L.A.E. nämnde i en annan tråd the Phoenix kiln.  Jag bild-googlade, och visst!, det är ju precis som min.  Phoenixkiln finns däremot inte med i Olsens kiln book eller nån av dom andra ugnsböcker jag läst, så jag viste inte att det var nåt som hette Phenixkiln ens (fast jag har byggd en ).

JACK TROY har skrivit en del böcker och en av dom är                Wood-Fire Stoneware and Porcelain som kom ut 1995.  Ugnen heter The Phoneix Woodburning kiln . I den boken finn en beskrivning i minsta detalj hur många olika eldfasta sten och vinkel järn plus mycket annat som behövs. Även en beskrivning hur man bygger ugnen steg för steg. På ena sidan finns hela inköps listan till alla material.Helt super bra tycker jag.

Kan tänka mej att idén kanske kommer från Ittagama

#2 Vilken storlek är den?

Det står i boken 40-cubic-foot cross-draft kiln.Så här skriver de.       It can fired to C /10 in as little as four hours and uses approximately 2-5 cords of wood.

Kostnaden för att bygga ugnen  1979 var 1,952.99 dollar.             Man kan undra  hur dyr  ugnen bli att bygga idag ?

Kom just på… vi har ju receptsamlingar på keramik iFokus, vi kanske skulle ha en ugnsmodell samling också?  Inte alla modeller på jordklotet, det finns väl i böcker o på nätet, men såna ugnar som ifokusmedlemmar har byggd och eldat.  Ritningar, tips, erfarenheter. 

Det är inte lätt att reda ut begreppen olika vedbrännare verkar vilja kalla det olika.

Jag vill dela upp det lite: Tanken att lägga eldstaden under är praktiskt på många vis. Dels sparar det sten dels spiller överflödsvärmen upp i packningen vilket borgar för mindre förlust. Vi ser det i många updraft-ugnar pga av deras konstruktion men det är först under 1800-talet det används för dess effektivitet i ugnar av downdraft-typ skulle jag tro.

Eldboxen är det som förenar ugnarana vi tala om mest. Olika brännare har olika metoder men designen har en stark fördel då den kan förvärma sekundärluften effektivt samtidigt som det skapar en god förbränning av glödbädden. Jag skulle säga att detta är en av de effektivaste systemen för förbränning utan komplicerade konstruktioner. När man lärt sig några punkter är den fantastisk att ge snabba ugnar. Notera att detta inte är liktydigt med bra resultat.

Detta har du, jag, LAE, Olsen och många, många fler sett och brukat.

De senaste åren har jag arbetet mycket med de interna måtten i ugnen för att kunna få starkare vedeffekter än vad man vanligtvis ser hos typen. Mycket blir speciellt när ugnen är så här liten men det är otroligt hur flexibel den kan vara.

Spännande!  Det med vedeffekterna. Eftersom jag saltar har vedeffekter "bara" varit nån liten extra krydda som råker komma ibland när det vill sig i form av askfläckar av olika sort.  Men hur ska interna mått påverka det? (kanske korkat fråga, men som dom säger på hjärnkontoret "om man vill veta så måste man fråga")  Tänker (med min bondlogik) att det skulle göra mycket mer att rota i glöden eller linande för att få mer aska att följa med flamman?

#7 Om du vill att mer aska ska följa med flamman så lagra veden några år. Då får du en mycket lättare aska som villigare följer med flamman in i ugnen. Släpper du sedan luften genom veden blir det ännu effektivare. Vidare till din första fråga om vad som skiljer fastfire från burrybox så är en väsentlig skillnad glödbäddens placering i förhållande till eldrosten. I burryboxen hamnar glödbädden mellan eldrosten och ugnskammaren medans lågan i fastfire inte behöver passera glödbädden. Det är en viktig skillnad om man vill bränna kraftigt reducerande med långa lågor.

#8  Om man nu tog en fastfire och "spärrade"/byggde på så det inte fanns nån passage ovanför rosten in(upp) mot ugnskammaren så att all luft måste upp från undersidan av rosten skulle det då vara en burrybox?

Eller (som jag gör b.l.a. när jag vill reducera lite mer) stänger eldluckorna ovanför rosten så det enbatt kommer in luft genom ett litet hål längst ner i botten i höjd med nedre delen av glödbädden. Då kommer ju ingen luft in som inte måste passera glödbädden.

Fler dumma frågor .  Hur långa är långa lågor?  När jag är uppe i temp (1000 och däröver) bruker lågan komma upp några decimetereller 5 ur skorstenen (som är ca 5 meter) en stund efter varje inkast.

#8 ……skulle det då vara en burrybox? Svar Nej.

