Jag är amatör på det här med språk, men jag tror att den danska modellen är den "korrekta", enligt latinet, och att vi här i sverige har hittat en "annan" lösning……

Och ingen har väl fel….

Jo, det antagandet har jag också gjort, även om jag inte är någon mästare i latin precis…..*S*

Men frågan är mer konkret, än språkhistorisk/språkfilosofisk: Hur säger man "forum" i plural på svenska ?

Ett forum flera…..?

Jag vet lixom inte hur ordet böjs, och hittar det inte i ordboken…..

Ett forum flera forum skulle jag säga.

Jag tror att man kan säga fora också, i plural, men då fattar folk inte vad man menar.

Håller med Ulle - jag skulle också säga flera forum.

Stämmer Dolomit, det med latin och pluralis.  Och att dansk oftare har kvar originalstavningen på låneord från latin och franska. Finns mssaor av exempel. Jag har fått kämpa en hel del med detta eftersom jag 10 år av 15 här i sverige jobbat på en myndighet och behövt skriva papper hälst på någorlunda korrekt svenska.  "Intresse" är ett exempel, -heter interesse på latin och dansk.  Matrial heter material, ingenjör…., chaufför…, och så vidare. Fast norrmännen är ju ännu "värre" på att göra orden egna, eller vad sägs om "stasjon"….

En lite smårolig sak är ordet fiskare.

De flesta skriver fiskare i bestämd form plural: fiskarna. Vad är det då denna yrkesgrupp drar upp ur vattnet?

Jo, fiskarna drar upp fiskarna. Tänk hur det skulle se ut om fiskarna istället drog ner fiskarna…

Egentligen heter fiskare i bestämd form plural fiskarena men vem säger det, egentligen?

Ett forum  - flera fora är helt riktigt.

OK - jag tror jag har fångat den; Det finns altså två möjligheter på svenska; fora om man vill vara formellt korekt, och forum om man vill bli förstådd.

Jag tror jag väljer det bergipliga alternativet…..

Problemet för mig är ofta att danskan är så nära svenskan, att jag efterhand ibland tror att svenska uttryck är danska och omvänt. (Och ibland har jag gjort missar på det sättet, som är så pinsamma att det nästan gör ont !)  I familjen blandar vi friskt - det är bara dottern som talar felfri danska.

Ja, jag tyckte ja hade så bra koll på det när jag fått förklarat på HF (komvux ungefär) varför interresse stavades som det gjorde, och blev nästan ovän med tjejen om det efteråt. (Hon hade rätt….) Och"  Material" ? Så skulle jag antagligen stavat det på svenska också.

Ulles utläggning om fiskarna var fö. otroligt underhållande !

Men altså "fiskarena" är ju (Bortsett från att det känns totalt avigt på tungan…..) inte mycket bättre - Det låter ju närmast som någon slags sammansättning av orden "fisk", och "arena". (vad det nu skulle kunna vara för något…..? ) Kanske är det en av anledningarna till att det inte används till vardags ?

Tack för alla svar BTW !

Anders F Wester

På tal om hur språket lätt kan leda till missförstånd måste jag tipsa om denna suveräna site. Många gapskratt att vänta, om man nu har samma humor som jag…

http://www.avigsidan.com/avigsidan/webbkarta.html

svengelska, kokböcker, os.v. o.s.v….

Visst är det lite roligt med ord? som alla sagt ett forum-flera forum. Svårt för de som ska lära sig svenska. När ord kan stå för olika betydelser.För att inte tala om när vi lägger dit som ex. skit och kanon, mycket lite.Känner några vuxna som när de lärde sig språket verkligen fick fundera. Ja det finns många ex. på detta

#9

Kul länk, Lars. Jag började läsa precis innan jag skulle gå och lägga mig men det var svårt att slita sig. Jag blev sittande långt in på natten.

Kokböckerna var ju, äckligt roliga…

Jag skrattade så jag grät. Dit får jag gå tillbaka när jag behöver litet uppmuntran.

Det finns en "veterinärmottagning" i den kommun jag jobbar?? Tar de emot veterinärer?

ja nu måste jag ut i verkstan,fick mig några goa skratt på länken.

