Fritta 1510?
Hej
Tänkte ge mig på Kristallglasyrer igen😱
Har några recept av jose mariscal som ska testas.
Med fritta 1510.
Vart får jag tag i det?
Tack på förhand
P-O
Vart kommer den frittan från? Vet du vilket fabrikat det är
#1: Kan det vara denna kanske? https://glazy.org/materials/286567
Jo den är det nog.
Använd bara en alkalifritta med lågt innehåll av aluminium typ M 1233. Behöver inte innehålla zinkoxid, det tillsätter du till glasyren som ren zinkoxid
- Redigerat 2023-03-22 20:48 av ler
Eller A 2120 P………som ersatte den gamla P2250……
"Don't Panic" (Douglas Adams)
A2120 p har jag redan.
Men då måste jag räkna om recepten
Med fritta 1510…Eller hur?
Du ska bara ta fritta och fylla på med den mängd zinkoxid som du önskar och justera aluminium innehållet så det blir som frittan har från början med kaolin.
Jo säkert jättelätt för dom som kan räkna om det..😱
Hur skulle recepten se ut med a2120 istället för fritta 1510?🤗
Basreceptet:
1510 51
Kvarts 25
Zink 24.5
Motsvarar:
Fritta A2120P Kristall 36.33
Silica 34.66
Zinc Oxide 29.01
På ett ungefär i alla fall.
Jag använder en räknare jag skrev själv, https://blobsallad.se/glaze_calculator/solver_wp.html men det är inte superenkelt att använda den om man inte förstår "teorin" bakom och vilka oxider olika material tillför. Det är inte värst svårt att lära sig, i alla fall inte konceptuellt. Idag när vi har datorer så är det väl knappt nån som gör beräkningarna med papper och penna längre så man slipper den biten. Om du känner att du vill sätta dig och läsa på skall jag kolla vilken bok som är bra/billig och vilka sidor i så fall. Om du känner att du behöver gå ut och andas djupa andetag när det blir matematik så är det nog enklare att fråga här när du har nåt recept som behöver räknas om.
Tack
Har fredholms glasyrbok.
Börjat 3 gånger men kört fast
Dags igen🤗
Och dom andra ingredienserna som fanns i recepten?
Behålla samma procent?
- Redigerat 2023-03-23 14:53 av Allinagain
#12: OK, har inte boken själv, vet inte om han går igenom alla beräkningar. Annars, Daniel Rhodes - Clays and Glazes for the Potter, vill minnas att han går igenom alla beräkningar. https://www.bokus.com/bok/9781614277996/clay-and-glazes-for-the-potter/
#13: Ja du tillsätter dem? Oklart vad du menar, det är samma bas recept i båda glasyrerna, e.g:
1510 51
Kvarts 25
Zink 24.5
Basreceptet är omräknat till detta:
Fritta A2120P Kristall 36.33
Silica 34.66
Zinc Oxide 29.01
Så du tar basreceptet och tillsätter det övriga, e.g.
Fritta A2120P Kristall 36.33
Silica 34.66
Zinc Oxide 29.01
Titandioxid 1
CuO2 9
CMC 1.5
Var du får tag i CMC gum i Sverige vette fan, men 2 delar bentonit borde kunna fungera som ersättning.
CMC till keramisk glasyr kan du använda Optapix KG 25, 0,3% av glasyrens torrvikt
CMC används ofta till bakning m.m., och finns litet varstans, t.ex. här:
Panduro säljer också CMC, men litet dyrare….
Höganäs Keramik var en flitig användare av CMC, till glasyrer, underglasyrfärger m.m.
Funkar bra !
"Don't Panic" (Douglas Adams)
- Redigerat 2023-03-23 15:18 av Bo§e
#17: Där ser man, nåt slags cellulosapreparat om jag minns rätt.
#18: Ja, det är ett cellulosaämne (karboximetylcellulosa)
Ett väl fungerande "syskon" till CMC är Carrageenan (eller Carrageen), som är baserat på alger.
Används också inom både livsmedels- och keramikindustrin.
Lätt att få tag på, och finns t.ex. här:
…eller här…
https://www.kitchenlab.se/p/karragenan-iota-e407a-100g-100-g/
Fungerar utmärkt…!
Här är en gammal "users guide" till Carrageenan. (skriven med en ordbehandlare av tidig generation..🙂)
Bernard Leach nämner i "A Potter's Book" något som där (och då) kallas "Irish Moss", vilket är samma produkt.
