ta bort skruvarna på drejskivan och slå rätt plattan på skivan håll fast den där och borra underifrån.

Mitt tips är att ge lerplattan en chans till.

Jag gör inte såhär: http://www.keramik.ifokus.se/Articles/Read.aspx?ArticleId=32a7695e-e200-4867-8ef9-d12b0e967737

Utan såhär:

Centrera en liten klutt lera.

Platta ut den och gör hål i mitten så att den bildar en platt ring (mindre lera än den i artiklen och bara en ring).

Gör INGET kryss!!! Om du gör ett kryss i leran som går genom ringarna kan det inte bli något vakum under (vakum= suga fast plattan) vilket är själva vitsen med att göra lerringar.

Lägg drejplattan (jag kör med obehandlad masonit) på lerringarna, banka till med näven i mitten.

Tryck fast din klös, slå den lite i centrering sammtidigt som du snurrar sakta på drejskivan.

Centrera och dreja det du ska.

När jag ska ta bort skivan använder jag en sked eller en gaffel som är lite böjd och kör in mellan plattan och drejskivan. Hävstångseffekten gör att plattan lossnar lätt.

Innan nästa platta så tar jag lite slicker på ringen och sen på med ny platta.

Detta sätt fungerar garanterat även med stora klösar 10 kg + minst!

När jag drejat färdigt för dagen tar jag slickerslask och häller över ringen. Lägger på en bit plast och sen en platta över. Nästa dag är det bara att börja dreja igen.

Himla mycket smidigare än att försöka borra massa hål som obenhörligen kommer att slitas ut och göra så att plattorna vobblar.

låter lite kladdigt. tänkte eller om man tycker de e jobbigt eller inte kan borra plattan under ifrån kan man lägga ett runt papper på drejskivan och skugga fram hållens placering med en blyertspenna.

Håller med #3, gör en mall i papper och borra efter. Du kan också nvända en borrstopp så blir borrhålen exakt perfekt djupa också, så slipper du hål som nästan går igenom plattan…

Min kommentar försvann…

Nåja, jag hade papper i åtanke men orkade inte börja leta efter ett tillräckligt stort i verkstan. Får prova det när blodsockernivån är rätt och orken finns igen.

Annars ligger jag väl nära att ta till lerplattan igen… Fast jag är ju inte i verkstan så ofta att för att ha nån glädje av det måste jag börja med det det första jag gör. Jag vill kunna avsluta dagen med att dreja ett fat om jag vill. Då skulle det vara enkelt med hål/skruvar.

 Funderar på hur det skulle gå till med att borra underifrån? Ska jag ta bort själva drejskiveplattan (metall) från drejskivan och borra med den som mall?

Har en Brent CXC…

Borrstop? Får googla på det. Djupet var aldrig ett problem idag, jag stoppade själv i tid.

har du en brent så kan du köpa färdiga plastplattor på cebex

Jag har en plastplatta som jag köpt från cebex som passar med hål till skruvarna på min drejskiva. Jag använde den som "mall" när jag borrade hål i andra plattor och gipsformar. Det funkade bra. Jag satte plastplattan med muttrarna sen centrerade jag de andra plattorna el formarna ovanpå och lyfte av och vände på alltihop, sen märkte jag ut hålen och borrade.

5

Varför skulle du inte kunna avsluta dagen med att dreja ett stort fat bara för att du drejar på plattor?

För att göra en pappersmall, kan man nog använda samma trick som när man tillverkar packningar: Lägg ett runt papper på drejtallriken - ta en liten kula som är större än hålet, och "tryck/gnugga" den genom pappret ned i hålet…så får man strax perfekta hål i pappret. Det är förstås viktigt att pappret ligger still under tiden. Tejpa. 

Fast själv har jag alltid tillämpat samma metod (ungefär) som Sagakeramik: Drejar en "pizza", där allehanda plattor lätt suger fast. Lossar plattan med skruvmejsel eller liknande…fukta, på med nästa platta, osv…  "Pizzan" kan man hålla liv i nästan hur länge som helst, om man vill, och plattorna sitter verkligen som berg, när man fått in tekniken…fast jag använder mest spånplattor, obehandlade…efter en tids användning är de "impregnerade" med lera och blir bara bättre…jag har plattor som är gott och väl 25 år gamla, och riktigt inkörda..

Ja, men man gör billiga egna av ex marinplyuwood som håller länge med båtlack, cebex skivor kostar en hel del tycker jag.. Enklast är  väl att lägga ett vanligt A4 papper ovanpå skivan, räcker det inte över hela skivan  så tejpa ihop två stycken. Sedan kan du rita runt hålen som du ser igenom, (eller använd smörpapper). Borrstopp köpte jag sedan jag borrade för lågt flera ggr och inte villa hålla på när jag gjorde 12 skivor åt ghången och testa och borra om igen gång på gång…När du har gjort en som funkar så kan du använda slöfiocksmetoden och detär att borra igenom hela skivan  och använda den som borrmall och borra nr 2 igenom nr 1, men då gäller det ju att den passar perfekt.