Tack Lars för den sidan, nu behöver man aldrig ha tråkigt längre!! (Om man nu hade det innan..:))

Jag har hakat upp mig på skylten där det står:

Handtvätt 150:-.

Då åker jag nog hellre hem och tvättar händerna. Men jag såg senare att de hade ändrat till "Handtvättar bilen 150:-"

Jo, men jag kan berätta något som är stråt värre:

En ostemad, på danska är förståss en ostmacka, en leverpotstejmad, är en leverpastejmacka, och en rejemad, är en räkmacka. Vad dom har på en håndmad får ni gissa själva, men det står ofta skrivet på skyltar utanför vissa severingar att dom har sådana ! (hånd = hand)

En annan grej är ju alla dom turister (inklusive mig själv innan jag flyttade ner) som blir chockerade när dom kommer in på en servering och ser att det står "Vand 15 kroner" varpå man vänder i dörren, eftersom man anser att det är tal om  rent och skärt ocker ! Förklaringen ligger i att man underförstår soda-vand. (= läsk)

En håndmad betyder selvfölgelig at det er en enkel mad som man kan ta i hånden og spise med fingrerne. I modsätning til mere besvärlig mad som behöver en tallerken, kniv og gaffel.  Svenskere spiser jo nästen kun håndmadder og sidder desuden med madderne direkte på bordet eller til og med på dugen uden tallerken under, dether ociviliserede folk.

Fantastiskt Pyro, tack för förklariingen. Hoppas det finns chans till en ny Bornholmtripp i år med dej som guide och tolk ? ;D

Selvfølgelig er det sådan pyroman, men indrøm da, at man nemt komer til at associere i en helt anden retning….

Jag vill emellertid tillåta mig att korrigera din beskrivning av mina forna landsmän  (och mitt forna lands kvinnor) en smula; Man käkar ju också landgångar, stora räkmackor, och smörgåstårta (om det sista räknas) i Sverige - vanligen med kniv och gaffel, även om dom danska smörrebröden beklagligtvis lyser med sin frånvaro i gamla Svedala.

Men jag käkar fortsatt mina kaviarmackor liggandes direkt på bordet, till mina nuvarande landsmäns stora förundran. ( Bara detta med ("Kalles") kaviar lixom…..)

Så barabariet leve !

Kærlig hilsen fra den dronniglige hovedstad

A.F.W

#20 hmm… Överallt på jorden blir folk beroende av saker som nikotin, opium och alkohol. Men Svenskarna är mig bekant det enda folket som är beroende av översaltat torskrom på tub.

Lika hjärtliga hälsningar från Värmlänska storskogen.

Jag pratade med en kille som höll på att lära sig svenska och han uppmärksammade mig på att i svenskan har vi bageri, slakteri, tvätteri, krukmakeri, skomakeri alltså många ord som slutar på -eri och har då den betydelsen att där görs nåt, man bakar, gör krukor, tvättar etc. Men, sa han, så finns ordet draperi som då är nåt helt annat.

Sen det roliga uttrycket "lägga rabarber på". Nån har lagt rabarber på min cykel, jag blir tokig, ringer polisen. Måste låta kul för nån som aldrig hört det förr.

#ulle

Idag har jag för första gången sett formen fiskarena i skrift. Det var i en bok från Skärgårdsstiftelsen. Hade aldrig hört det förut.

Jag har sett det någon enstaka gång också, men det ser allt bra löjligt ut…

# 22 ja visst låter dt knäppt lägga rabarber på, men jag har faktiskt hört en förklaring till det hela, nu var det länge sedan så jag kommer inte ihåg det orda grannt, men har för mig att det var Kalle dussin som tog hit orden och då var det riktiga uttalandet lägga embargo på men vi Svenskar hade på den tiden aldrig hört embargo så det blev rabarber på och om man tänker efter så är ju betydelsen faktiskt det samma Rabarber-embargo!

En forts. på vad vi säger. Jag har under många år när någon elev verkligen strulat. Då ,enar jag verkligen strulat under en längre tid och mitt tålamod nått gränsen för länge sedan. Jag sa alltid när de t.ex bråkat; en vacker dag kommer-----

Till slut frågade en elev; Måste det vara en vacker dag? Då slutade jag säga detta. För detta med talesätt är svårt att förklara.

Tack kinnekulle för den förklaringen av lägga rabarber på.