Det gör inget att det blir skevt tycker jag. Sedan när det blivit läderhårt så formar man det rätt igen

#1 - men vissa leror verkar "komma ihåg" att det varit skevt - så när skålarna blivit skröjade så är de ovala igen… ??

Har läst era tips om ljusa stengodsleror som är bra. Har ni något tips på en bra, "minneslös", röd alt brun, drejlera som är riktigt bra så vore jag jätteglad. Gärna från Cebex eftersom vi har nära dit :)

Om leran är så känslig och återtar en skev form så kanske det är bäst att Dreja på plattor. Altenativ är att byta lera.

Jag lyfter oftast inte alls.Jag skjuter över den på en platta,lägger pappret lite förlångt ut .Och med hjälp av pappret drar jag sedan över föremålet till plattan. Hoppas du förstå,det är lite svårt att förklara.Men det krävs att du kan dela på uppsamlings kärlet på drejskivan.

Annan lera eller plattor är nog det enda som funkar. Det är inte så bökigt att såga till plattor i t.ex,spånskiva eller gjuta gipsplattor i en gammal stekpanna eller något annat runt (finns även formar i något gummi aktigt). Det blir ju oftast inte bra att lyfta av lite större grejer.

Jag har inte drejat på många år, men minns att jag alltid "gled" över föremålet, med lite vatten… Jag lyfte aldrig. Glidmetoden eller vad jag ska kalla den funkade alltid.

Anmaja

Om jag drejar större skålar utan platta brukar jag lyfta av med avlyftningsjärn från bägge sidor till en spån eller masonit platta/bricka och sen får dom torka ett par timmar eller ett dygn under plast, sen lägger jag en platta ovanpå skålen (när den är nästan läderhård) och vänder på hela paketet så får skålen stå upp och ned och torka lite lagom till beskickning.. man kan också pröva att innan avlyftning placera ett sugande papper ovanpå skålen och lätt släta ut det på skålens kanter och på så sätt få ett stöd under lyftmomentet.. ,tidningspapper kan hålla i ganska rejält..förhoppningsvis…

Ibland kan man kanske acceptera en viss skevhet. (Om den ser bra ut) Men om det nu är en grej som absolut inte får vara skev, eller om man nu har bestämt sig för att man inte tycker omdet är det en annan sak. Och drejar man i porslin, så riskerar man ju att få sprickor, om det blir skevt - och porslin har ett iriterande gott "minne" !

Om man inte har gipsskivor, eller spånplatteskivor eller nåt tror jag man bir tvungen att glida av sakerna, som någon här på tråden beskriver.

Det är enklast tycker jag, om man har skrapat av krukans  nedre kant med en kniv, eller ett spetsigt sken. Det är enklare om drejskivan är helt ren, och det kräver (mig vetligen) helt rent vatten, över hela den yta, som pjäsen skall glida på.

Om man skär igenom krukan två gånger, torkar av tråden lite snabbt imellan, och därefter häller ut mer rent vatten (Det gamla rinner av skivan då), kan man börja vrida krukan mot sig.

Om krukan är så stor, att man inte kan/vill ta emot den med handen, så kan man använda en fatspade. (Dom finns på cerama) Fatspaden skall vara doppad i slicker så krukan kan glida. Medans fatspaden tar större delen eller hälften  av krukan,tar man resten med handen, som placeras som en förl¨gning av fatspaden. (mot slutet- då drar man krukan mot sig med fatspaden) Det är en fördel om man kan arbeta snabbt, men behärskat…… 

Den beskrivna tekniken är absolut inte lättmästrad, utan kräver massor av övning ! enklast är det att börja öva på saker, som man myciket väl kunde ta med händerna om man bara ville, och sedan gradvis gå upp i storlek.

 Om botten är i storleksordningen två handfaltor ungefär, kan den som mästrar tekniken få av krukan, utan att den deformeras nämvärt - Så det är ganska stora grejer vi talar om !

Själv kan jag det bara upp till en viss storlek, men jag har sett andra göra det, med JÄTTEFAT !

Jag kan förstå om man drar sig för at göra det med ultratunnafat, som man förälskat sig hjäplöst i……Själv gör jag det heller inte med exempelvis porslinsfat, eftersom jag vet att dom spricker bara man tittar på dem - med "fel teknik".

Men med stengods, och lergods kan man komma långt med en fatspade, och "lite" övning !

Om jag inte drejar på platta..så använder jag avlyftare och ställer dom på spånplatta och lägger en spånplatta över när den torkat till..och så vänder jag den och tar bort bottenplattan dagen efter..(beror ju på hur varmt det är) men jag plastar inte dessa. , utan det räcker att de ligger i press mellan plattorna..

Har också använt mej av tidningspapper/telefonkatalogpapper som man lägger ovanpå krukkanten och ser till att det sluter tätt. Luften som då blir instängd stadgar när man lyfter. Funkar jättebra.