"Don't Panic" (Douglas Adams)
- Redigerat 2023-03-23 15:57 av Bo§e
#19: Tackar, det kan jag till och med gå och handla på Kitchenlab, bara en sån sak, inte behöva beställa på Internet och gå till posten.
Skillnaden är bara att CMC till keramik limmar helt upp till 380 grader så att det fungerar också när kristallvattnet avgår
#21: Funderar på hur hård glasyren blir, tänker att jag vill kunna glasera saker och packa det för transport. Hade varit smidigt om man vill bränna nån annanstans än i verkstan.
Ja det går men man får vara försiktig, och eventuellt öka mängden lim
Om man doserar i syfte att motverka sedimentation, blir glasyren inte nämnvärt starkare (som obränd).
Ökar man mängden i syfte att göra glasyren "starkare", förtjockas dessvärre glasyren ännu mer, vilket man kanske inte vill…
Jag vill nog huvudsakligen betrakta dessa ämnen som just förtjockare, och inte som "lim",
Om de har någon limmande effekt, så ser jag det som en sekundär egenskap.
Möjligen är CMC "litet mer" limmande än Carrageenan……
"Don't Panic" (Douglas Adams)
- Redigerat 2023-03-23 17:37 av Bo§e
Nej det finns kort kedjade limsorter som fungerar som ställmedel samtidigt så man behöver lite vatten, och det är då Optapix KG 6 och den finns som snabbtorkande också kommer inte ihåg bokstäverna efter namnet men kan kolla i labbet. Alla dom vanliga sorterna Optapix limmar riktigt bra
#25: Tackar för infon, Bosse och Ler
Ja tack för er input verkligen🙏
Så värdefullt!
#14: beställt boken!
#28: Hela boken är läsvärd så klar men det är kapitel 12-15 som går igenom beräkningar för glasyrer, recept till formel och vice versa. Som sagt behöver man inte göra det för hand längre, det finns programvara som gör det åt en. Om du så önskar kan vi kolla på ett par exempel när det blir dags. Man kan använda programmen till en del olika saker, men det vanligaste är nog att omvandla ett recept som innehåller material man inte har (e.g. Custer Feldspar) till material man har (e.g. Kalifältspat NGP). Ett annat exempel skulle kunna vara att man vill byta ut krita mot wollastonit, eller bara utveckla glasyrer i största allmänhet.
Typ som i det här fallet kanske..
Byta ut en fritta..
Låter onekligen väldigt praktiskt.
Samtidigt vill jag ha lite koll själv.
Men väldigt intressant med program som räknar ut det åt en..
Optimalt vore ju att jag skriver in ett recept med olika ingredienser…
Och har lagt in alla ingredienser jag har hemma..
Och sen komponerar programmet ett
Nytt likvärdigt recept utifrån vad jag har på hyllan..🤗
Det är kanske kul med ett sådant program men själv skulle jag aldrig använda det för det är inte bara frågan om hur mycket av varje material som finns men lika viktigt är det hur dom olika materialen är från början, om man till exempel byter ut dolomit eller talk, wollastonit eller annat sammansatt material med rena ämnen så får man inte samma resultat. Prova att byta ut dolomit med magnesit och krita så får ni se
#31: Nej så är det ju, man måste ju veta vad materialen gör för nåt. Det enda programmet gör är att skapa ett recept med en viss analys och de material du sagt åt det att använda.
Men, även om programmet "hittar" alternativa recept med råmaterial från andra källor, tas väl ingen hänsyn till hur de ingående ämnena är bundna till varandra inom de olika materialen……?
Det innebär att den metoden inte är någon spikrak väg till ett lyckat ersättningsrecept, men förstås en stor hjälp på vägen….
"Don't Panic" (Douglas Adams)
Ja det kan vara kul men det tar ett par minuter att räkna ut hur det ska vara så någon större hjälp kan jag inte se att det är
#33: Nä klart, det kan inte vara nån universallösning för "ge mig ett recept som alltid funkar", man måste ju veta vad olika material gör. Men som sagt man får ju berätta för programvaran vad den kan använda.
Säg att du vill göra en transparent med följande analys:
0.03 Na2O
0.07 K2O
0.10 Li2O
0.67 CaO
0.14 MgO
0.32 Al2O3
3.62 SiO2
Man listar att det går bra att använda Kalifältspat NGP, Kaolin 50, Kvarts, Wollastonit, Talk. För att få litium kan du välja mellan säg spodumen eller litiumkarbonat, frågan är hur mycket. Eftersom spodumen är ett fältspat så drar det också in Al2O3 och SiO2, och då behöver vi minska mängden kvarts, kaolin osv, nåt som programvaran löser åt mig. Trevligt om man inte är nån stjärna på huvudräkning.