Till din nästa fråga. Oavsett var du släpper in luften så kommer LÅGAN från veden aldrig att passera glödbädden i en fastfire men LÅGAN från veden passerar alltid glödbädden i en burrybox.

Hur lång är en lång låga? Omöjligt att svara på eftersom det är relativt men om du vill elda med långa lågor så släpp förbränningsluften genom veden. Vill du däremot ha korta lågor så släpp in luft på lågan. Jag brukar säga att man slår av lågan. Med korta lågor får du väldigt varmt nära eldstaden medans långa lågor flyttar värmen längre bort från eldstaden.

Grattis till en lyckad saltbränning!

#7. Nä då ingen korkad fråga. Din logik stämmer. Visst skulle ruskande av gödbädden dra med aska. Men aska och aska skiljer sig mycket åt och själv föredrar jag att inte gör det då jag upplever resultatet som fläckigt av de stora flagorna. j-aans metod ger däremot mer fin aska.

Furutami var en av de som återupplivade Iga-traditionen i Japan och förutspråkar din bondmetod för att bygga aska på godset. Han hade tydligen en metod där han byggde lager på lager av aska för skapa stora droppar som han svalkade av genom att lägga droppen under glödbäddens höjd. Lyckades jag förklara det? Men detta gäller en Anagama och en mycket långa bränningar så han hade säkert inga problem med fläckighet av den typ jag talade om.

Kort om mått är de fyra storlekarna mellan inluft, kammarmun, skorstensmun och utluft och deras relationer en viktig komponent i varje ugn. Relationerna som finns angivna i böcker är anpassade till mycket större konstruktioner och en liten ugn är inte bara flexibel utan även känslig.

#11 Tack för svar.

Jo att relationen mellan måtten du nämner är viktiga det har jag förstått (och räknat på och haft mycket funderingar kring vid mina byggen) Och jag är också helt med på att en liten ugn blir känsligare än en större. Men jag förstår fortfarande inte hur måtten kan ha betydelse för vedeffekter. Möjligen beror det på att jag missförstår vad du menar med vedeffekter.

#12: Det är en för stor fråga för mig att svara på i en tråd. Kanske vill någon annan försöka men visst ser du hur vissa platser ger olika resultat i din ugn. Jag vill mena att du kan få den typen av atmosfär i hela ugnen (hos en liten ugn) genom en passande design.

#13  Visst ger olika platser olika resultat. I hög grad.  Mest udda är ett hörn i min ugn där et alltid blir totalreduktion. Hur stort hörnet är varierar i olika bränningar.  En vit lera med ljusblå saltengobe blir… totalt kolsvart och högblank.  skumt!

Förlåt, nu körde jag ut på ett sidospår. Jag förstår hur du tänker i princip, men förstår inte hur det är möjligt. Jag får väl leva med det ett tag till

Vi får säkert någon chans att prata om det i framtiden.

Det låter som din engobe blir reducerad kraftigt vid sintring följt av oxidation vid de högre temperaturerna.

För ett par veckor sedan genomfördes kursen i ugnsbygge och ugnen står klar. Det är en raket som utan problem tar kägla tio på tre timmar (även om vi valde att elda längre av estetiska skäl) Gå in på min hemsida så ser ni ett bildspel från bygget: www.ceramics.se

Jättekul att se bilderna.

Hur stor är den ugnen ni byggde, den ser väldigt behändig ut?

3 timmar, det låter ju som en superraket det där!! Hur länge eldade ni på i denna bränningen för att få en bättre yta på grejerna?

http://www.ehow.co.uk/search.html?q=kiln&skin=style&t=all

Godsägare vilken länk är det du tänkte på? Jag får fram 9 sidor med olika länkar…

#17: nog är den behändig men den kunde vara mindre med samma packyta (i detta fall ca 60x60x50cm) genom att minska eldboxen. Hastigheten visar kanske mest hur lätta vänd den är i verkligheten är det ju viktigt att ta det långsammare. Pga kvartsomvandlingar i varje fall. Eftersom ugnen var ny tog vi några timmar extra vid starten, ett par timmar för att reducera leran extra och så ett par timmar på topptemp. Allt som allt blev det 11h tror jag. Jag tror att några av kursdeltagarna finns här på forumet, har jag fått allt rätt? :)

#19

De flesta, om inte alla går till olika ugnstyper om jag fattade det rätt. #5 skrev nåt om att ha en ugnstråd i stil med glasyrtråd. Dock länge sen men jag googlade och hittade de där länkarna.

Borde ju finnas nåt spännande och nyttigt om man är intresserad av olika ugnstyper?

Bara det… ;-)

#21, Jaha, trodde det var ngt specifikt som jag inte såg eller missade om just denna ugnstypen, då vet jag ;)  Jo, det var en massa intressant där också .