Temperaturkurvor
Det är så att jag har beställt en keramikugn av mindre modell.
Undrar om någon har temperaturkurvor för skröjbränning och glasyr m.m
MVH//PierreG
Skröj: 120 grader/timma till 600 grader. Sen 150 grader/timma till tillfredsställande temp. Jag varierar mig beroende på om det ska bli Raku, stengods etc. Glasyr: 150 grader/timma till 550 grader och sen 200 grader/timma till topptemp. Utjämning beroende på glasyrerna.
Jag skulle vilja säga 50-70 grader i timmen på skröj till 600 grader och där efterfull fart, och glasyrbränning full fart till ett par hundra grader innan topptemp och så 100 grader i timmen till topptemp så följer man segerkäglans norm.
Visst får man tänka lite på godsets tjocklek också, sen om man har en snabb ugn så ska man kanske inte kruta på för fullt i glasyrbränningen heller??
Jag brukar köra skröj 100/timma till 650 sen fullt ös till topptemp
Glasyr 200/timme till 650 sedan full fart till topptemp
Om man vill vara säker på att glasyren lägger sig fint så bör man hålla sig till 100 grader i timmen åtminstone dom sista 100 graderna, och så stämmer det med käglor om man nu skulle använda sådana!
Spännande perlennart. Du vänder upp och ner på allt man har lärt sig …
#5 hur menar du? vad har du lärt dig?
ungefär som de andra skriver. Glsyr - 100 grader i timmen upp till 600 grader å sen fullt ös till topptemperatur å så lite utjämning. Skröjen kör jag 100 grader i timmen till 1000.
/Sofia
Varför skulle man köra långsamt till 600 grader i en glasyrbränning? Det är ju helt bakvänt, det är ju först när glasyren börjar mjukna/koka som den har behov av en långsam bränning så den har tid till att lägga sig ordentligt under smältförloppet. Och 100 grader i timmen vid en skröjning, så tycker jag det är lite våldsamt, men klart att det går.
Ja, inte vet jag varför … det är så jag har fått lära mig i alla fall.
Råglaserar du då? i så fall ger det ju en mening, annars så är det ingen mening med det.
Bara för att förvilla ytterligare då, vårt automatprogram på glasyrbränning är ca 80-100 grader/timmen upp till 300 grader, sedan maxfart.
Sen undrar jag om man behöver programmera långsammare bränning upp till topptemp. Det brukar inte gå så snabbt de sista hundra graderna ändå?
Det beror säkert också på vilken ugn man har förstås, vår är väl inte det hottaste på marknaden. =)
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Nej man behöver ju inte bränna med någon bestämd temperaturkurva om man inte vill och om ugnen är så långsam att det fungerar ändå så är det ju inga problem.
nu börjar jag spricka av nyfikenhet av vem vår nya expert perlennart är..snälla gör en presentation!
Jag har gjort omfattande tester med optimala skröjtider. Här är mina råd:
Det är bättre att ha hög luftfuktighet i ugnen än att ventilera den.
Så kallade "luftbublor" är bluff.
Börja med att värma godset 75-120 grader under 10 timmar. Det drar mycket lite el och gör att man kan gå upp mycket snabare i temperatur sedan. Man kan gå direkt till 100 grader utan problem.
Ju mer organiskt material man har i leran, desto försiktigare måste man gå upp till 300 grader.
Kör aldrig snabbare än 120 grader i timmen.
Kör aldrig snabbare än 80 grader i timmen till 300 grader
Du kan svalna av hur snabbt som helst till 600 grader, men kommer någon del av keramiken under 600 grader, när resten är över, så spricker den.
En utjämningstid på 20 minuter spelar roll. Utökad utjämningstid gör att du kan sänka topptemperaturen.
Man behöver inte skröja högre upp än till 800grader.
oscar (vskg.se/a-o/?15)
Temperaturangivelserna är lite bristfälliga, det är mera komplext än som så. Fritt vatten och kemiskt bundet vatten och allt annat som skall ut ur skärven första bränningen. Och en skröj med stengodslera bör ofta ske till 1000 grader på grund av karbonater och liknande.
#15: Som du sa 1000 eller strax under är viktigt för att bränna ut all skit. Men det finns poänger att skröja lägre för att få vissa effekter. Shino-glasyr lägger sig till exempel på ett särskilt vis som anses vackert på lågt skröjat gods. Själv råglaerar jag det mesta och på drejat gods kan jag ta 4h till 600 grader ( detta är då torrt och tunnt) utan problem. Med rätt leror blir resultatet aningen reducerat vilket tilltalar mig. #14: kan du förklara varför hög luftfuktighet skulle vara bra? Min erfarenhet pekar på motsatsen.
Hög eller låg luftfuktighet? det som det primärt handlar om är ju hur vattenångorna kommer ut ur skärven! Och så är det underårdnat hur luftfuktigheten är annars, jag måste erkänna att jag aldrig har haft tanken på att mäta luftfuktigheten i min ugn. Kan heller inte se meningen med det!
