saltlösning i saltugn?
Jag är nyfiken på att testa tillföra saltet på "soda vis" vid saltbränning, alltså lösa saltet i vatten och droppa eller spruta in detta. Är det någon som testat eller känner någon de vet har provat som kan berätta om sina erfarenheter?

Hejsan! Vad jag förstår så löser Thomas Alexandresson sitt salt i vatten och sprutar in i ugnen. Han byggde ju en Bourrybox i höstas. Han brukar kanske inte skriva här så ofta men du kan säkert ta kontakt med honom via hans hemsida! www.thomasdrejare.com
Hoppas jag inte har fel men har för mig han nämnde nåt om det när jag var där och tittade…
varför inte prova med soda istället då som är mindre skadligt?
#2 Enligt vad jag har kunnat läsa mig till så är inte soda mindre skadligt än salt utan tvärtom. jag tycker också det verkar bökigt att man måste ha varm lösning om det är soda. Men man ska alldrig säga alldrig…
#1 Tack för tipset! jag provar.

Vi gjorde det hos zzaga sist i bakre delen av ugnen men det är svårt att säga nåt om ev. inverkan. Den bränner så jämnt och saltar så jämnt så…tveksamt. Men det hade varit smidigt om man automatiserade det lite med en större mängd trycksatt saltlösning. Då hade det bara varit att trycka på knappen och elda på, saltning och utjämning på samma gång utan avbrott. I detta fallet var det bara en mättad saltlösning i en blomspruta och då får man ju pumpa på lite. Vill man ha lite jämnare tillförsel kan man bara slänga på en näve på veden vid inlägg också, lite pö om pö…
Jag funderar på att sätta på "dropp" från sjukhuset. ställa in dropphastigheten på t.ex. motsvarande ½ liter i timmen. Hänga droppåsarna i takbjälkarna och koppla på tunna rostfria rör den sista ½-1metern in genom gluggarna. (kanske göra en specialpropp av lätt sten med borrat hål i att sätta i gluggarna att trä igenom rostfria röret). Då är det bara att öppna för droppen när tempen är uppe… och stänga av om man vil ta en paus och kolla saltringar…Det låter kanske vansinnigt (he!) ?
Om jag kommer på att det inte funkar kan jag tänka mig att testa med sambons lilla kompressor (en sån man pumpar bildäk med) och en målarspruta på den.
Jag föreställer mig att inte salta på annat sätt vid samma bränning uten enbart med lösning. Syftet är att använda mindre salt för att få lika mycket saltglasyr. Mindre salt =mindre salt och saltsyra på tomten och mindre salt nere i eldstaden som fräter på stenarna?
Om man måste stänga spjället lite för att få bättre tryck därinne för att få saltet att komma in mellan alla sakerna då får det bara inte bli för högt tryck för då kommer dropprören att fungera som skorstenar och det kommer att bubbla i påsarna ha ha…

