På drejkurs
Tänk att jag har kommit så långt att jag kan dreja föremål efter föremål för att sedan dela dem med skärtråden för att kolla hur de ser ut i genomskärning - och tycka att det är kul.
Det är det jag håller på med den här veckan. Oerhört nyttig träning, och rolig.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Hmm, nu vet jag inte riktigt om jag ska tro på dig Ulla:-) I höstas när jag var på kurs hos Lasse Östman i Vansbro satt jag så ett par dagar och det var INTE kul. Men däremot är det ju nyttigt förstås. Han lärde mig också att centrera vid beskickning på ett alldeles speciellt sätt (tyckte jag) så en dag satt jag och tränade på att slå på en gipschuck och på det sättet få den centrerad. Svårigheten låg egentligen i att man skulle göra det så snabbt eftersom man hade fuktig kant på godset. Inga lerklumpar vid cetreringen alltså.
Tro mig! Det är en härlig känsla. (Det kanske sitter en liten vandal inom mig som inte får utlopp för sin förstörelselusta på annat sätt)
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Skära sönder vaser,krukor och annat det gör jag fortfarande även efter 31 år i yrket. Det är både kul och nyttigt och skall göras ibland.
Vi kom på att min mor som håller på med keramik ,har 47 år i yrket ,jag själv 31 år och min fru Annika 24 år ..== 102 år
102 år efarenhet och ändå så gör man fel det är väl härligt. Och så länge inte leran är bränd så kan man alltid göra nya saker av det som gått sönder.
#3 Härligt!
Jag fick en kakelugn uppsatt för 20 år sedan av en man i 70-årsåldern som lärt sig av sin far. Den som hade firman var mannens svärson (som var med och satte upp) och barnbarnet som var tonåring och lärling.
Det är kul när sådant - som var självklart för 150 år sedan - ännu förekommer!
I dag har jag inte ägnat mig åt att förstöra. Istället har jag tillverkat egna verktyg för drejningen. Vad mycket man kan göra på ett enkelt sätt.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Ja, jag gör egna skärtrådar. Tvinnar metalltrådar, tjocka eller tunna, så blir det fina mönster i leran. Till handtag tar jag blyertspennor eller stora knappar.
Jag har också gjort slingor av - håll i er nu - borst från sopbilar och pinnar från naturen. Borsten är av härdat stål och kan lätt slipas när det behövs. Dessutom är det bara att gå ut på gatan och leta.
Ett enkelt men kanske inte så vackert sätt att fästa metallen på pinnen är med slangklämma. Om man vill att det ska se vackert ut kan man använda tjärad märltråd istället.
Slingorna är testade och godkända (av mig själv) för beskickning.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Slingor ,det har vi alltid gjort av gammla vindrutetorkare, inne håller två rostfria pinnar i varje torkarblad. Det måste se roligt ut är när man står och gräver efter dessa. Tips gratis sök område bensinmack.
8# jag kör också med borst ifrån sopbilar. Men på sista tiden har de börjat byta ut metallborsten mot värdelös plast:/
Vad synd. Men det finns väl fortfarande några sopbilar med metallborst kvar? Annars återstår bara gamla vindrutetorkare.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Och när vi ändå är inne på verktygstillverkning - var får man tag i rotting så billigt som möjligt? Någon som har tips?
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
11# ja de fins fortfarande, men de börjar bli sällsynta.
En kompis lyckades få tag på en hel bit metallborst som lossnat, hon vaktade den som en guldskatt ( ja keramiker är ett väldigt underligt släkte;)
Hej lr
John J Boyd AB i HisingsBacka har rotting. De är grossister och säljer per kilo, du anger vilka dimentioner (tex 12-14 mm) och hur många kilo du vill ha. Här får du adress och tel: Backavägen 2
417 05 Göteborg 031-222920
Tack Silica!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Starta ny diskussion