Tekniskt sett så vill man lösa vad som kallas ett "linear programming problem". Traditionellt används det för att lösa olika "supply chain problems". Amerikanska militären hade under kriget säg 50-tusen olika produkter de behövde köpa in från olika leverantörer för att lösa olika behov. Bataljon X behöver 2000 ransoner mat, si och så mycket bensin osv. På inköpssidan hade man olika priser och varianter där man fick säg rabatt om man köpte si och så mycket av varan X, osv. Vad man gjorde var att sätta sig och gissa vad en bra lösning på "vad och hur mycket skall vi handla"-problemet, räkna på det och sen jämföra med tidigare beräkningar. Eftersom det finns en enorm mängd lösningar som ser till att alla förband får det de behöver, men till olika priser, så behöver man räkna på en hel del potentiella lösningar. George Dantzig, matematiker vid Amerikanska militären, hittade en algoritm för att hitta den optimala lösningen, som idag kallas Simplex. Det visar sig att Simplex går att använda till en hel del olika grejor, inte bara optimera supply chains, och man kan tex. formulera ett glasyr beräkningsproblem som ett gäng linjära olikheter som sen Simplex löser åt dig.
#34: Ja du så snabb i huvet är inte jag :)
#12: Hej.
Jag har läst Anders Fredholms bok och har använt den för att göra ett Excelark som räknar om "Recept i % till formel i mol" och " Formel till recept i gram".
Man får också fram syra/bas förhållande ( >3,25 enligt Anders F. för en säker glasyr) och smältpunkt mm. Det finns också mycket annat som kan vara användbart.
Länk till hemsidan: https://keramiklampan.se/nedladdning-dokument/. Ladda ner " Molberäkningar vid blandning av glasyr"
Mvh Dan Roos
3,25 vid vilken temperatur om jag får fråga
Jag förstår inte det där? Det beror ju på hur basen är sammansatt! Det är en generalisering och kan bara vara en rättningslinje
Tar man bara litium i basen så smälter det vid 1000 grader i ett två komponents system men skiftar man ut det mot magnesium så blir det 1500 grader och då skulle ju syragruppen behöva justeras efter det och inte efter ett påstått förhållande
#40: Om jag har förstått det hela rätt så beror smältpunkten på en glasyr sammansättningen av alla basämnen i mol och likadant för alla syra ämnen.
Sedan tar man syra/bas för att få faktorn.
Utifrån detta kan man ganska bra generalisera.
Jag har blandat egen glasyr utifrån utifrån detta i mitt excelark och testat med kone för att kontrollera smält punkt ytfinish.
Ladda ner mitt excelark så kan du titta hur jag tänker. Finns en hel del hjälptext
#41: Jo ändrar man i basgruppen så måste man ändra i syragruppen för att kompensera syra/bas förhållandet.
Detta kan man göra relativt lätt i mitt excelark. (Man sätta sig in i excelarket först)
Kul Dan att du har gjort det där, jag lever av att göra glasyr så jag har lite andra redskap för mitt arbete men det kan säkert vara kul för dom som inte har erfarenhet med det.
Har använt mig av Fredholms modell för att kunna ersätta ämnen som jag inte haft tillgång till, och för att sänka smältpunkten på någon glasyr till att funka med övriga glasyrer. I övrigt är jag helt borta när det gäller glasyrkemi. Jag läser med intresse alla era inlägg och hoppas att någonting fastnar så att det med tiden blir lättare att förstå.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
- Redigerat 2023-03-26 13:23 av Ulla
#44: Då förstår jag att du har andra verktyg och längre och djupare erfarenheter än mig.
Ser mig som nybörjare på detta. För mig har det fungerat att läsa Anders Fredholms och John Hesselberths böcker och göra excelarket för att kunna blanda min egen glasyr med avseende på smältpunkt och ytfinish.
#45Ulla …om det kan vara till någon hjälp så ladda ner mitt excelark, det bygger på Anders F bok, då du har läst Anders bok så känner du igen upplägget i beräkningarna
#46: Tack, nu har jag gjort det. Det ser väldigt bra ut.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Du ska få en liten kurs av mig Ulla om du vill du är ju värd här på forumet så du borde få tillgång till en grundkurs. Så du också kan svara på frågor
- Redigerat 2023-03-27 07:43 av ler
#48: Det är säkert fler som är intresserade :)
Jo verkligen.
Mycket intresserad 🤗
#48: Oj, det var ett generöst erbjudande! Självklart är jag intresserad.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_