#16 Ja med en Shinoglasyr kan det ju accepteras, men när man pratar om Zen buddistiska ideal så kommer man ju lite utanför den vanliga formen för att analysera glasyrer på, det är intressant men väldigt svårt att ha som referens till övrig keramik.
Måste bara tillföra Stefan att klart man kan bränna som du gör, har själv brännt mycket värre bränningar, men jag vill normalt rekommendera att om man inte är helt förtrolig med bränningar och tjocklekar av gods så ta det hellre lugnt det lönar sig ofta, och när man som Stefan vet hur sina grejor funkar så klart man kan köra på lite fortare. Jag håller på med en renovering av en offentlig miljö med keramik just nu och jag vill ha resultat så fort som möjligt så det bränns nu på mindre än en timme och så tar jag ut proven vid 1000 grader och kastar dom i vattentunnan, funkar fint.
Okej.
Jag tar delvis avstamp i industriella tillämpningar.
Varför 800 grader? Skröj kallas egentligen för Kalcinering eller förglödning. Det går ut på att avlägsna föroreningar och vatten genom att upphätta lera till dess glödpunkt, att den börjar glöda. Altså ca 800 grader. Kan jämföras med en brasa, sk Bonfire. som kommer upp till 700-knapt 850 grader.
Kemiskt bundet vatten och Kristobalit-Tridymit omvandlingen är ofta negligerbara. Stengodsleror börjar sluta sina porer vid temperaturer över 800 grader och förlorar då mer och mer av sin sugande förmåga, vilket kan vara till en nackdel om man använder lerhaltiga glasyrer, i stället för frittade glasyrer. Olika leror reagerar naturligtvis olika, men industriella leror som du får i paket (obs ej de som du köper på dekorima eller panduro, de är så kallade dikesleror och grossistpriset för dessa är 0.25 kr/kg) behöver inte skröjas högre än 800 grader.
Varför skall man inte ventilera ugnen vid skröj. Ångtrycket. Om ytskicktet på leran är mycket torrare än innanmätet, så blir ytskicktet betydligt mycket mindre genomsläppligt för ånga. Ett betydande ångtryck kan då byggas upp några milimeter under ytan, vilket leder till popcornseffekten. Är ytan i stället den del som är fuktigast, blir den nästan permiabel. Prova gärna själva. Ett enkelt test är att ta en korv av din lera och svetsa på, så länge leran är våt, händer inget, när ytan blir torr poppar den. Vissa leror är mindre benägna att poppa än andra.
Jag handlar med industrilera så jag kan säga att 0,25 kr/kg så är det en rålera och inget som normala keramiker använder, en behandlad lera kostar mera! Och det där med lerkorven är ju klart att så länge det finns ytvatten så kyler det ju under avdunstningen och kan knappast användas som exempel på hur det sedan funkar i en skröj, kemiskt bundet vatten har en betydelse vid bränning det står helt klart. Och det där med lerhaltiga glasyrer vad menar du med det? alla normala glasyrer innehåller lera, även om dom bygger på en fritta! Jag sitter och blandar glasyrer hela dagarna till industri så det vet jag
Ha! Jag fattar vad du skriver #19!
Råbränner det mesta och brukar gå upp ca 150 grader i timmen hela vägen från 0 till 1300. Vedbränning.
Har en lera som kan bli väldigt snygg men tydligen innehåller orenheter som blir fula blåsor om inte jag skröjer den (alternativt bränner väldigt länge och oxiderande runt 850-950 grader). Jag brukar därför skröja föremål av just denna leran. Det räcker inte med 900 graders skröj, fick jag jobbigt nog erfara, den måste upp i närmare 1000 för att bli av med sina orenheter vad dom nu består av. Svavelföreningar kanske?
Ja Pyro det kan vara svavel men också F/HF Ioner och syre spaltas vid olika temperaturer beroende på vart det kommer från, dessa spaltas från några hundra grader helt upp till över 1100 grader om det kommer från t.ex. manganoxid eller hematit. Det här är ganska komplext och kräver nog en analys av leran om man skall kunna säga det med säkerhet, men man kan ju också bara göra som du gör att skröja till 1000 grader som ju rekommenderas normalt.
#14
Jag kan inte låta bli att tycka att det du skriver är ganska mysko, du gör nånting ganska enkelt till nåt väldigt komplicerat. Jag tycker att det kan vara bra att skröja försiktigt i början som du skriver , runt 100 grader och man har t.ex. en skulptur i ugnen med tjockt gods, kanske över 2cm, annars förstår jag inte varför man ska hålla på att komplicera allt på det sätt du beskriver. Jag har skröjat många ugnar och när det har skitit sej har det alltid berott på att godset varit tjockt och inte helt torrt????