Det låter som en jag känner som har oljetunnan på en hög ställning och droppbrännare. Snygg lösning om det funkar…men det får nog va stora påsar till saltdroppet. Hur många kg salt använder du nu efter några bränningar med finsten ? Eg. tror jag inte du sparar i saltmängd direkt utan det handlar mer om hur jämnt resultatet blir. Vill man labba mycket med engober o glasyrer på utsidan kan det på ett vis vara bättre med en kompressor som sprutar in från flera håll och ett jämnt lager saltglasyr runt alla ytor. Men blir inte det lite väl tråkigt ? Då tror jag mer på att spruta in i eldstaden direkt och på så vis salta under en längre tid med jämnt flöde.
Jag är inte ute efter att få det väldans jämnt. Gillar att sakerna har fram och baksida.
#6 jag använde 4,5 kilo salt vid min senaste bränning och det var klart för mycket, 3,5 hade nog varit mer lagomt. Det var til en bränning med mycket blåa och svarta saker. Sen sorterar jag godset och kör "orangebränning" som får mer reduktion oc mindre salt. Senast 2,5 kilo. Min ugn är bara ½kubik. Det är tydligt att det behövs mindre salt nu efter några bränningar när ugnen har blivit "glaserad". Kommer att bli ytterligare mindre vid nästa bränning är jag övertygad om.
Eftersom jag troligen kommer att bränna ca 1 g/månad framöver och närmare 90% av saltet man tillför på traditionell vis det flyger upp genom skorstenen och hamnar i omgivningen så skulle det innebäre att jag när jag blir pensionär (:))spridit ut 750 kilo salt över min egen tomt och odlingsmark.. Har i o f s ingen koll på hur långt omkring det åker, om det sprider sig ver en stor yta blir ju koncentrationen inte så hög…men det borde bli värst närmast omkring. Jag skulle gärna vilja minska saltmängden genom att utnyttja saltet bättre- mindre spill.
Thord Karlsson, Gotland, har provat fram en metod för att bränna med soda. För miljönsskulle borde vi nog inte använda vanligt salt. Klorgasen är ju som bekant giftig medan sodan inte producerar något giftigt. Men klorgasen är ju så bra att cirkulera runt natriumet så att godset blir snyggt. Det är det som är problemet med sodan, att det inte cirkulerar lika lätt. Jag vill så gärna bränna mer salt framöver och kommer då att försöka testa mig fram till en sodalösning. Får se hur det går.
Det är en myt att det kommer klorgas från en saltugn. Men en mycket utbrett och fastgrott myt som inte ät lätt att få stopp på! Jag har till o med hört om de som fått lära sig detta med klorgas på utbildningar. Det är inte heller sant att sodabränning inte producerar något farligt.
När man saltar i en saltugn vid hög temperatur delar sig saltet i natriumioner och kloridioner. Kloridionder är inte det samma som klorgas. för att det ska vara klorgas ska kloridioner gå ihp 2 och 2 til Cl2. Detta vill ske korta stunder med några av ionerna inne i ugnen, så där vll det finnas små mänder klorgas. Men både kloridioner och klorgas är extremt reaktivt vid så höga temperaturer och det är även natriumioner. Cl och Na har altså en mycket start attraktion på varandra och vill när temperaturen sjunker (upp genom skorstenen) gå ihop och bilda vanligt koksat igen. Vanligt koksalt ät som bekant inte jättegiftigt. De kemiska saker som kommer från en sodabränning saknar denhär flrmågan, de kan inte återgå till soda utan lämnar ugnen som en rad mindretrevliga saker som jag återkommer till nedan.
En del av saltet kan naturligtvis inte bli salt igen,eftersom en del natrium har gått åt till att bilda glasyr med. Vid trditonell saltning är det 10-20% av saltet som inte kan återbildas. De mycket reaktiva cloridioner kommer då upp genom skorstenen utan att träffa en attraktiv natriumion och hittar då istället om inte annat lite fukt från luften som de går ihop med och bildar saltsyra. Detta är lite mindre trevligt, lågt pH, frätande och en karakteristisk sur lukt som alla som saltat känner igen.
Dethär är vetenskapligt undersökt på Utah state Universitiy där man även mätt olika kemiaksa ämnen nära och en bit från ugnen. Man har inte kunnat mäta någon klorgas allas, varken en bit ifrån eller aldeles intill ugnen.
Soda delar sig också i gungn förståss. Det bildas natriumperoxid som reagerar med diverse saker och bilder riktigt läskiga saker (peroxider ) Inte en utan en lång rad olika ämnen bildas beroende på vad natriumperoxiden hittar drinne av saker från glasyrer mm. En del kan vara mycket giftiga. Merparten av det som lämnar ugnen är natriumhydroxid som har högt PH och är lika frätande som saltsyra.

