Men eftersom metoden "fungerar", är ju detta en kalkyl som är upp till varje användare.

Med en "ren" gasolugn följer enbart kostnaden för gasol, som är en dyrare energiform än el.
Men med en elugn följer kostnaden för elen, plus kostnaden för förbrukade element….
Så, jag tycker att det är svårt att dra "tvärsäkra" slutsatser här….

///////////////////////////////

Ett exempel "från förr":
På de gamla danska Lyngbyugnarna fanns fyra ganska stora hål längst ner på sidorna.
Detta var "reduktionskanaler".
Tanken var att man där skulle stoppa in allehanda brännbara material för att få syrereduktion.
På den tiden var naftalinkulor (malkulor) populära som reduktionsmedel, eftersom de var lätthanterliga och hade högt energiinnehåll.
Lyngbyugnarnas reduktionskanaler var dimensionerade med tanke på sådana kulor.
I ugnarnas manual rekommenderades att efter en Reduktionsbränning köra 4-5 "vanliga" bränningar, för att elementen skulle få en chans att återuppbygga sitt oxidskikt, som ju blivit skadat av reduktionen.
Men, högre elementslitage är ändå ofrånkomligt med denna metod.

Reduktion i en elugn får ses som en nödlösning, skall man producera med reduktion så är det en ren gasugn som gäller, om man vill ha lite mer garanterade resultat. Och då helst en ugn med fläkt och inte dom där moderna med atmosfäriska brännarna. Atmosfäriska brännare kan dock vara fint till hobby.

Man ska väl då ha billig gas också via en riktig gasinstallation, inte köra med tuber.

Det undrar jag, jag hade en 750 liters ugn och använde 20 kg till en stengodsbränning.
Här i Danmark kan man även få naturgas vilket jag har här hemma till både värme i huset och till spisen, funderar på om jag skulle ha en liten gasugn kopplat på systemet.

Jag vet att min 11kg gasol kostade 520:- att byta så det är inte gratis. Har man en installation på tomten där en gasbil fyller på blir det betydligt billigare, blir mer som vanlig diesel. Har man gasledning fram till huset blir det ännu bättre pris rimligen.

Ja naturgasen är mycket billigare än el här i DK

#21: När vi ändå är inne på det, vad behöver man för att kunna använda stadsgasen? Som jag förstår det har den för lågt tryck för att fungera rakt av, man behöver en kompressor som gör nånting, oklart exakt vad dock.

Det tror jag inte man behöver men andra munstycken behöver man.

På Göteborgs Universitet står (om den finns kvar) en Scandia el/gasugn, som använder stadsgas för reduktion. Den fick, som Ler säger, ett annat munstycke för att fungera bra med den gasen.

#26: OK, jag tänkte på en renodlad gasugn som går på stadsgas, inte en/gas alltså. En el/gas verkar ju rimligt att den inte behöver mer tryck om det är så lite gas det handlar om, ett kilo på bränning borde till och med stadsnätet kunna leverera. :)

#27:
Så här skriver Scandia om sina "B"-ugnar med atmosfärisk brännare.
De kunde tydligen anslutas till både stadsgas och gasol, om bara minimikraven uppfylldes….

Jag är inte riktigt säker på hur jag skall tolka skriften, men en gasspecialist på orten torde klara det….

Det är inga problem med olika sorters gas, och trycket behöver inte vara stort, om man byter munstycke så att det passar till den mängd energi gasen har så kan man bränna en renodlad gasugn med alla typer gas.

#29: Ja, om man frågar en gasspecialist, kan man säkert få fram precis vad som behövs.

Jag har testat reducera oxblod från 1150° upp till topptemp av misstag, då blir glasyren grön-oxiderad det betyder att glasyren redan smält vid denna temperatur och att kopparoxiden inte reagerar med gaen. Alltså kan man reducera från 900° till 1150° och köra bara el upp till toppen. Troligen skulle det betyda att elementen inte far illa av gasen och att man inte behöver bränna oxiderande bränningar emellanåt för att bibehålla det skyddande oxidskiktet på kanthalen. Jag tror det går att bränna så även med temmoku eller celadoner också ev. krävs någon liten förändring av receptet (lite bor kanske?) så glasyren blir lite mer lättsmält.