Jag har också köpt plastplattor från cebex, de funkade sådär att dreja på…. några småstrul bara..

Jag tyckte inte leran fäste lika bra på plasten som på masonit.

Man måste ha en wettexduk emellan för att plattan inte ska vobbla.

Plasplatta suger inget vilket gör att bottenplattan torkar väldigt långsamt (även om man skurit loss den). Kan leda till ojämn torkning som i sin tur gör att stora fat slår sig lite.

Man måste ha ganska många för att det ska vara lönt att ta loss plastbaljan, skruva dit skruvarna och sen dreja. Skruvarna hade en tendens att lossna efter ett tag , men det kanske var för att jag var lite vek i nyporna.

#9

Att knåda ur lera från luft för att göra en "lerpizza" (kul benämning) för att hoppas på att leran inte är för hård/mjuk. Centrera en 4 kg klös som, om pizzan är för lös, bara gör sig ocentrerad…

Vid det laget har jag redan lagt ner…

Sen kanske jag inte är i verkstan på över en vecka, då har pizzan torkat och skivan fått en ful mörkgrå mögelyta (?) som jag får behandla med svinto för att få len och fin igen…

 Ska jag ta mig besväret att göra en pizza så ska jag åtminstone ha tid på mig att göra ett gäng.

Skivor har jag redan tillverkat och kommer inte att byta dem. De har också olika storlek, allt från 35 cm till ca 45-50 cm.

Om jag får vägarna förbi Clas O så ska jag köpa mig en stopp. Låter smidigt.

Sen gäller det att hitta rätt borr-diameter för Brentskruvarna…

Tack för alla bra tips förresten! Alla kommer med konstruktiva bra förslag och det är bara jag som kanske låter kinkig och inte tar till mig av råden. Inte min mening i så fall.

Just nu råkar jag bara vara lite frustrerad…

Använd gipsplattor fastsatta med slickers.

9

Du har min fullaförståelse för om du är "kinkig" jag tyckte också det var lite jobbigt i början. Tror till och med att min beklagan finns här någonstans på ifokus:D

Men nu har jag blivit frälst och ställer mig gärna i kören som lovordar lerkorvarnas (eller var det pizzor?) förlovad land:o)

Men om du får till rätta knycken kommer den inte att bli ocentrerad *lovar på hedersord*.

Och jag sjunger träbatsens lov, en bra tillverkad marinplywoodskivan är suverän, tålig, stark, fixar vatten i mänger utan att svälla, inte så dyr, jobbig tillverkning men håller i årtal… Sågar man dessutom 12-20 st på ett bräde så går det undan i lackningen med en roller / stor pensel…

Troe jag dessutom också skrivit det utförligare här på nätet (säkeri samma inlägg som Sagakeramik lovsjunger  korvens lov, om jag inte minns fel…)

Tur att det finns många vägar att gå!!

funderar på hur mycket lera det går att köra på utan skruvar som håller fast skivan å bara lera. kul om hela skitan lossnar innan de e centrerat när det står ett gäng frispråkiga turister å tittar på.

#18 Det största jag drejat med lerpizza/spånplattametoden är cirkus 100 kg men det finns eg. ingen gräns uppåt. Ju fler kilon man matar på desto mer vakuum blir det och ju hårdare sitter det. Har man lite lagom mycket lera och vill kunna dra upp snabbt i lyftet finns det inget mer irriterande än när hålen släpper och man får med sig krukan upp i luften…  Som Saga säger, de första gångerna kan det verka omöjligt men kommer man över dem och liksom hajar stuket finns det ingen väg tillbaka. Att spånplattorna suger vatten är en optimal bonus dessutom som förenklar torkningen.

Jag drejar också på spånplattor och gör ganska precis som nr 2 beskriver. Dessutom stämmer det att ju längre man använt spånplattorna, desto bättre blir dom. Ha dom lite lagom halvskitiga så är dom hur bra som helst. Mina är säkert 25 år gamla och funkar jättebra.

Jag gör också ringar i min drejpizza, ca tre st och efter varje drejning blöter jag upp dom lite. Det som är viktigt att spånplattan ska fästa bra är att man lägger den på pizzan, sen trycker man till ganska hårt mitt på plattan, då blir det ett bra fäste. När jag är klar klämmer jag in en modellerpinne eller nåt mellan skivan och pizzan och då släpper den hur lätt som helst. Lycka till!

 Vill också tillägga att det går även att dreja utmärkt på kvadratiska spånplattor, dom behöver inte vara runda.

"Pizzan" blir bättre och bättre, ju mer den används….plattorna(spån, alltså) suger ju litet vatten från den, och när "pizzan" blivit…hmmm, "nästan läderhård" på ytan, funkar den som bäst. Då bär den stora tyngder utan att deformeras, och plattorna sitter som berg. Och, som sagt, man kan ha den kvar på tallriken så länge man vill….dagar, veckor…   Kanske läge för en kort "utbildningsvideo"…sådant här är ju svårt att med text förklara i detalj…

Men som Lotta2 säger…tur att det inte bara finns 1 sätt…