Fritta 3757 (Ferro) Jag har nog minst 20 olika som skulle kunna funka, beror så klart på vad du i övrigt vill ha i glasyren.

Vem säljer ferro-frittor i Sverige? Minns att jag varit ute efter 3110 till nån kristallglasyr, men jag hittade den inte i landet?

Ingen aning, men hur mycket skall du ha?

Det vet jag ännu inte.

# Med aska kan en oxblod dra iväg mot blått, vackert! Men en fråga, varför använder man benaska, en europeisk variant, när det går lika bra med träaska? (till glasyrer) Och frittor, varför krångla till alltihop? Rolnor, visst har du lagt ut en bild på en glasyr, typ flambe i blåröd, eller har jag drömt det?

Ja, tanken med en fritta vara att tillföra bor i en form som inte leder till att glasyren flagnar. Benaska är ju kalciumfosfat, medans träaska är en blandning av lite alltmöjligt, eller???

Jo, men även fosfat. Prova med att ersätta colemanite med gerstleyborate, det har fungerat för mej i alla fall!

Ja, dom är ju ganska utbytbara, MEN, är det inte så att gerstleyborate har tagit slut, att dom inte bryter den längre?

#8 Det är nytt för mej iså fall Det var ju som sagt ett tag sedan jag arbetade med oxblod. Någonstans i en bok står ; när jag efter många års experiment lärt mej att bränna oxblod etrc. visste jag inte vad jag skulle göra med den, ingen förstår arbetet bakom, och ingen köper den. (fritt tolkat) Lite så har det varit! (kan kolla om jag har gerstleyborate kvar om du är intresserad)

Hittade gerstleyborate, har ungefär 8 kg. kvar.

Tack, jag har också en påse, men jag vill nog ha lite kontinuitet i det hela, så att jag kan leva länge med min glasyr. Intressant  det du skriver om att ingen vill köpa den, kan det verkligen vara så? Har fått mycket komplimanger för mina alster med oxblod. Jag lever ju inte på min keramik så det är viktigast att jag gillar glasyren, inte vad andra tycker.

#11 Jag har haft någon sorts basproduktion samt en mer exklusiv produktion. Det som säljer är främst bruksgods, men det kan ju bero på vilken inriktning man väljer att ha. Kanske skulle det vara bra att endast ha exklusiva saker, intressant fråga, värd en egen tråd! Har använt celadon i kombination med ex. oxblod på bruksgods och det köps, men inte så mycket.

Du undrade om zink kunde fungera i oxblod. I den röda glasyren som jag visade i tråden om ugsbygge för ett tag sedan ingår zinkoxid, men inte i så stor procent, kanske blir det en stabilare glasyr?

Har alltid försökt att kombinera det jag själv tycker om, funktion, färg,form, dekor. Ibland har det sålt bra ibland inte! Svårt! Har du tänkt på att det går att se ungefär när keramik är tillverkad när det gäller bruksgods, -60-70-80-90 tal. Även senare, med dekaler etc. Mode följs även omedvetet.

Hur visar du upp din keramik, utställningar kanske? Vore trevligt med en stor utställning med endast oxblod för att lyfta fram just den!

Jag haft ett par utställningar på företag, Astra bl.a. nåt galleri inne i centrala Stockholm. Sen hade jag en period en webbutik, sålde bra till EN kund, men sen blev det inte mer, tror inte det går att sälja keramik online, kunden vill känna och vrida på föremålen fysiskt.

Det kanske skulle bli lite mycket av det goda med enbart oxblod, kanske ha dom tre klassikerna; Oxblod, celadon och temmoku??

Colemanit och gerstleyborate, samma problem med dessa. Så en fritta är att föredra. oxblodsglasyrer är det inte så mycket hokus pokus med, behöver bara vara en reducerbar glasyr som inte sluter sig för snabbt, och så kan zink vara bra att ha i glasyren men det påverkar inte färgen i nänmvärd grad. Det viktigaste är nog själva bränningen, när man börjar reduktionen och hur mycket man reducerar och så klart efteroxidationen.

# Ok, samma innehåll verkar det som! Men vad menar du med att den inte får sluta sej för snabbt, hur hög temp. är snabbt? Brukar bränna celadon, chun o oxblod i samma bränningar med påbörjad reduktion vid 700 grader och dom verkar trivas ihop. Oxblod vill också ha hård reduktion trots att det ofta står annat i rek.

#14 Ang. utst. Något att fundera på, få se om något dyker upp!

Oxbloden startar reduktionen vid 1000 grader och celadonen ett par hundra grader tidigare. Om reduktionen blir för kraftig så får man kol i glasyren med grumlighet som följd, helt klara färger kräver en fint styrd reduktion, och gärna med en liten efteroxidation. Man skall se på flamman och när den går från att vara helt blå till en svag turkos ton så är det nog med undreskott av syre. Glasyren får inte smälta för tidigt så det bara blir en ytreduktion.

# Tycker också att det  beror på glasyrreceptet hur oxblodsglasyren blir i tonen, vissa är klarare o ljusare, andra mörka. Finns även en rosa variant med röda fläckar, väldigt vacker. Bäst när det är hög, klar luft, på vår eller sommar, inte höst! Leran, massan under spelar också en viktig roll, porslin svarar bäst med klara toner! Flamman är ju viktig, längden, färgen o ljudet! För att kunna se käglorna i titthålen behövs en tillfällig tillbakagång av reduceringen i min ugn, några gånger under bränningen samt på slutfasen så efteroxidationen sköter sej själv så att säga. Används den här typen av glasyr i industri etc?