Jag har läst samma undersökning som du nämner och vad jag kan hitta är det den enda seriösa som gjorts. Blir också lite trött på gnatet om den giftiga klorgasen vid saltning som många argumenterar med utan egentlig täckning, mer tyckning … Men det är nu så att människan är ett vanedjur och det här har väl blivit en vandringsskröna svår att utplåna. Turkar odlar potatis i vardagsrumsparketten, luftblåsor spränger leran i ugnen, saltglasering bildar dödlig klorgas, snusning ger cancer o.s.v. …
Salta mera !
Lyfter tråden til Doradora.
Hur otrevligt saltsyra är beror helt på koncentrationen och därmed pH. Om det är ganska så utspätt är det inte farligt varken för folk eller omgivning, starkare saltsyra är frätande. De relativt små mängder som kommer från en saltugn (nu menar jag inte en fabrik utan en ugn på en kubik eller 2) spädes snabbt ut och är ingen fara för miljön. Men det är förstås inte nyttigt att andas in saltsyraångar och man bruker inte stå o sniffa intill ugnen i samband med saltningen utan använda andningskydd och/eller direkt efter att ha kastat in saltet gå några meter ifrån medans det vita "molnet" av små partikler av salt och saltsyra kommer pysande, inte bara ut skorstenen men även ut diverse springor i ugnen.
Jag letar fortfarande, men har inte lyckats hitta några mer undersökningar än den jag referarar till ovanför, men ifall någon känner till något är jag jätteintresserat!
Den undersökningen är väl den som Nils Lou refererar till i The art of Firing, Pyro?
#12, ja och även Phill Rogers refererar til den i sin saltglaced ceramics.
Woops! Vad spännande! Pyromanen och L.T. har dock helt rätt, saltglsering är faktiskt ganska harmlöst. Jag tror faktiskt vanlig glasering släpper ut mer skräp…har i och för sig inte belägg för detta…Själv använder jag 6 kg salt fuktat med 4 dl. vatten till 1 kubik gods. Börjar salta vid 1200, klar vid 1240 och avrundar med en skvätt sodalösning, ett personligt tips från numera framlidne Mike Casson som jag hade förmånen att dricka te med för några år sedan! Kör sedan till 1250 och utjämnar efter behov, ingen crash cool, utan skjuter spjället för att få en långsam återoxidation. Dock ej helt, då blir det "skum" i hela skiten!
Undersöknigen ni pratar om finns delvis presenterad i Phil Rodgers bok Saltglazing, rekommenderas, och kommer från USA. har i skrivande stund inte boken här (ligger på verkstan) annars skulle jag givit bättre besked.
Att avrunda med soda ger i mitt fall en mustigare glasyr med en fin glans, men detta är ju en smaksak!
Keep on salting…!!!

När jag förr eldade ofta i mina saltugnar noterade jag att om man drogs med en förkylning så hade ångorna kring ugnen en klart upprensande verkan. Väldigt utspädd saltsyra = näsdroppsspray en masse ?
Undrar om sodan har samma gunstiga effekt ?
Kring Sagas ugn som har Skånes relativt sett högsta skorsten (?) kommer det inte ut minsta puff i människonivå utan det extrema draget skickar upp molnet med början minst 6 mtr över marken och sen rätt upp. En bra förutsättning för en god arbetsmiljö kan alltså vara att inte snåla med skorstenshöjden. Men då får man ta de vanliga förkylningarna….
Oj, ja det var upplyftande läsning. Tack för det! Jag har fått lära mig på keramikutbildning att det bildas klorgas av saltning. Nu kan jag alltså med andra ord släppa det och i lugn och ro bygga min saltugn och slänga in vanligt salt och inte behöva känna mig som en miljöbov! Underbart!
#15, har ni bränt i vindstilla och dimma någon gång? (det kanske inte är vindstilla i Skåne he he) min skorsten slutar 5,4 meter över mark, men när jag brände i ovanstående väder så sjunk liksom molnet ner igen, och svepte sig ner och la sig runt sambons traktor (både salt och saltsyra befrämjar ju rostbildning … så han var inte superglad).
Innan nässprayen var det vanligt att skölja näsan med koksaltlösning, har en kompis som gör det forfarande med en konstig näs-skölj-kanna så du knske inte är på helt fel spår Lars, men kanske är det saltet mer än saltsyran?????
#16, det går att känna sig som miljöbov änddå. Dels för att man brassar av så mycket energi, dels för röken man producerar…. men ved är i ala fall förnyelsebar energi.. säger jag till mig själv.
#15, en til fråga: Stänger ni igen spjället hos Saga när ni saltar? eller är det för att ni murat ihop stenarna somdet inte kommer ut minsta puff i människohöjd? På min så stänger jag nästan spjället nästan helt och då kommer det både flammor och lite vitt puff ut här och var…

Stänger till, men inte helt. En liten glipa räcker för att bromsa lagom mycket men ändå hålla rökfritt. Stenarna är ju fogade med lerbruk men inte helt perfekt med täta fogar överallt. Lite sprickor har det ju kommit som det gör i alla ugnar oavsett när de är inbrända.
Tja, jag har testat koksaltlösning istället för nässpray men det var ganska verkningslöst för mig så jag satsar nog på en bra kombination av salt och saltsyra… En ny produktidé ?
Det kanske är en ny produktidé…. du får designa en saltglaserat special-näs-kanna för brygden… Eller annonsera ut när det är dags för bränning och sedan ta entréavgift för att komma in i ugnshuset och sniffa…