Svaret kanske är större än frågan…🙂

Det kanske både handlar om mängd och när smältprocessen avbröts (dvs kägla)….

Men vid en given Brännkurva, går det säkert att hitta en brytpunkt nämnd i mängd koppar.

Som du förstår är detta bara spontant spånande och spekulationer…..🙂

Tack! Miljontalskombinatione!! Blev nu nyfikeken att lägga upp en serie med ökande mängd CuO ! Nötd har man nog skapats sig till !!

Minnen: Under en tid på 70-talet höll jag på en hel del med G6 och kopparoxid, och jag fick då resultat som liknade båda dina provbitar här ovan….och dessutom alla varianter där emellan…..
Jag minns det som oerhört svårstyrt. Glasyrens tjocklek spelade också en viktig roll, och koppar är som bekant också ganska flyktig (här kommer tidsfaktorn in)….
Blev många "fina grejer", men ack så svajigt…🙂

Både CuO och Na2O är lättflyktiga därför bränntid är viktig! Hade jag haft tid så är jag intresserad av den turkosblå färgen och var eller när den övergår till grönfärg! Antar att det blir att prova själv!

#4: Ja, de resultat som kommer fram blir nog ganska bundna till den egna ugnen.

Fler minnen: Några mina 70-talsförsök resulterade i en "harpälsliknande" effekt, mellan en mer turkos och en mer grön nyans…..
En "åååh-upplevelse" 🙂, men knappast möjligt att upprepa…
(Om jag minns rätt var leran järnhaltig)

En undran när slutade dom på keramiken med kolugnen? Det va en glasyr dom kallade Sung som lades på.engoberade mönster?