Nu använder jag istället en lera som inte slår sej så lätt. En oval skål stör mej, men det är ju tycke och smak.

Hej och tack för alla inlägg, otroligt fina och värdefulla tips som ni så generöst delat med er av. Nu ska jag bara ner i verkstan och testa alla knep. Själv använder jag cs900 när jag drejar stort, och k118 för mindre saker, dock är cs900 nästan omöjlig att få bort luftbubblor ifrån när jag knådat om den på nytt, i de fall det blir lera över, vilket är en nackdel. Är det någon som har andra tis på leror som inte slår sig så hojta gärna…

 Tack för alla inlägg/Ulrika

Jag gillar min stengdslera rb 03926N  rödbrun stengodslera, slår sej mkt sällan trots misshandel, bra att dreja i också.

#12 Fast den gör lite ont att dreja i tycker jag, chamotte upp till 0.5 mm om det är den jag har. Snygg blir den i vilket fall. Och förutom att det gör lite ont när man centrarar o trycker mot drejskivan så är den lättdrejad tycker jag med.

#13, vad är väl livet utan lite smärta….? hehe…jo, det hade varit trevligare om den var mindre chamotte i som  o.2 mm…

#13 Jag drejar nästan bara med sken när jag har rakuleran ajaja annars.

Vitaulla!

Om du vill dreja på skiva så gör bara det ! 

Ni "måste" inte ha tidningspapper i mellan godset och spånskivan (det har vi aldrig) och sen lyfta över prylarna på detta -om ni har spånskivor så deja på dem direkt!

De behöver inte vara runda eller i plast, annars är det bara att hämta sticksågen och fixa till par skivor till runda (om man är perfektionist). eller ta fram fika tallrikarna!

Se till abara tt dreja på skivan med en platta eller ett par ringar.

Lycka till

Snabbmetoden:

• Skär jag av godset från skivan

• kör sakta runt skivan med varmluftspistolen tills godset  läderhårdt på in och utsida

• skär en gång till

• lyfter av med stabilt grepp

• väder den direkt eller nästan direkt på ett ark på en skiva om den har bärande kanter

• täcker på kanterna med prassel släppåsar

• kör litte med varmluftspistolen på botten upp.

• täcker hela med luftig påse

Kas-tekniken är helt tjusig men denär bökig i början.

godset kan även bli ovalt vid sintringen - kolla upp detta!

Lycka till!

Hej

Har aldrig hört talas om snabbtorkning med varmluftpistol, så spännande. Är det en teknik man kan använda till alla leror, eller är det begränsat till rakubrännande föremål?

Dum fråga- vad är sitringen (är inte inne i keramikterminologin….)

 mvh Ulrika

Snabbtorkning med varmluftpistol, eller hårtork (fön) är väldigt vanligt, särskiljt för lite större saker. det kan avändas på vilken lera som helst. Man ska bara se till att krukan blir jämnt varm, och att det inte blir för tort på en gång.

Man rör varmluftpistolen upp och ner, inuti, och utanpå, medans krukan snurrar på drejskivan.

En gasbrännare kan också användas.

Jag tror Rozzy menar "sintringen" - inte "sitringen". När godsets smälter samman och blir tätt säger man att det "sintrar". Stengods, och porslin sintrar. Det gör inte lergods, eller rättare sagt; skilnaden mellan sintrat lergods, och deformerat lergods är så liten, att det är dumt att chansa…. Stengods, och porslin däremot kan bränna rätt länge, och rätt högt, även efter att det har sintrat. sintringen kallas den del av processen, när godset sintrar.

Stengods, och i ännu högre grad porslin kan "slå sig " när det sintrar ibland. Detska det normalt sett inte göra om det behandlats riktigt.

Det kan också tänkas att han menar nåt helt annat förståss, och i så fall får Rozzy rätta mig…..

Hej, haha, det var jag som stavade fel, inte rozzy!

Iallafall tack för en förklaring av begrepsförvirringen.

/mvh Ulrika

En till fundering, är det att godset liksom "smälter samman" och är det därför man ska undvika "trefötter" under stengods, för att det kan sjunka, eller bångna när det bräns ihop.

Som ni ser är jag inte riktigt kunning inom detta, utan har bara upptäckt en massa saker.

/Vitaulla

Trefötterna tål ej så hög värme plus att godset kan bågna, det märker man tex om man gör en stor tung skål som står på små tassar.. Stengods bränns i högre temperatur än lergods. Dessutom blir godset tätt utan att man glaserar undersidor.

19, helt rätt… På vissa leror sjunker trefoten in helt in i godset. Andvänder själv aldrig trefötter till stengods, jag vet några som gör det, men då ligger deras leras maxtemperatur  ganska högt över deras bränntemp.

Det var kul att det blev en "ändring" av sittringen!