För övrigt tycker jag att du borde kunna tillföra mycket inom keramisk kemi med en bok om ämmnet (om du inte redan skrivit en) Intressant!

Dessa glasyrer har i dag en mycket begränsad användning i industrin, här i vest bliver den nog nästan inte alls använd så som jag vet. Men i Asien bliver celadon och liknande använt ganska mycket i porslinsindustrin, har själv en Vietnamesisk tekanna som har en fin celadon, dessa kannor finns över allt där och det bliver drucket te hela tiden. Grön te som egentligen smakar illa tycker jag men som tur är finns ju också kaffe där.

Jag har fått för kraftig reduktion på en del saker, det blir typ "leverfärg" istället för röd, inte snyggt….

# Kan ju hitta celadon glaserade asiatiska saker på ex. loppis som är nytillverkade. Köpte en 30 cm. hög kinesisk oxblodsvas på loppis för 10 kr. Den var från 1800-talet enl. auktionshus, men inte värd så mycket pengar, men oj vad vacker!

Ang. reduktion o gråtoner; Visst kan man mäta syrehalten i atmosfären per automatik eller? Själv har jag alltid brännt manuellt och gått efter lågorna som kommer ut i titthål o spjällstenar, samt viktigt; rökens färg i skorstenen. Man kan även se hur elden letar sej upp i skorstenen ett par meter, och det dånar i ugnen. Varje bränning blir ju unik, ibland är det ex snedvind, inte bra, lågtryck, inte bra etc.

Vore kul att veta hur ni bränner!

I min tidigare dieselugn så brände jag alltid kraftig reduktion, eftersom en del av godset blev oxiderat. Blev aldrig klok på var det kom in tjyvluft, men en del av mina saker blev fina i alla fall…

Så kan det bli och det är bara vissa ställen i ugnen som passar för oxblod!

Ang. gråton; Att vädra ut avgaser o rök med hjälp av en skorsten är viktigt, det får inte vara en "rökig" atmosfär i ugnskammaren. Det har inget med för hård reductionen är enligt min erfarenhet. Elden ska välva runt o leta syre, det icke förbrända ska ut ur ugnen. Förlängde skorstenen på min ugn tills det blev ett fungerande drag, den var för kort från början, nu är den ca 3 meter o fungerar.

Finns väl ett engelskt uttryck, "carbon trapping" som just beskriver när det finns kolpartiklar i ugnen, vid lagom reduktion för oxblod ska det snarare finnas kolmonoxid i atmosfären tänker jag.

Finns beräkningsmodeller för höjden på skorstenen, en liten enkel regel säger att om ugnen är ungefär som en cub så skall skorstenen vara minst 3 gånger höjden på ugnskammaren.

Angående kolmonoxiden så är just den ostabil vid lägre temp och vill ombildas till fritt kol och koldioxid. Om så kolet lagras i glasyren eller leran och glasyren slutit sig Innan man kommit upp på temp där kolet åter får lov till att bränna bort så bliver det grått som följd därav. Därför skall man ha en glasyr som inte smälter för fort och så skall man reducera försiktigt och börja reduktionen vid den riktiga tempen, altså inte vid 5-700 grader men vid 800-1000 grader.

Jag har kört från 900, men det har kommit ut rök ur skorstenen och ur titthål, jag tror att det är bäst om det bara kommer flammor?

Flamman behöver som tidigare sagt bara byta färg från blå till turkos, och då kommer det kanske någon liten stickflamma från titthålen, men det skall inte spruta ut med eld och rök. Det bliver bara spill av bränsle och smutsiga glasyrer som resultat.

#27 Vet du, jag arbetar i svett o sot, du i mer labbmiljö! Hur bränner du en ugn? Vad har du för styrenhet? Mina glasyrer blir inte "smutsiga" tack!

#26 Jag kan end. tala om min erfarenhet, och det ska komma ca. 1 dm. långa flammor i titthålen, typ svetslåga,och rök ur skorstenen. Lågan i titthålen ska vara kluven längst ut, alltså dela sej!

Kanske är det så att alla ugnar är olika? Hur som helst så är jag nöjd med dom glasyrer jag får och som det har tagit många år att exprimentera fram. Det vi talar om är för mej själva kärnan i keramiken, det allra mest intressanta! Och jag saknar det så mycket!

Har ju sett dina glasyrer här på forumet och kan bara säga att dom är förbannat fina så det kan man ju inte klaga på! och klart att det alltid finns marginaler att arbeta med. Men i princip så behovs det inte mer reduktion än som jag beskrivit. Och den erfarenheten har jag inte från labb miljö utan från en gammal tusen liters gasugn utan styrsysten, bara rattar för gas och luft, och också från större industriugnar  och mindre gasugnar på knappa 300 liter och resultatet är alltid detsamma.

Tack för dom vänliga orden!

Har alltid haft lite dåligt samvete när jag släppt ut all rök! Bra om det finns ett miljömässigt snällare sätt att bränna reduckionsbränning!

Här är en bild på två koppar med oxblod från sista  ved bränningen .  Själva bränningen tog 5 timmar upp till 1300C.   Reduktion från 950 grader till 1300 grader.

Bilden är tyvärr inte så bra men det får duga.

Var tog bilden vägen vilken miss😃

Jätteläckra, fint när det blir vitt på kanterna.